The diploma thesis investigates attitudes of employers and employees towards flexible forms of working. Flexible forms of working are, for purpose of the diploma thesis, understood as a tool for work-life balance. Attention is devoted to part-time, home office, flexible working hours and job-sharing. Research of employers and employees attitudes is based on a questionnaire survey and focus groups realized within a project METR at Fond of Further Education. The aim of the diploma thesis is to find out not only the actual using of flexible forms of working in companies and organizations, but also the potential for their development. The results of the diploma thesis show that flexible forms of working are very actual topic among employers and employees. However, employers are still afraid of their implementation. Part-time contracts are the most often used flexible forms of working and also have the greatest potential for the future development. Keywords: Flexible forms of working, part-time, home office, flexible working hours, job-sharing, employees, employers, attitudes

This diploma thesis deals with use of alternative work arrangements. It introduces the topic of job flexibility and alternative work arrangements. It focuses mainly on the use of four main alternative work arrangements as provided by the International Labour Organization, which are: temporary employment, part-time work, temporary agency work and self-employment. The text compares data regarding these four alternative work arrangements in the European Union. The thesis also includes a qualitative research carried out in big organizations in Prague that assesses what forms of alternative work arrangements do they use, what are the reasons for opting for some of the alternative work arrangements in an organization and it identifies the most beneficial alternative work arrangements, applicant groups and job positions that the alternative work arrangements are used for the most. KEY WORDS labour market flexibility, non-standard employment, flexible working arrangements, temporary employment, part-time work, temporary agency work, self-employment

Författare: Julia Elfström & Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. / Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.

Bakgrund: Hybrida arbetsplatser är ett relativt nytt fenomen som ökar frekvent i samhället. Detta beror delvis på att organisationer strävar efter en ökad effektivitet samtidigt som de vill erbjuda sina anställda en flexibilitet. Forskning visar att enbart arbeta på distans kan ha ennegativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön, därav är det relevant att undersöka hur det förhåller sig kring hybrida arbetsplatser. Syfte: Studien ämnar belysa hur en hybrid arbetsplats påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Detta kan därmed bli väsentligt för de organisationer som erbjuder sina arbetstagare möjligheten att arbeta hybrid, framförallt inom den offentliga sektorn vilket studien inriktat sig på. Således är syftet med studien att öka förståelsen kring relationen mellan en hybrid arbetsplats och den psykosociala arbetsmiljön. Metod: Genom en kvalitativ studie kunde en ökad förståelse kring hybrida arbetsplatser och deras påverkan på den psykosociala arbetsmiljön studeras. Semistrukturerade intervjuer användes för att få personliga och individuella upplevelser av respondenterna. Slutsats: Studien indikerar att vid en hybrid arbetsplats påverkar följande tre aspekter (1) social, (2) egenkontroll (3) balans, den psykosociala arbetsmiljön. En anledning hänförs till att det sker en ökad balans mellan privatliv och arbetsliv och att detta bidrar till ett ökat välmående. En hybrid arbetsplats bidrar även till att det blir enklare att anpassa och prioritera sina arbetsuppgifter vilket innebär att det kan förebygga och reducera risken för arbetsrelaterade stressmoment. / Background: Hybrid workplaces are a relatively new phenomenon which have increased frequently in the society. This is partly because organizations are striving for greater efficiency while also aiming to offer their employees flexibility. Research shows that only working remotely can have a negative effect on the psychosocial work environment, hence there is a reason to investigate how it relates to hybrid workplaces. Aim: The study aims to increase the understanding on how a hybrid workplace affects the psychosocial work environment. Thus can become an essential part for the organizations that offer their workers to work hybrid, especially in the public sector which the research focused on. Hence, the purpose of the study is to increase the understanding of the relationship between a hybrid workplace and the psychosocial work environment. Method: Through a qualitative method, an increased understanding of hybrid workplaces and their influence on the psychosocial work environment studied. Hence, semi-structured interviews used to obtain personal and individual experiences of the interviewees. Conclusion: The study indicates that in a hybrid workplace, the following three aspects (1) social, (2) self-control (3) balance, affect the psychosocial work environment. One major reason is the increased balance between private life and work life and this contributes to increased well-being. A hybrid workplace also helps to make it easier to adapt and prioritize your tasks, which mean that it can facilitate and reduce the risk of work-related stressors.

Person-Organization Fit (POF) bezeichnet die Kompatibilität von Personen und Organisationen, wobei häufig Werte als Beurteilungsgrundlage dienen. Forschungsergebnisse zeigen, dass ein hoher POF zwischen Arbeitgebern und -nehmern nicht nur positive Auswirkungen auf die Arbeitszufriedenheit hat, auch sind für Arbeitsuchende solche Organisationen attraktiv, mit denen sie eine hohe Passung unterstellen. Die Arbeit widmet sich im Spiegel der Theorie des POF theoretisch und empirisch dem Einfluss von flexiblen Arbeitsformen (zur Ermöglichung von Zeit- und Ortsunabhängigkeit bei der Arbeit) auf die Wahrnehmung der Arbeitgeberattraktivität. Es wird untersucht, inwiefern POF als Erklärungsmechanismus für Arbeitgeberattraktivität dienen kann, in Abhängigkeit der verschiedenen Ausprägungen flexibler Arbeitsformen – u.a. werden allgemein flexibilitätsbezogene Angebote sowie die spezifische flexible Arbeitsform Telearbeit betrachtet, ebenfalls werden Effekte der Nichtverfügbarkeit flexibler Arbeitsformen in den Blick genommen. Neben POF wird auch der Einfluss von AOS (Anticipated Organizational Support) für den Effekt auf Arbeitgeberattraktivität untersucht. Darüber hinaus analysiert diese Arbeit die Rolle der Persönlichkeitsdisposition Work Locus of Control im Zusammenhang mit dem Person-Organization Fit. Die Ergebnisse erweitern nicht nur den wissenschaftlichen Kenntnisstand, auch liefern sie Impulse für die Praxis des Employer Branding.

近年來我國勞動基準法歷經多次修法，然而台灣的長工時現象卻持續引發許多社會問題，勞工的過勞事件仍舊層出不窮，因此有必要檢討現行的勞動基準法工時制度是否對勞工的保障仍有不周。 在經濟全球化的浪潮下，勞動基準法逐步導入各種彈性化的工作時間制度。而在先進各國中日本在地緣關係與社經文化上與我國較為接近，對於我國勞動法制有深刻的影響，且其勞動法規中設有許多彈性的工作時間制度並作有大量的研究檢討報告，應可作為我國之借鏡。因此本文欲探究日本與我國各種工時制度與長時間勞動間的關聯，分析其原由，檢視我國現有規範及行政措施的成效，並提出改善建議，作為未來工時制度設計上的參考。 就結論而言，本文認為我國勞動基準法應導入移動工時制度，同時第84條之1的適用範圍與法律效果應予調整。最後，尚應根據過勞的認定基準，設定工作時間的絕對上限，以防堵極端情形發生，保障勞工所應有的權益。 / Labor Standards Act has revised several times in recent years. However, the phenomenon of long working hours in Taiwan is causing lots of social issues, and tragedies of Karoshi never end. Hence, it is necessary to review the legal regulations of working hours. As the influence of Economic globalization, special working time systems such as variable working hours system, de facto working hours system are introduced into Labor Standards Act. Across developed countries, Japan has similar geopolitical position and culture to Taiwan. Furthermore, Japan is not only influencing Taiwan on Labor Law, but also has made a lot of researches on special working time systems. Therefore, the author examined the legal regulations of working hours and effects between Labor Standards Laws of Taiwan and Japan for the purpose of improving the rights of labors. In conclusion, it is necessary to introdece flexible working hours system into Labor Standards Laws of Taiwan and adjust the range and effect of article 84-1. In addition, absolute limit of working hours based on the guideline of Karoshi should be set to avoid extreme cases of long working hours.

The aim of this thesis is to gather data within the harmonization proces between work and family life at addressed families where is the woman´s role either an employee or businesswoman. The theoretical part deals with aspects which help women with easier harmonization between two lifes areas - work and family. Specifically, this part deals with various forms of child care and types of financial support provided by the state. The thesis also solves the forms of flexible working hours, with emphasis on their current use across the European Union countries. The practical part is focused on mapping strategies in addressed families with a woman who is in labour-law relation and families with a businesswoman. For these purposes were chosen families (men and women) with which we were making inteviews and questionnaires focused on the time allocated to various tasks in one day.

Introduktion: Pandemin och dess konsekvenser innebar flera år av utmaningar på alla nivåer i samhället. Det var särskilt utmanande för ledare att styra sin organisation i rätt riktning då framtiden var oviss och förändringen var oundviklig. Ledarskap påverkas av flera faktorer, varav en avgörande faktor är kontexten. Tidigare forskning framhåller betydelsen av kontexten för att bestämma vilken ledarskapsstil som fungerar bäst. Coronapandemin skulle kunna anses utgöra en sådan kontext där ledare snabbt behövde anpassa sig för att möta de nya kraven. Coronapandemin medförde även utmaningar för ledare att hantera medarbetares välmående. Vår studies relevans bekräftas av tidigare forskning, vilka framhåller behovet av mer forskning för att förstå distansens påverkan på ledarskapet. Vidare blir vår studie särskilt relevant eftersom det är få studier gjorda i Sverige, vilket gör det intressant att undersöka landets unika strategi och dess effekter på ledarskapet i denna kontext. Tidigare forskning framhåller att betydelsen av att förstå effektivt ledarskap har ökat under coronapandemin, och att det är viktigt att ompröva och utveckla befintliga ledarskapsteorier med tanke på de kontinuerliga förändringarna i dagens samhälle.   Syfte: Vår studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur svenska ledare, till följd av införandet av restriktionen gällande att arbeta hemifrån, har anpassat sin ledarskapsstil i en extraordinär situation.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare studier och teorier om psykosocial arbetsmiljö samt ledarskapsstilarna: transaktionellt-, transformativt- och situationsanpassat ledarskap som vi anser är relevanta för vår studie. Vidare ges även en introduktion till området organisation och distansteorierna presenteras.   Metod: Vår studie genomförs med ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Ett målinriktat urval används för att finna respondenter som uppfyller förutbestämda kriterier. Data från sju respondenter samlas in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberas. Avslutningsvis analyseras insamlad data med hjälp av en tematisk analys.   Slutsats: Coronapandemin verkar inte medfört att grunden i ledarnas ledarskap har förändrats i någon större utsträckning. Coronapandemin har dock ställt helt andra krav på ledarna under distansarbetet som i större utsträckning behövt ta hänsyn till medarbetarnas välmående och ta mer ansvar för de sociala delarna som medarbetarna har gått miste om till följd av distansarbetet. I motsats till tidigare forskning, fann vi att tilliten inte blev lidande till följd av distansarbetet. Resultatet indikerade även att respondenterna tidigare erfarenhet av att leda på distans och bättre digitala förutsättningar hade en påverkan på hur smidigt omställningen till att arbeta på distans har kunnat ske.