En betydande forskning om adhd har gjorts, men den har i stort sett utelämnat flickor och detär en av anledningarna till den avsaknad av kunskap som funnits om flickor och adhd (Kopp,2018). Samtidigt visar Skolinspektionens rapport (2018) att delaktigheten i skolan generellt ärlåg för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dit till exempel adhd hör. Syftetmed vår studie är att synliggöra delaktigheten i skolsituationen för flickor med diagnosen adhdur ett elev- och ett lärarperspektiv och genom detta bidra med kunskap till området. Utifrånstudiens forskningsfrågor har vi undersökt hur flickor med diagnosen adhd och lärare beskriverflickornas skolsituation ur ett delaktighetsperspektiv samt vilka skillnader och likheter somfinns i flickornas och lärarnas beskrivningar. Vi har också ringat in ett antalutvecklingsområden som kan bidra till att främja delaktigheten i skolsituationen för dennaelevgrupp. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategi med inspiration från enjämförande forskningsdesign och som datainsamlingsmetod användes semistruktureradeintervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, två med elever i grundskolans årskurs sju ochtvå med lärare verksamma på mellanstadiet. Urvalet var i huvudsak målstyrt. Intervjuernaspelades in och transkriberades i sin helhet och materialet kodades därefter utifrån de sexaspekterna i Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) delaktighetsmodell; tillhörighet,tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi. Fyra olika temanframträdde tydligt i vår empiri och vi valde att kalla dem relation och kommunikation, tydlighetoch struktur, inkludering, samt diagnoser kontra olikheter. Resultatet visade att samtligainformanter beskrev goda relationer och god kommunikation mellan elev och lärare somcentralt för att skapa delaktighet i skolsituationen. De intervjuade flickorna uttryckte att det tartid att få det stöd de behöver i skolan och kopplade detta till att de svårigheter de stötte på iskolsituationen ofta inte blev synliga för lärarna, samt att det kunde vara svårt att få komma tilltals och ges inflytande över skolsituationen. Resultatet visade också att struktur och tydlighet iundervisningen var en starkt bidragande faktor till ökad delaktighet för flickorna i vår studie,vilket framhölls av både flickor och lärare. De intervjuade eleverna uttryckte ett behov av att iolika utsträckning få arbeta i avskildhet och vi tyckte oss se att även en av lärarna lyfte fram atten sådan anpassning, förutsatt att den skedde på elevens initiativ, kunde bidra till ökad snarareän minskad delaktighet. Utifrån intervjuerna med flickorna kunde vi skönja en efterfrågan påökad kompetens hos lärare kring hur adhd-liknande svårigheter kan ta sig uttryck hos flickor.Vi såg en fara i att fokus på ökad kunskap om diagnosen adhd skulle kunna bidra till ettkompensatoriskt perspektiv på skolsvårigheter, där till exempel specialpedagogikens uppgiftfrämst skulle vara att kompensera individen utifrån de brister denne uppvisar (Nilholm, 2020).Emellertid ansåg vi ändå att kunskapen kan gynna flickornas skolsituation eftersom den kangenerera mer förståelse och kunnande för hur skolan kan anpassa undervisningen för ökaddelaktighet.

Uppsatsen jämför två svenska översättningar av bilderböckerna Lindbergh: Den äventyrliga berättelsen om en flygande mus (2014) och Armstrong: Den första musen på månen (2017) av den tyske författaren Torben Kuhlmann. Bilderböckerna innefattar rikligt med teknik och i översättningen av den förstnämnda boken benämns protagonisten som är en mus, som en hona, i översättningen av den sistnämnda boken benämns musen som en hane. Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader i hur mössen framställs ur ett genusperspektiv samt hur mössen behandlar teknik. Analysen är komparativ, det vill säga jämförande. Det som jämförs är hur protagonisterna ser på sig själva och sin förmåga att uppfinna och vara tekniska beroende på vilket kön de har. Detta görs med utgångspunkt i begreppet ikonotext, det vill säga genom ett stadium av sambandet mellan bild och text. Analysen lyfter några likheter och olikheter i bilderböckerna och hur det påverkar hur vi ser på flickor eller pojkar i förhållande till teknik. I analysen framgår att det finns en skillnad i hur protagonisten som benämns som hona och protagonisten som benämns som hane illustreras. Det framgår också att musen som är hane behandlar både mjuk och hård teknik, och att musen som är hona mest kommer i kontakt med den hårda tekniken. Uppsatsen diskuterar även hur bilderböckerna kan användas i undervisningssyfte och visar på att det fortfarande finns ett behov av fler högläsningsböcker som kopplar ihop teknik med kvinnliga förebilder. Då högläsningsböcker skulle kunna öka intresse för teknik hos flickor.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra.Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ”Gymnasiemässan”.Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning – ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser. Vi vill med denna rapport undersöka vad som händer efter att en elev med ADHD får sin diagnos och om den gör skillnad. Flickors ADHD upptäcks senare än pojkars. Vi har valt att fördjupa oss gällande kvinnliga elever med diagnosen ADHD och vår undersökning har utförts på en mindre skola. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal kvinnliga elever med ADHD på gymnasieskolan uppfattar sin skolsituation, om de anser att de får den hjälp som krävs. För att få en mer objektiv bild har vi även intervjuat deras lärare och skolsköterska.

Diss. Åbo : Åbo akademi, 2006. / S. 346-366: Bibliografi.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents’ reading in relation to the normsfor girls’ and young women’s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondents´ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof. The qualitative interview is the method used to collect theempirical material. Theoretically, the analysis is inspired by theconcept of the history of reading and by the sociology of literature.The analysis shows that the respondents grew up in homes withpartially dissimilar conditions for the forming of reading practices.The differences seem to be linked to social standing, material andeconomic situations, levels of education and geographicallocations. They are mirrored in both access to literature, choice ofbooks, reading environment and in the way the respondents lookupon reading and its importance. Nevertheless, there aresimilarities between the respondents in so far as reading was apleasurable activity, giving them freedom to create their ownseparate worlds. Reading was also a step in the process ofbecoming women. This is reinforced by their mothers´ role inintroducing books and keeping the girls’ reading interest alive. / Program: Bibliotekarie

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Inledning: Fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar. Många barn når inte upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet, och flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Syftet med litteraturöversikten är att identifiera orsakerna bakom att flickor i åldern 5-16 år är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Metod: Studien är en litteraturöversikt som innefattar tio artiklar. Sökning efter artiklar gjordes i olika relevanta databaser, och därefter granskades och analyserades artiklarna. Resultat: Vanligast förekommande orsaker till flickors lägre fysiska aktivitetsnivå i jämförelse med pojkars delades in i följande teman: upplevd kompetens, konflikt, kroppsuppfattning, vänner och påverkan från familj. Diskussion: Flickor blir retade av pojkar och har en uppfattning av att inte vara tillräckligt bra på grund av pojkars beteende. Familj och vänner kan utgöra både motivationsfaktor och hinder. Skolan är en viktig arena för interventioner inom fysisk aktivitet med tanke på tiden barn spenderar där. Synen på flickor och fysisk aktivitet behöver förändras, och interventioner behöver göras på många olika nivåer i samhället. Nyckelord: Fysisk aktivitet, flickor, upplevd kompetens, jämställdhet, folkhälsa

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt.   Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur.   Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet.   Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt. Om eleverna har en positiv attityd är en av anledningarna till att den förväntas ha en sådan inställning till litteratur, och de försöker relatera den attityden till sitt kön.