Syftet med föreliggande studie är att synliggöra om och hur genus påverkar elevers age-rande i matematikundervisningen samt deras föreställning om deras prestation. Genom att observera elevers och lärares uppfattningar kring hur genus påverkar elever i klass-rumssituationer har även deras faktiska agerande observerats och ställts i relation till deras egna uppfattningar.Undersökningsgruppen består av 47 elever i årskurs fyra på en stor skola i en mindre ort i södra Sverige. Den består även av en lärare, denne är elevernas undervisande matematik-lärare. Resultatet av studien är att mellanstadieelever kan uppfatta att genus inte påverkar hur de agerar, presterar och blir bemötta. Genom observation har det synliggjorts att eleverna kanske inte är medvetna om att genus påverkar deras inställning till sig själva och andra i matematikundervisningen.

Andersson, Madelene (2020). Att lyckas i skolan som flicka med adhd – en systematisk forskningsöversikt över främjande faktorer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas bidra med kunskap och förståelse, ur ett internationellt perspektiv, kring flickor med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, adhd. Det förväntade kunskapsbidraget ligger också i att presentera strategier för att kunna arbeta främjande när det gäller skolframgång för flickor med adhd. Syfte och frågeställningSyftet är att öka kunskaperna kring adhd hos flickor samt att belysa vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, som främjar skolframgång hos flickor som är diagnostiserade med adhd.Frågeställningen som denna uppsats har för avsikt att svara på är; vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, är centrala när det gäller skolframgång hos flickor med adhd? TeoriI examensarbetet tar jag ett systemteoretiskt perspektiv och utgår ifrån tesen att faktorer för elevers skolframgång kan vara beroende av hur skolan som organisation ser ut. Utgångspunkten är också Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med fokus på skolan som system. Slutligen väljer jag också att titta på resultaten utifrån artikelförfattarnas specialpedagogiska perspektiv. MetodDetta examensarbete är en systematisk forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga forskningsartiklar, publicerade under de senaste nio åren. ResultatResultatet visar att de faktorer som är centrala när det gäller att främja skolframgång för flickor med adhd är tidig diagnostisering, förebyggande arbete och lärarens stöd. Resultatet visar också att det inte finns några direkta skillnader i de symptom som flickor och pojkar uppvisar vid adhd. Istället finns det en skillnad i hur ofta flickor och pojkar uppmärksammas för sina svårigheter, flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger verksamma inom skolan har en viktig roll när det gäller arbetet med flickor med adhd då specialpedagoger ofta har ett helhetsperspektiv över verksamheten och dess behov och förutsättningar. Med en djupare förståelse och en större kunskap om flickor med adhd och främjande faktorer för skolframgång för dessa eleverna kan flera personer arbeta förebyggande och främjande för att ge elever förutsättningar för att lyckas i skolan.

Den här litteraturöversikten behandlar begreppet matematikångest, både allmänt samt ur ettgenusperspektiv. Eftersom matematikångest ofta utvecklas tidigt med risk för att följa medunder hela studietiden, inriktar den här studien sig på hur det går att arbeta med och motmatematikångest både på högstadiet och gymnasiet. Utifrån en litteratursökning i olikaforskningsinriktade databaser har två frågor bearbetats. Först läggs en bakgrund i arbetetmed frågan Vad är matematikångest? och sedan utforskas frågan Vad ligger bakom skillnadernamellan flickors och pojkars tendens att utveckla matematikångest?Resultatet av litteraturöversikten visar att matematikångest kan beskrivas som en obehagligsinnesstämning i relation till ämnet matematik, som kan te sig tämligen förlamande och gekänslor av oro och viljan att fly. Det påverkar personens möjligheter att bearbeta matematiskaproblem negativt och kan komma att påverka personens val av fortsatta studier och framtidakarriär. Flickor utvecklar matematikångest i större utsträckning än pojkar och mycket tyderpå att dessa skillnader börjar dyka upp när eleverna börjar närma sig tonåren ochkunskapskraven inom matematik ökar. Trots att flickorna upplever mer matematikångestpresterar flickor som grupp lika bra som pojkar. Matematikångest påverkar den individuellaprestationen negativt, och flickor hanterar detta bättre än pojkar.En återkommande orsak i studien är stereotypiska förutfattade meningar om elevernasmatematiska kompetens baserad på exempelvis elevens kön. Dessa förutfattade meningarpåverkar elevernas attityder till matematiken och kan leda till att eleverna utvecklarmatematikångest. Dessa stereotyper uttrycks inledningsvis av lärare och föräldrar för attsedan även uttryckas av eleverna själva. Underlaget har också lyft fram kognitiva orsaker.Exempelvis så har flickor i genomsnitt en lägre rumslig processförmåga än pojkar, vilket kangöra att undervisningen påverkar dem didaktiskt mer negativt än pojkar. Utifrån resultatetgår det att se att pojkar gynnas mer av traditionell katederundervisning än vad flickor gör.Om läraren varierar lektionerna och blandar den traditionella katederundervisning med merkreativ undervisning i form av diskussioner och problemlösning inkluderas fler elever iundervisningen, vilket ökar deras kunskaper och självförmåga vilket leder till att färre eleverutvecklar matematikångest.

Syftet med studien är att undersöka varför fem flickor på en gymnasieskola uteblir från undervisningen i Idrott och hälsa 1. Frågeställningarna som vi valt att ta reda på är följande: Hur tänker eleverna om innehållets betydelse för deltagande? Hur ser eleverna på samundervisning och deltagande i ämnet idrott och hälsa? Vad motiverar eleverna att delta i idrott och hälsa? Denna studie har gjorts med en kvalitativ ansats, då intervjuer med fem flickor genomförts på en gymnasieskola. För att analysera intervjuerna så har studien utgått ifrån två teoretiska utgångspunkter, motivationsteori och Antonovskys begrepp KASAM. De huvudsakliga resultat som studien visar kan delas upp i tre delar, innehåll, genus och motivation. Resultatet visar på att innehållet spelar stor roll till varför elever väljer att inte delta i undervisningen, innehållet är ofta bollspel vilket många elever kan känna sig obekväma med. Bollspelet i sin tur generar könsmönster som upplevs av flickorna som jobbiga, då de känner sig exkluderade i undervisningen. Pojkarna tar ofta mycket plats och får sin vilja igenom när de uttrycker vad de vill göra på lektionerna. De intervjuade flickorna tror att särundervisning skulle göra att deltagandet blev större, men att en förändring i lektionsinnehållet skulle vara bättre. Till sist så handlar ickedeltagandet om amotivation då eleverna inte känner någon mening med att delta, flera elever uttrycker att om de själva fått välja innehåll och satt upp mål så skulle de vara med i större utsträckning. De slutsatser som dras av denna studie är följande: Innehållet förstärker normerna Krav på prestation hindrar elever att delta Flexibilitet av lärarna är viktigt, att variera innehåll resulterar troligen i ett högre deltagande Lärare är bra på yttre motivation men glömmer att uppmärksamma vad varje individ vill uppnå. Mer fokus på inre motivation hade troligen ökat deltagandet.

Sammanfattning/Abstract Melbe, Matilda (2022). Hälsofrämjande och förebyggande arbete för flickor med adhd och autism i gymnasiet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Undersökningen bidrar med kunskap om hur specialpedagoger kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för flickor med adhd och autism i gymnasiet. I studien framkommer skolledningens betydelse för att specialpedagogen ska ha försättningar att arbeta hälsofrämjande och för en inkluderande skolmiljö, vilket också ger kunskap om specialpedagogens betydelsefulla funktion inom elevhälsan. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger i gymnasiet arbetar för att flickor med adhd och autism ska inkluderas efter sina förutsättningar. Frågeställningar: Vilken betydelse har verksamhetens skolledning för specialpedagogens förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande?  Hur kan specialpedagogen arbeta för att främja hälsa och inkludering för flickor med adhd och autism? Teori I undersökningen används Scheffs (1990) teori om sociala band som teoretisk utgångspunkt, vilket fördjupas med hjälp av Aspelins (2018) utveckling av begreppet relationskompetens. Valet av teori motiveras genom att peka på relationens betydelse för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för flickor med adhd och autism. Metod Metoden som används i denna undersökning är kvalitativ semistrukturerad intervju med fenomenologisk ansats. I undersökningen intervjuas fem specialpedagoger som alla har erfarenhet inom gymnasieskolan. Metodvalet kan styrkas genom att visa på den semistrukturerade intervjuns fördelar, såsom i flexibilitet och goda möjligheter till uttömmande svar från respondenten under intervjutillfället. Den fenomenologiska ansatsen motiveras genom att visa på betydelsen av deltagarnas olika tolkningar av sina upplevelser, vilket i ett senare skede användes i en tematisk analys för att se på gemensamma teman i deltagarnas redogörelser. Resultat Undersökningens resultat visar att flickor med adhd och autism bemöts annorlunda än pojkar i liknande problematik. I resultatet framkommer att många lärare saknar kompetens att bemöta flickor med ett normbrytande beteende, vilket påverkar flickorna i negativ utsträckning. Resultatet visar också på betydelsen av tillitsfulla relationer med minst en vuxen i skolan för att främja en känsla av trygghet och sammanhang. Slutligen visar resultatet också att skolledningen har betydelse för att ge förutsättningar för specialpedagogen att få arbeta hälsofrämjande, förebyggande och för en mer inkluderande skolmiljö för flickor med adhd och autism i gymnasiet. Specialpedagogiska implikationer Denna undersökning visar på specialpedagogens betydelsebärande roll i gymnasieskolans elevhälsoteam. Specialpedagogen kan fungera som en brygga mellan elevhälsan och lärarna för att stärka samarbetet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, samt i sin yrkesprofession bidra med kunskap och utbildning för att stärka lärarnas relationella kompetens kring elever som inte är neurotypiska. Nyckelord Adhd, autism, flickor, hälsofrämjande arbete, specialpedagogik

Ahlm Ekholm, Linda (2022). Men va? Hon kan inte ha autism! En systematisk forskningsöversikt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Min förhoppning är att detta examensarbete ska bidra med kunskap och förståelse kring flickor med autism. I kunskapsbidraget ligger även att identifiera kännetecken hos flickor med autism samt presentera strategier för att upptäcka och stödja flickor med autism. Syfte och frågeställningar: Syftet med forskningsöversikten är att systematiskt identifiera evidensbaserad kunskap kring vilka skillnader som kan ses mellan flickor och pojkar med autismdiagnos samt identifiera vilket stöd/vilka anpassningar flickor med autism kan vara i behov av. Förhoppningen är att under denna process även kunna beskriva specifika kännetecken hos flickor med autism samt presentera strategier som specialpedagoger och annan skolpersonal kan använda i mötet med dessa flickor. Frågeställningar: Vilka skillnader i symtom kan identifieras hos flickor och pojkar med autism?   Vilka kännetecken kan identifieras hos flickor med autism?Vilket stöd/vilka anpassningar kan flickor med autism vara i behov av? Teori: I denna forskningsöversikt kommer stämplingsteorin användas som teoretisk referensram. Inom stämplingsteorin ses utvecklingen av en människas beteende som en process där denne påverkas av hur andra uppfattar och stämplar oss. Under bearbetning och analys av material kommer jag utgå från ett salutogent och ett relationellt perspektiv. Under diskussion kommer jag avslutningsvis referera till dilemmaperspektivet. Metod: Detta examensarbete är utformat som en systematisk forskningsöversikt där fokus ligger på att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes i tre olika databaser vilka därefter sorterades utifrån en rad inklusions- och exklusionskriterier. Ett värderingsverktyg användes därefter för att säkerställa de vetenskapliga artiklarnas relevans och detta resulterade i nio artiklar. Slutligen genomfördes en innehållsanalys av de nio artiklar som ingår i översikten vilket resulterade i sju övergripande teman i redovisning av resultat. Resultat: I resultat identifierades framförallt skillnader inom adaptiv förmåga och psykisk hälsa. Då flickor rapporteras ha en högre adaptiv förmåga och uppvisa särskild sårbarhet i sitt psykiska mående. Vidare identifierades en rad kännetecken som t. ex. lingvistiska markörer, lekmönster under rastaktivitet och skillnader i specialintresse. I resultat presenteras vikten av tidig upptäckt och kunskap kring flickors autism som en avgörande faktor för att flickorna ska få rätt stöd i skolan. Vidare är flickor med autism i behov av stöd i sociala sammanhang. Specialpedagogiska implikationer: Denna forskningsöversikt kan med fördel användas av såväl specialpedagoger som annan skolpersonal för att bidra med kunskap och förståelse kring flickor med autism. Då skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund med insikt i aktuell forskning kan denna översikt bidra till att rätt stöd och insatser sätts in i ett tidigt skede för att motverka ohälsa och skolfrånvaro.  Nyckelord: Adaptiv förmåga, autism, flickor, kamouflage, kännetecken

Denna studie syftar till att fördjupa kunskaper om lågstadielärares uppfattning om pojkars och flickors delaktighet i samtal om samhällsfrågor, samt hur lärare möjliggör delaktigheten för eleverna i samtalen. För insamling av material till studien har fyra intervjuer gjorts med fyra lärare på lågstadiet. Resultatet pekar på både skillnader och likheter i pojkars och flickors deltagande i samtal. Resultatet visar också på hur lärare möjliggör för att få alla elever delaktiga i samtal. Lärarnas beskrivning av arbetssätt kan möjliggöra för elevers deltagande. Däremot finns det säkerligen flera strategier och metoder för att få alla elever delaktiga i samtal om samhällsfrågor. Det skulle då krävas fler studier för att undersöka detta.

Sammanfattning Flickor med autism är som elevgrupp underrepresenterade i forskning vilket gör att det finns ett behov av att synliggöra deras förutsättningar för att lyckas i skolarbetet. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie där syftet var att få en fördjupad bild av hur lärare och flickor med autism upplever olika arbetssätt inom läsförståelse. Studien utgår från sociokulturell teori och det kategoriska och relationella perspektivet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har lärare beskrivit sina erfarenheter, metoder och arbetssätt inom läsförståelse som de anser vara framgångsrika och utvecklande för flickor med autism. Flickor med autism har beskrivit sina erfarenheter och arbetssätt som de menar är gynnsamma för läsning och läsförståelse. En jämförelse gjordes för att se om det fanns en samstämmighet mellan resultaten. Åtta lärare som undervisade i låg- och mellanstadiet samt sex flickor med autism eller autismsymtom intervjuades. Därefter följde en tematisk analys. Resultatet visar på att lärare anger metoder och arbetssätt som är explicita, där läraren modellerar visar och där man arbetar gemensamt eller i mindre grupper som framgångsrika. Undervisningen behöver vara tydlig och innehålla stödstrukturer på en generell nivå som fångar upp flickornas behov. Flickorna menar att tydliga instruktioner, ökad tid och uppdelning av material och att få möjlighet att arbeta enskilt, snabb feedback, och att lärmiljön är sensoriskt anpassad underlättar läsning och läsförståelse. Gemensamma uppfattningar är att undervisningen behöver vara tydlig och konkret där läraren visar och förklarar moment. Olika uppfattningar finns i fråga om att arbeta i grupp och i fråga om högläsning. Slutsatsen utifrån resultatet visar på att ett relationellt förhållningssätt hos läraren behöver användas för att möta flickornas behov.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som är pojkars respektive flickors i årskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna är: vilka är pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehåll i ämnet idrott och hälsa motiverar eleverna och om idrott på fritiden påverkar elevernas syn på ämnet? Undersökningen gjordes på en skola i en mindre ort i Skåne. För att tolka resultatet användes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnå syftet och frågeställningarna använde jag enkät som metod som besvarades av elever som går i årskurs 5 och 6. Resultatet av studien där 114 elever varav 60 pojkar och 54 flickor deltog visar att den största motivationsfaktorn för både pojkar och flickor till att delta i idrottsundervisningen var att det är roligt, därefter kommer rörelse och sedan kommer betyg och lärande. Betyg är viktigare för pojkarna än för flickorna, medan lärande är viktigare för flickorna än för pojkarna. Pojkarna anser att faktorn roligt är avsevärt viktigare än att de får röra på sig medan flickorna har dessa två faktorer som ungefär lika viktiga. Innehåll som eleverna anser vara roligt och mest motiverande är bollspel för båda könen, träning och motion för pojkarna och gymnastik och redskap för flickorna. De som inte är aktiva på fritiden i någon idrott har mer spridda motivationsfaktorer än de som är aktiva. Synen på ämnet i helhet var väldigt positivt både hos pojkar och hos flickor oavsett om man var fritidsaktiv eller inte. / The purpose of this study was to use a quantitative method to examine which ones are boys and girls in grades 5 and 6 motivators in physical education. The questions are: what are the boys, and girls 'motivational factors, if the content of physical education motivates students and if sports leisure affect students' views on the physical education? The study was conducted at a school in a small community in southern Sweden. To interpret the results, a gender theory were used to see the differences between boys and girls as well as a motivation theory were used to categorize students' motivation factors. In order to achieve the purpose and issues, I used a survey method that was answered by students in grades 5 and 6. The results of the study where 114 students including 60 boys and 54 girls participated, showed that the greatest motivating factor for both boys and girls to participate in physical education was that it is fun, then comes moving and then comes grades and learning. Grades are more important for boys than for girls, while learning is more important for girls than for boys. The boys believe that the fun factor is much more important than that they think of moving, while the girls, thinks that these two factors has equal importance. The content that students consider to be the most fun and motivating is the ballgames for both sexes, training and exercise for boys and gymnastics for the girls. Those who are not active in their leisure time in any sport, has more scattered motivators than those who are active. The view of the subject as a whole was very positive both by boys and girls whether they were active in their leisure time or not.

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika värderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften på samma sätt? Lägger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen är gjord i åk 5.