<p>Om lek och leksaker påverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka.</p><p>Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter. Utifrån resultatet från videoobservationerna kunde likheter och olikheter jämföras i barnens lek.</p><p>Mönster kunde ses i flickornas och pojkarnas lek med könsstereotypa leksaker. Att uttrycka fantasi genom fantasipersoner var det mönster som framkom i både flickornas och pojkarnas lek. Analyser av resultatet visade att flickorna och pojkarna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som ingick i relationer med varandra. Skillnaden i flickornas och pojkarnas sätt att uttrycka fantasi var på vilket sätt fantasipersonen agerade i leken. Pojkarnas fantasipersoner hade egenskaper som styrka, snabbhet och kämpande mot andra individer. Flickornas fantasipersoner hade egenskaper som vårdande, omhändertagande och organiserande. Tidigare forskning visar (se t.ex. Carlson och Taylor, 2005) att bland pojkar förekommer oftast fantasipersoner föreställande övernaturliga mediafigurer och för flickor förekommer oftast fantasipersoner som ingår i en familj, i ett hushåll. I likhet med detta visade denna undersökning att pojkarna till största del uttryckte fantasi genom fantasipersoner som var övernaturliga figurer. Flickorna uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj. Pojkarna i motsats till flickorna uppvisade skillnad i sätt att uttrycka fantasi i lek med könsstereotypa leksaker för flickor i förhållande till lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarnas lek handlade i stor utsträckning om relationer mellan starka och snabba individer som kämpade mot varandra men när de uttryckte fantasi genom fantasipersoner som kan ingå i en familj framkom skillnaden. Då uttryckte pojkarna fantasi genom fantasipersoner som var osäkra. Enligt slutsatser av denna undersökning kan detta betyda att de manliga förebilder pojkarna identifierar sig med är osäkra i sin roll i familjelivet. Förslag som ges utifrån slutsatserna av denna undersökning är att pedagogen ska utgå ifrån barns fantasi och förstärka de kompetenser hos fantasipersonen/fantasiföremålet som de anser att barnet bör utveckla.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida det i barn- och ungdomspsykiatrins journaler förekommer dokumentation som visar på symtom som förekommer hos flickor som diagnostiserats med ADHD. Frågeställningarna är: Vilka symtom beskrivs hos flickor som diagnostiserats med ADHD? Vilka symtom beskrivs hos de flickor som har en tilläggsdiagnos utöver ADHD? I vilka ålderskategorier beskrivs symtomen som mest framträdande? I vilka miljöer framträder symtomen som beskrivs hos flickorna? Studiens tolkningsram är tidigare forskning och Erik H Eriksons modell över den psykosociala utvecklingen människans åtta åldrar. Metodvalet är kvalitativt med deduktiv ansats. Studien bygger på ett urval journaler, totalt 34 stycken, på flickor mellan 7 och 18 år som diagnostiserats med ADHD och som varit aktuella för utredning och behandling mellan 2005-03-01 och 2006-03-01 på en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i en mellansvensk stad. Resultatet visar att det finns tolv symtom som som beskrivits och dokumenterats i journalerna. Av dessa är sju symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 13 och 18 år och ett symtom betydligt vanligare hos flickor mellan 7 och 12 år. Resultatet visar även att en tilläggsdiagnos kan påverka symtombilden för flickorna men den behöver inte göra det. Studien visar dessutom att symtomen är mest framträdande i skol- och hemmiljön. I diskussionen betonas att det är angeläget att uppmärksamma dessa flickor och då gärna så tidigt som möjligt för att förebygga utvecklingen av symtom. Utifrån resultatet är en viktig slutsats att flickorna bör få adekvat stöd i de miljöer där symtomen är mest framträdande. Studien efterfrågar vidare forskning om huruvida fler symtom innebär större svårigheter för dem som diagnostiserats samt om en ökad anpassning utifrån deras behov skulle kunna underlätta tillvaron för dem.</p>

<p>Abstract</p><p>The main objective of this essay is to come to an understanding as to why girls, together in groups, walk against the conventional image of women and take on more violent and aggressive behaviour against their surroundings. In this essay I hope to gain an understanding of how ‘girl gangs’ work as a social phenomenon as well as identify the characteristics of these gangs. Furthermore, this essay aims to understand what role the violence and aggression plays in the lives of these girl’s.</p><p>The following questions are the focus of the essay:</p><p>• Why have girls in groups become more aggressive and violent?</p><p>• What is characteristic for “the girl gangs” as a social phenomenon?</p><p>• What role does the girls’ aggressive behaviour play in their life?</p><p>The essay touches on an escalating problem within society, which has received considerable attention in the media lately. To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. This since the subject is a relatively unexplored problem. The empirical material has been collected with help of six semi-structured interviews. One of those interviews was with a girl who, in the past, was an active member of a “girl gang” herself. The other five were with professionals who worked with the girls in different ways, such as police officers and social workers. The information from these interviews gave me a more comprehensive picture of where the sources of the problems could have originated from and each and every one of them contributed with details to make my research more complete and accurate.</p><p>To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of the phenomenon “girl gang” I have used the information from the interviews as a guide to help me to choose among different sociological theories. Theories I have used are, Axel Honneths theory about recognition, Johan Asplunds theory about socially responsive people, Iris Marion Young’s theories concerning differences between boys and girls and the way they behave and Thomas Ziehés study regarding the way teenagers are able to create and form their own identity and future.</p><p>The result of the studies shows that these groups of girls have developed significantly more violent and aggressive behaviour against their surroundings. But it’s incorrect to define the problem as “girl gangs” a more accurate name would be girls in groups. The girls’ use of violence has reached new proportions. Previously crimes committed by girls were predominantly crimes such as shoplifting, but present date crimes are more commonly robbery and assault.</p><p>Generally these girls experience problems in their relationships with their immediate families. As a result the girls look for attention, acceptance and recognition from other sources. In a group, the girls receive recognition and feel solidarity when they act out various violent actions. The girls react quickly to major or minor insult; in some cases they even perform their abuse completely unprovoked. These girls are desperate for recognition and attention from others and one way for them to achieve this is through criminal violent activity.</p><p>Key words; girls, crime, violence, recognition</p>

<p>Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.</p>

No description available.

<p>Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject</p> / <p>Bakgrund: Huvudsyftet med vår uppsats är att försöka ge en bild av vad en mångkulturell skola är och vilka svårigheter flickor finner med svenska som andraspråk. Vi är i slutet av vår lärarutbildning, vilket innebär att vi om några månader kommer att vara ansvariga för att skapa miljöer som gynnar eleverna och se till att möjligheterna finns för att låta dem utvecklas. Vi är medvetna om att i en mångkulturell skola som vi har nu i Sverige har det förekommit diskussioner runt om det svenska språket, vilket kan tolkas att det svenska språket kan missgynnas hos eleverna på grund av all integration som sker i skolan och bristen på kunskap om de olika kulturella bakgrunderna. För att få den kunskapen var vi tvungna att söka mer kunskap kring ämnet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur invandrarflickor upplever sin skolgång i en mångkulturell skola och hur de använder sitt modersmål och det svenska språket. För att nå fram till det uppsatta syftet har vi använt oss av frågeställningarna nedan. Vilken betydelse har det svenska språket, för flickor med ett annat modersmål i en mångkulturell skola? Hur påverkas invandrarflickors språkutveckling i en mångkulturell skola, finns det några positive eller negativa faktorer? Metod: Studien består av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv flickor i årskurs fyra och fem. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att flickorna i den undersökta mångkulturella skolan känner sig trygga. Flickorna fann en harmonisk samhörighet att de inte är ensamma om olikheterna. Olikheterna gällde aspekterna språk, kultur, religion och utseende. Ändå visade resultaten att flickorna såg svårigheter i det svenska språket. Flickorna uppger även att pedagogerna i skolan använder deras språkkunskaper som en resurs.</p>

<p>Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka pedagogernas föreställningar om språk och språkstimulering samt studera hur de stimulerar barns språk under samlingstillfällen i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i ett genusperspektiv. Bakgrund: Detta är ett ämnesområde som är omdebatterat i media idag och intresset för detta är stort. Det diskuteras mycket om vikten av att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme. Vi ansåg också att det var viktigt att lyfta fram den här typen av forskning för att medvetandegöra hur våra grundläggande föreställningar påverkar det vardagliga arbetet i förskolan. Vi har i vårt arbete haft för avsikt att redovisa ett urval av forskning som gjorts inom fälten: språk, samling och genus. Vidare har vi beskrivit vad som främjar barnets språkliga utveckling, både i allmänhet och i det vardagliga arbetet på förskolan samt att pedagogen beskrivit vilken roll denna har för barnets språkliga utveckling. I arbetet har vi också presenterat tidigare forskning gällande samlingar samt beskrivit hur dessa fungerar ur ett genusperspektiv. Metod: Vi använder oss i vår uppsats av kvalitativa metoder, intervjuer samt observationer. Vi intervjuade sex pedagoger och observerade två av dessa. Observationen skedde under respektive pedagogs samling med barnen. Pedagogerna arbetade på fyra olika förskolor. Alla intervjuerna spelades in för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Vi valde dessutom att spela in intervjuerna på två olika media för att vara säkra på att inget skulle vara otydligt och ifall ett av medierna eventuellt kunde ha gått sönder. Vi har i vårt intervjumaterial sedan kategoriserat informanternas svar och försökt att hitta variationer och likheter i dessa. Resultat: När vi frågade pedagogerna om barnens sätt att uttrycka sig språkligt skilde sig åt beroende på om det var en pojke eller flicka som gjorde uttalandet fick vi också en stor variation i informanternas svar. Vi har av våra informanter fått olika svar om hur de arbetar med samlingen som en språklig stund. Många anser inte att samlingen är den mest ideala tidpunkten för att arbeta med språket utan att det hellre finns andra stunder där de i större utsträckning främjar detta. Vi har också i våra observationer sett hur det i pedagogernas arbete kan skilja sig åt, hur pedagogerna arbetar både med språk och med genus. Pedagogerna har, både i intervjuerna och i observationerna, visat på hur de arbetar i samlingen utifrån språk och genus och vi har sett att de gör skillnader i sitt sätt att handla beroende på om det är en pojke eller en flicka som till exempel skall besvara en fråga eller göra ett uttalande i samlingen.</p>

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna. Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret. Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori. Det preventiva arbetet i samband med självskadebeteende är begränsat dock förekommer samverkan mellan olika instanser som uppfattas som viktigt redskap när det gäller förebyggande arbete.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen. Utifrån litteraturen och den tidigare forskningen kunde man se att psykisk ohälsa har ökat, speciellt bland unga kvinnor. Vi valde att ha med kända teoretiker med kunskap om empati, intersubjektivitet och om behandlingssynsätt som är en del av bemötandet. Resultatet är problematiserat med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter.

Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject / Bakgrund: Huvudsyftet med vår uppsats är att försöka ge en bild av vad en mångkulturell skola är och vilka svårigheter flickor finner med svenska som andraspråk. Vi är i slutet av vår lärarutbildning, vilket innebär att vi om några månader kommer att vara ansvariga för att skapa miljöer som gynnar eleverna och se till att möjligheterna finns för att låta dem utvecklas. Vi är medvetna om att i en mångkulturell skola som vi har nu i Sverige har det förekommit diskussioner runt om det svenska språket, vilket kan tolkas att det svenska språket kan missgynnas hos eleverna på grund av all integration som sker i skolan och bristen på kunskap om de olika kulturella bakgrunderna. För att få den kunskapen var vi tvungna att söka mer kunskap kring ämnet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur invandrarflickor upplever sin skolgång i en mångkulturell skola och hur de använder sitt modersmål och det svenska språket. För att nå fram till det uppsatta syftet har vi använt oss av frågeställningarna nedan. Vilken betydelse har det svenska språket, för flickor med ett annat modersmål i en mångkulturell skola? Hur påverkas invandrarflickors språkutveckling i en mångkulturell skola, finns det några positive eller negativa faktorer? Metod: Studien består av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv flickor i årskurs fyra och fem. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att flickorna i den undersökta mångkulturella skolan känner sig trygga. Flickorna fann en harmonisk samhörighet att de inte är ensamma om olikheterna. Olikheterna gällde aspekterna språk, kultur, religion och utseende. Ändå visade resultaten att flickorna såg svårigheter i det svenska språket. Flickorna uppger även att pedagogerna i skolan använder deras språkkunskaper som en resurs.