Till följd av dagens digitalisering och nätbanker som Avanza och Nordnet har intresset för investeringar ökat hos privatpersoner, i dag finns det även information tillgänglig dygnet runt i alla olika former. Centrala delar i vårt informationssökande är bland annat sociala medier, vänner, familj och kollegor på arbetsplatsen. Att det i dag är så lätt att investera har däremot sina nackdelar, i en rapport från Finansinspektionen framgår det att småsparare ofta saknar finansiell kunskap vilket gör att allvaret i att investera på börsen har försvunnit. Den största målgruppen som investerar i dag är unga män men det är även de som tar de sämsta finansiella besluten. Med hjälp av beteendeekonomi kan vi få en förståelse av vilka psykologiska faktorer som påverkar de unga männens investeringsbeslut och hur de agerar i situationer när finansiella beslut ska tas. Det finns teorier som ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen och menar att människor inte alltid agerar rationellt, vilket leder till början av beteendeekonomi. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur den unga mannens investeringsbeslut påverkas av beteendeekonomiska teorier såsom flockbeteende, socialt inflytande, övertro och rädslan för att missa. Forskningsdesignen för studien har varit kvalitativ. Tillvägagångssättet för att samla in data var att vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer med unga män i olika åldrar. Resultatet visar att flockbeteende påverkar samtliga deltagare, särskilt när de var nya på börsen, men att påverkan minskade med erfarenhet. Socialt inflytande påverkade inte deltagarna i någon större utsträckning, förutom en deltagare som upplevde det tidigare. Övertro var något som alla deltagare upplevde, men efter att ha förlorat pengar blev de mer försiktiga och skeptiska. Rädslan för att missa påverkade samtliga deltagare, men idag är de mer medvetna om känslan och försöker undvika den. Studien drar slutsatsen att unga mäns investeringsbeslut påverkas mest av flockbeteende och rädslan för att missa och minst av socialt inflytande.

Bakgrund: Sedan den första kryptotillgången lanserades 2008 har marknaden uppvisat en påfallande tillväxt och under 2017 hade priset på Bitcoin haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 1 300%. I takt med att intresset för kryptotillgångar ökat har även allmänintresset tilltagit och många experter har lyft en viss oro huruvida investerare är medvetna om de risker som härrör kring handeln med kryptotillgångar. Kombinationen av den höga risken som kryptoinvestering medför, de beteendefinansiella faktorernas existens samt relevansen av finansiell bildning vid investering gör denna kombination väsentlig att studera för att bättre förstå marknadens kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska kryptoinvesterares kännedom om kognitiva bias, deras finansiella bildning, perspektiv på risk och motivationer till sitt innehav för att bidra med helhetsbild av kryptoinvesterarens tankegångar. Metod: Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data. Slutsats: Tre investeringsprofiler har identifierats som motiverar sina innehav i kryptotillgångar baserat på tre olika faktorer. Respondenternas förhållande till risk, kännedom och fallenhet för kognitiva bias samt nivå av finansiell bildning ligger delvis i linje tidigare forskning, samtidigt tyder vissa resonemang på motsättningar.

Syfte: Undersöka vad som påverkar privata investerare inom crowdfunding equity i Sverige i deras investeringsbeslut och hur informationsgapet hanteras. Teori: Informationsgap inkluderar, pecking order, asymmetrisk information, negativt urval och moraliskt dilemma som kommer att hanteras tillsammans med beteendekonomi inkluderar flockbeteende, “Word of mouth”, nätverk och legitimitet. Tillsammans med tidigare forskning om crowdfunding equity och finansiella gap. Metod: Explorativ studie med 10 kvalitativa intervjuer med privatinvesterare inom crowdfunding equity. Slutsats: Resultatet visar att investerare använder emotionella grunder för sina investeringar på då företag inom crowdfunding equity tenderar att ha kortare historik som omöjliggör fullt rationella investeringsbeslut. Empirin tyder på att investerare köper andelar i företag för egen vinning men även på grund av sociala aspekter som ger dem en känsla av att delta. Informationsgapet bryggas genom att investerare tenderar att använda flockbeteende och tredje-parts information för att skapa sin uppfattning om företaget inför en investering.

Bakgrund: Investmentbolag hanterar kapital och investerar i huvudsak i andra aktiebolag. Ett vanligt tillvägagångssätt när det kommer till att värdera ett investmentbolag är att analysera substansvärdet. Trots att information om marknadsvärden på investmentbolagens innehav finns tillgängliga, avviker ofta börsens värdering av investmentbolagen från det så kallade substansvärdet och det uppkommer rabatter och premier. Genom den forskning som gjorts på området saknas det en genomgående uppfattning för vilka förklaringar som påverkar investmentbolagens substansrabatter och premier. Syfte: Syftet med studien är att analysera och undersöka vad som orsakar att investmentbolagen noterade på Nasdaq Stockholm i perioder värderas till en substansvärdepremie/-rabatt. Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts för att besvara studiens syfte. För att besvara studiens syfte har fyra potentiella förklaringar till substansrabatterna/-premiernas uppkomst undersökts. Data har samlats in och kategorisats under respektive investmentbolag under den undersökta tidsperioden. Paneldataanalyser har utförts för att studera eventuella samband mellan potentiella förklaringar och värderingens avvikelse från substansvärdet. Slutsats: I sju av nio fall visade studien att avkastningen på OMXSPI kan förklara substansvärdesförändring med en positiv koefficient. Det vill säga att substansvärdepremie/-rabatten rör sig i en positiv riktning vid en en-procentig förändring i index. Utifrån det lir slutsatsen att det finns relativt starka underlag för att OMXSPI delvis kan förklara investmentbolagens avvikelser från substansvärdet. Studien visar att det inte går att med statistisk signifikans att härleda övriga förklaring till avvikelsen. Därför kan vi inte med säkerhet säga att några av förklaringarna förutom OMXSPI besitter statiska samband med substansvärdepremie/-rabatten i investmentbolagen. / Background: Closed-end funds manage capital and invest mainly in other listed companies. A common approach when it comes to valuate a closed-end fund is to analyse the net asset value. Although information about the closed-end fund holdings is available, the market valuation of the closed-end funds often deviates from the so-called net asset value and discount and premiums arise. Through the research done in this area, there is no comprehensive understanding of which explanations actually affect the closed-end funds NAV discount and premiums. Purpose: The purpose of this study is to analyse and investigate what causes the closed-end funds listed on Nasdaq Stockholm to be valued at a NAV discount or premium during certain periods of time. Method: A quantitative research method has been used to answer this papers purpose. To answer the purpose of the paper, four potential explanations for emerge of NAV discount and premiums have been investigated. Data has been collected and categorized under respectively closed-end fund during the examined period. Panel data models were built to analyse the possible relationship between potential explanations and the valuation deviation to the net asset value. Conclusion: In seven out of nine cases, the study showed that the return on OMXSPI can explain net asset value change with a positive coefficient. That is, the NAV premium / discount moves in a positive direction in the event of a one percent change in the index. Based on this, it is concluded that there is relatively strong evidence that OMXSPI can partly explain the closed-end funds’ deviations from the net asset value. Furthermore, the study shows that it is not possible to derive other explanations for the deviation with statistical significance. Therefore, we cannot say with certainty that the explanations besides OMXSPI have a statistical relationship with the NAV premium / discount in the closed-end funds.

Background: The year 2022 was eventful and marked by a significant stock market decline. Private investors faced increased pressure to remain calm and not fall into the trap of psychological biases that are particularly destructive during periods like this one. This has contributed to why individuals choose to seek guidance from professional advisers. But the question is whether professional advisers could avoid these psychological biases during this period? A professional adviser should, based on their education, have the ability to minimize the risk of psychological biases that investments can lead to. Their work includes mandatory knowledge updates from the license issuer, Swedsec. The knowledge update 2021 included knowledge of behavioral finance, but the question is whether this knowledge has changed the work of a professional adviser? Because if even professional advisers cannot avoid psychological pitfalls, what is the point of taking guidance? Purpose: The purpose of the study is to map professional advisers' knowledge of behavioral finance and how overconfidence, herd behavior and the disposition effect can be observed in their advisory process during the 2022 stock market decline. Furthermore, the study aims to analyze and create an understanding of how the work of professional advisers has changed since the knowledge update 2021. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used and nine semi-structured interviews with Swedsec-licensed professional advisers have been held. Furthermore, an abductive approach has been adopted to have the opportunity to test the interaction between previous theories and the reality but also to be able to find new theories and patterns based on real observations. Conclusion: The results of the study showed that the knowledge of behavioral finance among professional advisers is inadequate but not necessarily wrong. The psychological biases have, more or less, been observed in the advisory process during 2022 where the most prominent bias was the disposition effect. Despite the lack of knowledge, professional advisers have developed unconscious strategies that can mitigate, but not eliminate, the risk of falling into the trap of psychological biases. Finally, none of the advisers have changed their work after Swedsec's 2021 knowledge update to prevent irrational behavior. / Bakgrund: Börsåret 2022 var ett händelserikt år som präglades av en betydande börsnedgång. Icke- professionella investerare stod således inför ökad press att behålla lugnet och inte falla offer för psykologiska bias som är särskilt destruktiva i perioder som denna. Detta har bidragit till varför individer väljer att söka vägledning från professionella rådgivare. Frågan är dock om professionella rådgivare själva kunde motstå att falla offer för psykologiska bias under den här perioden? En professionell rådgivare bör, utifrån deras utbildning, ha förmågan att minimera risken att falla för psykologiska bias i investeringssammanhang. Deras arbete innefattar även obligatoriska kunskapsuppdateringar från licensutgivaren Swedsec. Kunskapsuppdateringen 2021 innehöll att rådgivaren ska ha kännedom kring ekonomisk psykologi, men frågan är om den kunskapen har nått ut och förändrat de professionella rådgivarnas arbete? För om inte ens professionella rådgivare lyckas motstå psykologiska fallgropar, kommer deras vägledning således mer stjälpa än hjälpa kunden? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga professionella rådgivares kännedom kring beteendefinans samt hur överkonfidens, flockbeteende och dispositionseffekten kan tydas i deras rådgivning under 2022 års börsnedgång. Vidare syftar studien till att analysera och skapa förståelse för hur arbetet förändrats hos de professionella rådgivarna sedan kunskapsuppdateringen 2021. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts och nio semistrukturerade intervjuer med Swedsec-licenserade professionella rådgivare genomförts. Vidare har en abduktiv ansats antagits för att ha möjlighet att testa samspelet mellan tidigare teorier och verkligheten men även kunna hitta nya teorier och mönster utifrån verkliga observationer. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns bristande kännedom kring beteendefinans bland de professionella rådgivarna. Det betyder dock inte att den befintliga kunskapen är felaktig. Under börsåret 2022 kunde de utvalda börspsykologiska faktorerna antydas i rådgivningen, men i varierande grad, där den mest framträdande biasen var dispositionseffekten. Trots den bristfälliga kännedomen har de professionella rådgivarna utvecklat omedvetna strategier för att mildra, men inte eliminera, risken att falla för psykologiska bias. Slutligen har ingen av rådgivarna förändrat sitt arbetssätt efter Swedsecs kunskapsuppdatering från 2021 för att förhindra irrationellt beteende.

I detta arbete jämförs prestanda mellan olika implementationer av algoritmer som utför samma uppgift. Som sammanhang för algoritmerna har flockbeteende inom datorspel använts. En anledning till att använda flockbeteende i datorspel och film är att öka realismen i det som presenteras på bildskärmen. Detta ökar betraktarens acceptans av den digitala verkligheten. Under arbetets gång har en artefakt utvecklats med syfte att mäta prestandan för de valda algoritmerna: Alla mot alla, QuadTree och OverlapCircle. Artefakten är utvecklad i spelmotorn Unity för att enklare koppla ihop implementationen med ett spelprojekt. Analysen visar att den av de tre undersökta algoritmerna som ger bäst prestanda är OverlapCircle. En trolig anledning till att den presterar bäst är att den baseras till stor del på inbyggd funktionalitet i den använda plattformen Unity och kan på så sätt dra nytta av den underliggande arkitekturen. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Purpose: The purpose of the study is to examine how psychological factors affect shareholders and investors, and see which gender differences there are in their investment decisions. Method: The survey was based on a quantitative method with elements of qualitative aspects in form of a questionnaire. The questionnaire were answered by investors and shareholders at various websites for stock investor. The survey consisted of a total of 13 questions with both open and closed answers. Theory: The survey focused on four elements within behavioral finance. These factors are overconfidence, herd behavior, anchoring and familiarity bias. The efficient market hypothesis suggests full rationality which is the opposite of what behavioral finance advocates. Conclusion: Psychological factors affect investors and shareholders in their investment decisions. More men than women considered themselves to be better than average which indicates that they have a stronger overconfidence. In terms of herd behavior the respondents did not show that they follow the group when they have their own information, however, the opposite appeared when they had imperfect information. Women were affected by herd behavior more than men were. Women were affected more than men regarding familiarity bias. Anchoring also proved that the factor had an influence on the respondents but it was not a major difference between men and women.

Cultural Finance är ett relativt nytt forskningsområde som belyser att kultur kan vara en nyckelfaktor till att förklara individers investeringsbeteende. Syftet med denna studie var att undersöka om kultur kan vara en förklarande faktor till individers investeringsbeteende.  En jämförandestudie genomfördes där svenska (n=124) och spanska (n=109) investerare undersöktes. Studien baserades på kvantitativa enkäter som publicerades i forum med inriktning på investeringar. Resultatet analyserades med hjälp av ett Mann Whitney U test i SPSS version 1.0.0.1275 för att testa om det går att urskilja skillnader i investeringsbeteende mellan Sverige och Spanien. Resultatet visade på att det gick att urskilja skillnader i investeringsbeteende i risktagande och individers motvilja att förlora pengar och att dessa skillnader kan bero på kultur. / Cultural Finance is a relatively new research area that highlights that culture can be a critical factor in explaining the investment behavior of individuals. The purpose of this study was to investigate whether culture can be an explanatory factor for individuals' investment behavior. A comparative study was conducted in which Swedish (n = 124) and Spanish (n = 109) investors were surveyed. The study was based on quantitative questionnaires published in forums focusing on investments. The results were analyzed using a Mann Whitney U test in SPSS version 1.0.0.1275 to test whether differences in investment behavior between Sweden and Spain can be discerned. The results showed that it was possible to discern differences in investment behavior in risk-taking and individuals' reluctance to lose money and that these differences may be due to culture.

Avsikten med denna studie har varit att studera det nya fenomenet börsinfluencers och deras samexistens med professionella licensierade rådgivare samt beskriva på vilket sätt betydelsen av den finansiella rådgivarrollen kan ha förändrats, något som inte har behandlats av tidigare forskning. Studiens genomförande utgår från det teoretiska ramverkets nyckelbegrepp Det klassiska ekonomiska finansparadigmet, beteendevetenskaplig finans, den rationella investeraren, den irrationella investeraren, egna fundamentala analyser, flockbeteende &amp; tillgänglighetsheuristik, professionella rådgivare, börsinfluencers och postmodernism som tillsammans bildar analysmodellen. Modellen visar på hur de två rådgivningstrenderna samexisterar och den är indelad i två delar, en “rationell” sida och en “irrationell” sida för att slutligen visa att existensen av båda sidorna tillåts i det postmoderna samhället. Denna studie hade ett postmodernistiskt synsätt vilket medförde att resultatet endast ska betraktas som en av flera versioner av den yttre verkligheten. För att på bästa möjliga sätt kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna användes dels en innehållsanalys av en dokumentstudie och dels en tematisk analys av sex semistrukturerade intervjuer där kriteriet vid urval av respondenter var att ha ett intresse för aktiemarknaden samt följa minst en börsinfluencer på Instagram. Studien använde dessa två olika metoder för att både kunna beskriva börsinfluencers agerande på sociala plattformar samt för att kunna analysera deras följares uppfattningar och upplevelser av fenomenet. Studien visade att börsinfluencers fyller olika behov hos respondenterna, där vissa ser på fenomenet som en typ av rådgivare vars åsikter och indirekta råd värderas högt vid investeringsbeslut medan andra vänder sig till börsinfluencers för inspiration i sin investeringsprocess. De tidigare tydliga gränsdragningarna och definitionerna av vad en finansiell rådgivare är har luckrats upp och istället lämnat plats för börsinfluencers, fenomenet kan betraktas som produkten av individers pragmatiska behov av lättillgänglig finansiell rådgivning. Där resultatet är börsinfluencers, den hyperrealistiska rådgivaren. / The purpose of this study has been to examine the new phenomenon of stock market influencers and their coexistence with professionally licensed advisers and to describe in what way the significance of the financial adviser role may have changed, something that has not been addressed by previous research. The implementation of the study is based on the theoretical framework's key concepts The classic economic finance paradigm, behavioral finance, the rational investor, the irrational investor, own fundamental analyzes, herd behavior &amp; accessibility heuristics, professional advisors, stock market influencers and postmodernism that together form the analysis model. The model shows how the two advisory trends coexist and it is divided into two parts, one “rational” side and one “irrational” side, to finally show that the existence of both sides is allowed in the postmodern society. This study had a postmodernist approach, which meant that the result should only be considered as one of several versions of the external reality. In order to best fulfill the purpose and answer the questions, a content analysis of a document study and a thematic analysis of six semi-structured interviews were used, where the criterion when selecting respondents was to have an interest in the stock market and follow at least one stock market influencer on Instagram. The study used these two different methods to both be able to describe the actions of stock market influencers on social platforms and to be able to analyze their followers' perceptions and experiences of the phenomenon. The study showed that stock market influencers meet different needs of the respondents, where some see the phenomenon as a type of advisor whose opinions and indirect advice are highly valued in investment decisions while others use stock market influencers for inspiration in their investment process. The previously clear boundaries and definitions of what a financial adviser is have loosened up and instead left room for stock market influencers, the phenomenon can be considered as the product of individuals' pragmatic need for easily accessible financial advice. Where the result is stock market influencers, the hyperrealistic advisor.

Bakgrund: Värdestrategier har historiskt sett ofta genererat överavkastning relativt index. Huruvida en värdestrategi lyckas eller ej återspeglas i dess förmåga att identifiera och utnyttja felprissättningar på aktiemarknaden. Å andra sidan menar den effektiva marknadshypotesen att investeringsstrategier inte kan överavkasta marknaden via strategin i sig, utan att eventuell överavkastning beror på slumpen. Av dessa anledningar blir det intressant att analysera huruvida Greenblatts (2010) The Magic Formula kan generera överavkastning gentemot marknaden. Dessutom blir det intressant att testa om en modifierad strategi har en högre sannolikhet att lyckas med detta.  Syfte: Syftet med denna studie är att analysera huruvida The Magic Formula-strategin, och en modifierad The Magic Formula-strategi kan överavkasta den svenska aktiemarknaden över tid.  Metod: Studien har en kvantitativ strategi med en deduktiv ansats och en longitudinell design. Historiska aktiekurser har hämtats för att testa strategierna, där två fiktiva portföljer har skapats. Resultatet av dessa portföljers prestation har sedan analyserats samt testats statistiskt.  Slutsats: Resultatet visade att The Magic Formula mellan 2011–2022 inte lyckades överavkasta index. En modifierad variant av The Magic Formula lyckades dock överavkasta index avsevärt. Skillnaderna i medelavkastning gick dock inte att säkerställa statistiskt, vilket betyder att den genererade över- och underavkastningen mycket möjligt kan ha varit slumpmässig.  Nyckelord: The Magic Formula, EMH, Aktiv portföljförvaltning, Värdeinvestering, Overconfidence, Riskuppfattning, Flockbeteende / Background: Value investing has historically often generated excess returns relative to index. Whether a value strategy succeeds is reflected in its ability to identify and exploit mispricings in the stock market. On the other hand, the effective market hypothesis indicates that investment strategies cannot overperform the market via the strategy by itself, but that any excess return is random. For these reasons, it would be interesting to analyze whether Greenblatt's (2010) The Magic Formula can generate excess returns relative to the market. In addition, it would be interesting to test whether a modified strategy has a higher probability of succeeding.  Purpose: The purpose of this study is to analyze whether The Magic Formula strategy, and a modified The Magic Formula strategy can outperform the Swedish stock market over time.  Method: The study has a quantitative strategy with a deductive approach and a longitudinal design. Historical stock quotes have been obtained to test the strategies, where two fictitious portfolios have been created. The result of these portfolios' performance has then been analyzed and statistically tested.  Conclusion: The results showed that The Magic Formula between 2011–2022 failed in overperforming the market. However, a modified version of The Magic Formula managed to outperform the index considerably. Though, the differences in average returns could not be ensured statistically, which means that the generated over- and underperformance may very well have been random.  Keywords: The Magic Formula, EMH, Active portfolio management, Value investing, Overconfidence, Risk perception, Herd behaviour