Det finns en ojämlikhet i hälsan hos utsatta grupper i samhället, där nyanlända flyktingar är en växande patientgrupp. Syftet är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av arbetet med nyanlända flyktingar inom primärvården med fokus på jämlik hälsa. Det är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio intervjuer genomförts på vårdcentraler i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ innehållsanalys har gjorts enligt Elo och Kyngäs. Resultatet presenteras i kategorierna Det viktiga mötet, Den helhetstänkande distriktssköterskan och Den komplicerade organisationen. Det framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att möta den nyanlända flyktingen och det är viktigt att se helheten kring patienten, att i mötet uppmärksamma hela situationen patienten befinner sig. Där är psykisk ohälsa och den sociala situationen värdefull att uppmärksamma. Lyhördhet, en god kommunikation med hög kvalité på tolk är nödvändigt, vilket även är viktiga delar för en jämlik vård. Det behövs även organisatoriska förutsättningar som tillräckligt med tid avsatt och att samverkan med andra kring patienten fungerar, där finns det ett behov av förbättringsarbete. Det finns hinder för nyanlända flyktingar med att komma i kontakt med hälso-och sjukvården och distriktssköterskan fyller en viktig funktion att informera, vägleda och lotsa rätt. Distriktssköterskorna upplever att det finns ett stort behov av hälsofrämjande åtgärder.

<p>The aim with this study was to increase the knowledge about as well as shed light on hidden refugees’ living conditions by compiling research about hidden refugees’ living conditions and complete this research by doing a field survey with people with different knowledge and experience of hidden refugees’ living conditions. The result was analyzed on the basis of Nussbaum’s list of ten human abilities and the convention of human rights. The study showed that hidden refugees' living conditions are experienced as very critical, and characterized by lack of human rights as well as means to utilize and develop their abilities. The conclusion of the study is that hidden refugees’ living conditions could not be considered humane and that there is a need for ethics when treating hidden refugees.</p>

The aim with this study was to increase the knowledge about as well as shed light on hidden refugees’ living conditions by compiling research about hidden refugees’ living conditions and complete this research by doing a field survey with people with different knowledge and experience of hidden refugees’ living conditions. The result was analyzed on the basis of Nussbaum’s list of ten human abilities and the convention of human rights. The study showed that hidden refugees' living conditions are experienced as very critical, and characterized by lack of human rights as well as means to utilize and develop their abilities. The conclusion of the study is that hidden refugees’ living conditions could not be considered humane and that there is a need for ethics when treating hidden refugees.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig här efter att undanhållit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strävar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrån teori om ekologiskt perspektiv på socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om värdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar på det sociala arbetet på mikronivå, men att viss samverkan på mesonivå förekommer. Dock förekommer inte särskilt mycket samverkan med andra diakoner som möter papperslösa. De diakoner som samverkar minst uttrycker en ensamhet rörande sitt arbete. Diakonerna ställs inför etiska överväganden rörande resursfördelning och då prioriteras papperslösa overstayers framför de som befinner sig i Sverige för att arbeta. Resultatet visar även att diakonerna upplever en maktlöshet rörande sitt arbete och gör etiska överväganden huruvida det är värt att bistå människor som lever papperslösa, trots att det i vissa fall verkar bättre att återvända. Denna maktlöshet kan kopplas till de juridiska kunskaper diakonerna besitter eller saknar, då den diakon som har störst juridisk kunskap även är den som uttrycker mest hopp. Med ökad samverkan mellan diakoner som arbetar med gruppen, och med ökande juridiska kunskaper gällande lagstiftningen verkar både känslan av ensamhet och maktlöshet att minska.   Nyckelord: Papperslösa, diakon, Svenska kyrkan, trosbaserat socialt arbete, flyktingar, migration   Keywords: Undocumented Migrants, Irregular Migrants, Deacon, Church of Sweden, Faith-based Social Work, Refugees, Migration

Studiens syfte är att se hur individualistiska och kollektivistiska värderingar kan förstås ur ett intersektionellt perspektiv med fokus på kulturell identitet. I ett bekvämlighetsurval hittade vi respondenter från Mellanstadskommuner i klasser för SFI (Svenska För Invandrare) och SAS (Svenska som Andra Språk) samt kollektivboenden för ensamkommande flyktingbarn. Genom att utföra studien på svenska studenter på två olika gymnasieskolor samt japanska individer erhölls referenspunkter i förhållande till Hofstede’s data gällande kulturella värderingar och dimensioner. Respondenterna fick svara på ett enkätformulär som är utformat av Ph.D. Reggie Pawle utifrån Hofstede’s identitetsdimension och översatt av uppsatsens författare till svenska, samt till Japanska av en japansk översättare. Resultatet utgör en samling tabeller och intressanta iakttagelser som t.ex. att ungdomar med utländska föräldrar svarat på enkäten utifrån olika kulturella värderingar vilket stämmer in med tidigare forskningars rapporter att dessa ungdomar slits mellan sina föräldrars kultur och den nya. Teoretiska jämförelser påvisar att det finns intersektionella tendenser. / The purpose of this study is to see how individualistic and collective values can be understood from an intersectional perspective, focusing on the cultural identity. In a convenience sample we found respondents from Middle sized municipalities in classes for SFI (Swedish For Immigrants) and SAS (Swedish as a second language) as well as collective homes for unaccompanied refugee children. By performing the study on Swedish students at two high schools and Japanese individuals we obtained reference points in relation to Hofstede's data on cultural values and dimensions. Respondents were asked to answer a questionnaire form designed by Ph.D. Reggie Pawle based on Hofstede's identity dimensions and translated by the essay writers into Swedish, and Japanese by a Japanese translator. The result is a collection of tables and interesting observations such as that young people with foreign parents responded to the survey based on different cultural values which fits in with previous research reports that these young people are torn between their parents' culture and the new. Theoretical comparisons indicate that there are intersectional trends.

Due to a steady increase in the number of asylum-seekers in Sweden over the past few years, the topic of immigration has generated increased attention. As a consequence, the political parties have recently presented a range of policy changes. Several of the policy proposals addressed the current housing situation for asylum-seekers and refugees. The aim of this master’s thesis is to highlight the areas of asylum immigration policy and housing policy, in an attempt to reveal overlaps and interrelationships which influence the establishment of asylum-seekers and refugees in their host society. By using a comparative discourse analysis, the thesis investigates the concepts of migration and domestic immigrant policies in a European context, focusing on Italy, the United Kingdom and Denmark. This is followed by an in-depth study of Sweden. The Swedish perspective is enriched by qualitative expert interviews and statistical data on migration and housing. The results from the gathered research emphasises the great influence of domestic housing policies have on asylum-seekers and refugees’ establishment. Each analysed country has structural barriers that restrict asylum-seekers and refugees from becoming established on the housing market. These policy barriers operate on different governance levels, which mutually affect each other. In turn, this situation complicates a holistic approach to create an effective immigrant housing policy.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Ett bra bemötande är viktigt när flyktingar söker vård samt tilltro till flyktingarna när de söker vård som inte kan anstå. Bedömningar av vad som är vård som inte kan vänta har beskrivits som svåra. Kännedom om kulturer har beskrivits som önskvärt. Att prioritera hälsosamtalen har betonats som viktigt. Uppdraget kring flyktingmottagning är tydligt, men resurser saknas och kunskapsutveckling var önskvärd. Positiv utveckling i arbetet med flyktingar i glesbygd har setts och tron är att antalet kommer att öka. Relationerna upplevs mer personliga i glesbygd. KONKLUSION I glesbygd upplevs mötet mer personligt och distriktssköterskorna vill utvecklas och arbeta gränsöverskridande. Flyktingarna har förtroende för vårdpersonalen vilket möjliggör att integration främjas om distriktssköterskan ser det som sitt ansvar och ges resurser. Behovet av kunskap i transkulturell omvårdnad är högst aktuellt och för att tillgodose detta efterfrågas möjligheter till eftertanke och utbyte av erfarenheter. / INTRODUCION Sweden receives a large number of refugees and many of them come to the rural area. A good reception is crucial for the health of the refugees who are entitled to a health assessment, emergency care and care that cannot wait. Cultural differences imply challenges for the health care and primary health care nurses who meet the refugees. OBJECTIVE The aim of this study was to investigate the factors that affect the experience of primary health care nurses meeting with refugees at community health centers without specific care refugee centers in rural areas. METHOD The study was performed with a qualitative design. Eight primary health care nurses with experiences working with refugees in rural areas were sampled and interviewed. Data was collected from semi structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. RESULTS A good attitude is important when refugees seek care, and to credence the refugees when they seek health care that cannot wait. Assessments to characterize 'what is care that cannot wait' described as difficult. The knowledge of cultures was expressed as desirable. Prioritizing health assessments were emphasized as important. The assignment in refugee reception is clear, but there is a lack of resources and the wish for knowledge was expressed. Positive development in working with refugees exists and the number of refugees is believed to increase in rural areas. The relationships are perceived more personal in rural areas. CONCLUSION In rural areas, the meeting felt more personal and primary health care nurses wish to develop and operate transboundary. The refugees have confidence in the nursing staff which enables integration and could be promoted by the primary health care nurses if they saw this as their responsibility and were provided proper resources. Knowledge of trans-cultural nursing is needed today in health care and to develop that it demands the opportunity for reflection and exchange of experiences.

Syftet med denna kritiska diskursanalys är att öka förståelsen för diskursen om den så kallade “flyktingkrisen” i svensk tidningsmedia under september och oktober 2015. Denna specifika och aktuella diskurs har, som vi vet, ännu inte studerats med vetenskapliga metoder då tidigare forskning främst behandlar tidigare flyktingmigrationer i Sverige och i andra länder. Det finns således en kunskapslucka inom detta område som vi skulle vilja medverka i att fylla. Undersökningen fokuserar på hur ”flyktingmigrationen” och ”flyktingarna” samt den ”svenska nationen” och ”svenskar” framställs i diskursen utifrån en figurationell och maktkritisk utgångspunkt. Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders, Ulrich Becks teori om risksamhället samt Edward Saids teori om orientalism används som orienterande bakgrundsteorier för att studera relationen mellan ”etablerade svenskar” och flyktingar såsom den uttrycks i tidningsmedia. Som metod har vi valt att använda oss av Faircloughs kritiska diskursanalys, då denna kan användas i studerandet av konkret text såsom tidningsartiklar samt kan kombineras med en sociologisk analys. Resultaten visar att flyktingmigrationen samt flyktingarna framställs som ett omfattande hot mot samhället. Flyktingarna porträtteras ofta på ett avhumaniserande sätt, exempelvis som okontrollerbara vattenmassor. I ett fåtal fall är framställningen mer human och personlig, dock präglas dessa utsagor av flyktingen som den stereotype andre. I motsats till detta porträtteras Sverige och svensken som moraliskt överlägsna, goda, och icke-rasister. Den sociala relationen mellan dessa grupper kan på så sätt ses som en illustration av figurationen etablerade och outsiders, där spänningarna mellan grupperna verkar öka då flyktingarna uppfattas som ett hot mot samhälls- och maktordningen. / The aim of this critical discourse analysis is to create a broader understanding of the refugee discourse in Swedish national newspapers during the months of September and October of 2015. The main reason for this study is a perceived knowledge gap in this specific area of discourse, since extant studies focus on earlier refugee discourses in Sweden and in other countries. This essay attempts to understand how the social identities of the refugees and the Swedish population can be upheld in the media and how the relationship between these groups can be perceived. Norbert Elias and John L. Scotson’s theory of the established and the outsiders, Ulrich Becks theory regarding the risk society and Edward Saids theory of orientalism are used as orienting concepts in the analysis. The overall method is inspired by Faircloughs critical discourse analysis, since it enables the study of tangible texts such as newspaper articles as well as the use of sociological analysis. Our results show that the refugees are depicted as a considerable threat to society as a whole. The refugees themselves are often spoken of in a dehumanizing fashion, for example in metaphors of uncontrollable waves. In a few cases the refugees are portrayed in a more personal fashion. These are however unbalanced and stereotypical. In contrast, Sweden and its people are depicted as morally superior and good Samaritans. We have thus concluded that the relationship between these groups can be seen in the light of the established and the outsiders, and that the tension between them seems to be growing as the refugees are seen as a threat to the social order and power balance in Sweden.

Mångkulturell hälso- och sjukvård har ökat i Sverige på senare år på grund av krig i Syrien, och oro i andra länder i bland annat Mellanöstern och Afghanistan. Det har medfört mänskliga tragedier och stora flyktingströmmar. Sverige har tagit emot en stor andel av flyktingströmmen. Detta ställer nya krav på distriktssköterskan som i ett tidigt skede möter flyktingarna. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande och förebyggande arbete med nyanlända flyktingar ur ett vårdcentralsperspektiv. Metod: En kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor från olika vårdcentraler inom en västsvensk region. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom åtta subteman och fyra teman i analysen. Huvudteman var: Egenvårdens betydelse för att främja hälsan, Förebyggande arbete ur ett vårdcentralsperspektiv, Att kommunicera via tredje part samt Samordning mellan parter. Slutsats: Distriktssköterskornas hälsofrämjande och förebyggande arbete var betydelsefullt för de nyanlända flyktingarna eftersom distriktssköterskan var en av de yrkesprofessioner som de träffade i ett tidigt skede. Egenvårdsråd utmärkte det hälsofrämjande arbetet med nyanlända flyktingar men kunde vara svårt då många nyanlända flyktingar var vana från sina hemländer att alltid möta en läkare. Det utmärkande för det förebyggande arbetet var framförallt arbetet med vaccinationsuppföljning, som innebar en stor och krävande arbetsinsats för distriktssköterskorna. / Multicultural health and medical care has increased in Sweden during the last few years due to war in Syria and unrest in other countries among others in the Middle East and in Afghanistan. This has led to human tragedies and big streams of refugees. Sweden has received a large number of these refugees. This poses new demands on district nurses who at an early stage meet the refugees. The purpose of the study was to describe district nurses experience of health promoting and preventive care of newly arrived refugees from a perspective of the care centre. Method: A qualitative interview study with seven district nurses from different care centres within a region in West Sweden. The material was analysed with a qualitative analysis of content. Result: The analysis resulted in eight subthemes and four themes. Main themes were: The importance of self-care in order to promote health, Preventive work from a perspective of the care centre, To communicate through a third party and Co-ordination between parties. Conclusion: District nurses health promoting and preventive care was important for newly arrived refugees as the district nurse was one of the professionals they met at an early stage. Advice on self-care characterized the health promoting work with newly arrived refugees but could be difficult, as many refugees were used always to meet a doctor in their home countries. Characteristic for the preventive work was above all the follow-up of vaccinations, which required big and demanding efforts for district nurses.