<p>The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.  </p><p> </p><p>In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other adolescences experienced.  </p><p> </p><p>The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study. However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite integrated to the Swedish society.    </p><p> </p>

The aim of this study has been to reach a deeper understanding of how refugee adolescences experience their ethnic identity, particular ethnic consciousness in terms of integration, assimilation and segregation. Further my intention has been to investigate if the adolescences experienced changes in their ethnic identity.     In order to investigate these questions a qualitative method consisting of four interviews were conducted. The study included two young men at the age of 18, and two young women at the age of 17 and 18. Three of the interviewed persons can be defined as refugees, but not the fourth adolescence. I define the fourth adolescence as an immigrant because she didn’t feel forced to escape to Sweden because of reasons as persecution, torture or war, like the other adolescences experienced.     The results showed that three of the adolescences had a quite strong consciousness about their ethnic identity. However these three adolescences have not yet been integrated to the Swedish society, but rather perceives quite segregated. The fourth adolescence in the study didn’t have a very strong consciousness to her ethnic identity, unlike the other individuals in the study. However she experiences a connection toward the western value- system. This is because she was born and raised in a western country. With consideration of that, this adolescence is quite integrated to the Swedish society.

The purpose of this study has been to identify how the work is conducted in five municipal homes for care and accommodation for unaccompanied refugee youths. Five qualitative semi-structured interviews were conducted with six respondents who work as staff in the youth accommodation for unaccompanied refugee youths. The results were analyzed based on Maslow’s hierarchy of needs. The results showed a spread among the youths where some had difficulties with the most basic needs such as eating and sleeping, while other young people had worked their way up in the hierarchy and were on the top of the stairs working for self-actualization. / Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur arbetet ser ut på fem kommunala hem för vård och boende för ensamkommande flyktingungdomar. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex respondenter som arbetar som personal på ungdomsboenden för ensamkommande flyktingungdomar. Resultatet analyserades med utgångspunkt i Maslows behovstrappa. Resultatet visade en spridning bland ungdomarna där en del har svårigheter med de mest grundläggande behoven såsom matintag och sömn, medan andra ungdomar har arbetat sig upp till behovstrappans högsta punkt och arbetar för självförverkligande.

<p>Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser. Metoden som användes var fyra intervjuer med narrativ teori som inspiration för att få fram personalens berättelser istället för enbart svar på ställda frågor och få en djupare förståelse för personalens påverkan på verksamheten och de ensamkommande flyktingungdomarna. Resultatet visade att personalen arbetar utifrån samtal för att skapa en ömsesidig trygghet och tillit inom boendet och genom det sker en samhällsintroduktion och integration för de ensamkommande flyktingungdomarna med en samtidig respekt och förståelse för deras egen kultur. Utifrån detta arbete skapas en värdegrund hos ungdomarna i svensk demokrati och en utveckling av deras identitet. Analysen av berättelserna visar att de fem ord som är målsättningsord för organisationen, samhörighet, egenvärde, samhällsintroduktion, ansvar och möjligheter kan sammanfattas till den demokratiska värdegrunden som arbetet sker utifrån.</p> / <p>Every year a great number of children and youth come to Sweden without any parent or legal guardian, seeking asylum, they are called unaccompanied refugee youth. These unaccompanied minors are entitled to protection, school, healthcare and a meaningful everyday life, where they can make social contacts. These minors need stability and normality in their life to be able to develop, feel secure and have a chance to a good life. The municipality has the responsibility for the minors living conditions and care and this demands competent and knowledgeable personnel to work with these minors. The purpose of the study was to examine how personnel in housing for unaccompanied refugee youth work with meaning, identity and security across cultural borders. The method was four interviews with narrative theory as inspiration to get stories more than just answers to questions and a deeper knowledge for the personnel’s influence on the organization and the unaccompanied refugee youth. The result showed that the personnel worked from conversation to create a mutual security and trust within the housing and through that a community introduction and integration takes place with a simultaneous respect and understanding for the youths own culture. From this basic values are created for Swedish democracy and development of the youth’s identity is created. The analysis of the stories shows that the five words that is the aim for the organization, solidarity, self-worth, community introduction, responsibility and possibilities can be concluded as the democratic basic values that the personnel work is conducted from.</p>

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser. Metoden som användes var fyra intervjuer med narrativ teori som inspiration för att få fram personalens berättelser istället för enbart svar på ställda frågor och få en djupare förståelse för personalens påverkan på verksamheten och de ensamkommande flyktingungdomarna. Resultatet visade att personalen arbetar utifrån samtal för att skapa en ömsesidig trygghet och tillit inom boendet och genom det sker en samhällsintroduktion och integration för de ensamkommande flyktingungdomarna med en samtidig respekt och förståelse för deras egen kultur. Utifrån detta arbete skapas en värdegrund hos ungdomarna i svensk demokrati och en utveckling av deras identitet. Analysen av berättelserna visar att de fem ord som är målsättningsord för organisationen, samhörighet, egenvärde, samhällsintroduktion, ansvar och möjligheter kan sammanfattas till den demokratiska värdegrunden som arbetet sker utifrån. / Every year a great number of children and youth come to Sweden without any parent or legal guardian, seeking asylum, they are called unaccompanied refugee youth. These unaccompanied minors are entitled to protection, school, healthcare and a meaningful everyday life, where they can make social contacts. These minors need stability and normality in their life to be able to develop, feel secure and have a chance to a good life. The municipality has the responsibility for the minors living conditions and care and this demands competent and knowledgeable personnel to work with these minors. The purpose of the study was to examine how personnel in housing for unaccompanied refugee youth work with meaning, identity and security across cultural borders. The method was four interviews with narrative theory as inspiration to get stories more than just answers to questions and a deeper knowledge for the personnel’s influence on the organization and the unaccompanied refugee youth. The result showed that the personnel worked from conversation to create a mutual security and trust within the housing and through that a community introduction and integration takes place with a simultaneous respect and understanding for the youths own culture. From this basic values are created for Swedish democracy and development of the youth’s identity is created. The analysis of the stories shows that the five words that is the aim for the organization, solidarity, self-worth, community introduction, responsibility and possibilities can be concluded as the democratic basic values that the personnel work is conducted from.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori.   Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk. Samtliga ungdomar beskrev vad som kan främja respektive försvåra upprättande av sociala nätverk. Intervjupersonerna framhöll bland annat vikten av språk, gemensamma intressen och aktiviteter samt kultur och bakgrund. Svenska ungdomar är enligt intervjupersonerna svårast att lära känna i Sverige. Skälet till detta angavs främst vara svenska ungdomars återhållsamhet gentemot intervjupersonerna. / The aim of this study was to investigate unaccompanied asylum-seeking adolescents’ social networks in Sweden, and what they believe aggravate or facilitate the forging of social networks. In the study a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five unaccompanied asylum-seeking adolescents in the ages of 17-18. During the interviews we used visual elicitation in the form of a network map. The empirical material was analysed with social network theory, anthropological network theory, Robert Putnam’s distinction in bonding capital and bridging capital, and racialization theory.   The result suggests that all of the adolescents, in this study, have a social network in Sweden to which they can turn for both emotional and practical support. Their social networks consist primarily of professional adults and adolescents of the same ethnicity as themselves, alternatively other ethnicity than Swedish. All of the interviewees described what might facilitate or aggravate the forging of social networks. The interviewees stressed for instance the significance of language, common interests and activities, culture and background. Swedish adolescents are, according to the interviewees, the most difficult people to get to know in Sweden. The reason for this was primarily stated to be the Swedish adolescents’ restraint against the interviewees.

På senare år har antalet nyanlända elever ökat markant på Språkintroduktionsprogrammet över hela riket. Dessa elever behöver snabbt tillägna sig svenska språket för att kunna kommunicera och skaffa sig en utbildning. Nyanlända elever som kommer till Sverige i gymnasieåldern är nybörjare i svenska språket och har olika skolbakgrund men de har ändå uppnått en relativt hög kognitiv nivå. Läroplanen betonar att språkutvecklingen är all ämneslärares uppdrag. Samtidigt är undervisningen i svenska som andraspråk ett extra stort ansvar. Kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 är högt ställda för nyanlända elever på språkintroduktionen och därför undersöks i denna studie vad nyanlända elever har för förståelse av kunskapskraven och kurssyftet. Lärare som undervisar nyanlända elever har en utmaning i att anpassa språket samtidigt som innehållet inte bör förenklas. Studiens syfte är även att undersöka hur lärare tydliggör kunskapskraven och kurssyftet för eleverna samt hur lärare ser på bedömning utifrån kunskapskraven.            I denna studie har en kvalitativ metod, som baserats på halvstrukturerade intervjuer, använts för att på bästa möjliga sätt besvara frågeställningarna. Det framgick att två av sex intervjuade elever har visat förståelse för kunskapskraven och kurssyftet. Enligt deras lärare har dessa elever lyckats uppnå en språknivå som hjälper dem att förstå innehållet. Resultatet har även visat att två av tre intervjuade lärare bedömer elevernas språkutveckling utifrån kunskapskraven och tydliggör dem. Den tredje intervjuade läraren väljer dock att inte förklara kraven varken under undervisning eller under sin bedömning av elevens språkutveckling. Studien har kommit fram till att det saknas en länk mellan kunskapskraven i svenska som andraspråk för årskurs 9 och den faktiska språknivå som nyanlända elever befinner sig i. Problematiken som undervisande lärare möter idag behöver undersökas samt användning av Skolverkets stödmaterial behöver tydliggöras och styrkas med föreläsningar för lärare i alla ämnen. / In recent years, the number of newly arrived students has increased significantly in the Language Entry Program across the entire country. These students need to quickly acquire the Swedish language in order to communicate and get an education. Newly arrived students who has reached the highschool age but yet are beginners in the Swedish language and have different school backgrounds have achieved a relatively high cognitive level compared to their peers. The curriculum emphasizes that language development is the main role for all the teachers´ assignment, while teaching in Swedish as a second language is an extraordinary responsibility. The knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 are high for newly arrived students on the Language Introduction program, therefore, this study investigates newly arrived students´ understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. Teachers who teach new arrivals are expected to adapt the language at the same time as the content should not be simplified. The aim of the study is also to investigate how teachers clarify the knowledge requirements and the curriculum for the students as well as how teachers view assessment based on knowledge requirements. In this study, a qualitative approach based on semi-structured interviews with the students has been used to answer the questions in the best possible way.               It was found that two out of six interviewed students showed understanding of the knowledge requirements and the purpose of the course. According to the interviews with their teachers, these students have managed to achieve a language level that helps them understand the content. The result has also shown that two out of three interviewed teachers assess pupils' language development based on knowledge requirements. However, the third interviewed teacher chooses not to explain the requirements either during teaching or during his assessment of the learner's language development. From this study it was concluded that there is no link between the knowledge requirements in Swedish as a second language for grade 9 and the actual level of newly arrived students. The problems that practicing teachers face today need to be investigated and the use of the school's support materials needs to be clarified and substantiated with classes for all subject teachers.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera hur nyanlända ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lära sig ett nytt språk och skaffa nya vänner och vad denna utmaning innebär. Med uppsatsen vill jag belysa språket och skolans betydelse för nyanlända elevers delaktighet. Min studie är baserad på kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanländ elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA är en kombination mellan fenomenologi och hermeneutik. Teoretiska utgångspunkter är den sociokulturella teorin och postkolonial teori. Med sociokulturell teori analyserar jag delaktighetens och gemenskapens betydelse för lärandeprocessen bland nyanlända elever. Jag använder postkolonial teori för att analysera den postkoloniala ordningen i vår nutida skola. Jag har kommit fram till att nyanlända elever står inför en svår utmaning när de börjar skolan. Deltagarna upplevde att det var svårt att skaffa vänner, lära sig ett nytt språk och bli en del av samhället. Deltagarna upplevde både delaktighet och utanförskap i skolan och de har blivit utsatta för kränkning, stigmatisering och mobbning. Skolan hade en viktig roll i nyanlända elevers liv, speciellt under de första åren i Sverige eftersom nyanlända träffade jämnåriga och nya människor i skolan. Svenska språket är ett krav för att nyanlända ska klara sig och bli delaktiga i skolan. Det kräver lång tid för nyanlända elever att bli accepterade i skolan, lära sig ett nytt språk och anpassa sig till det nya landet. / The aim of this study is to illuminate and analyze how newly arrived adolescents describe their experiences of starting over in a new school, in a new land. The essay will explain and illuminate the refugee adolescents’ experiences of starting over in a new school and learn a new language and make new friends and what this challenge mean for them. The essay describes the language- and the school's impact on newly arrived students’ participation. My study is based on qualitative methods, based on interviews with six individuals who have the experience of being a newly arrived student. The analysis of the study was made with IPA (Interpretative phenomenological analysis). IPA is a combination of phenomenology and hermeneutic perspective. Theoretical premises are the socio-cultural theory and postcolonial theory. With socio-cultural theory I explain and analyze the participation and community importance for the learning process among newly arrived students. I use postcolonial theory to analyze the post-colonial order in our current school. I have found that newly arrived students are facing a difficult challenge when they start school. The participants experienced that it was difficult to make friends, learn a new language and become part of the community. The participants experienced both inclusion and exclusion in school and they have been exposed to violations, stigmatization and bullying. The school had an important role in the newly arrivals' lives, especially during the first years in Sweden because in school they meet peers and new people. Swedish language is a requirement for new arrivals so they will cope with life and get involved in school. It takes a long time for newly arrived students to be accepted in school, learn a new language and adapt to the new country.