<p>Denna studie är en fallstudie av ett privat sjukvårdsföretag. Studien syftar till att undersöka hur olika gestaltningstekniker</p><p>samt gruppers sammansättning kan påverka diskussioner kring design och därmed fungera som strukturerande resurser för</p><p>samtalet. Studien vidgar begreppet prototyper till att hantera mer än de delar som behandlats i tidigare forskning: medium,</p><p>detaljrikedom och närhet till slutprodukt.</p><p>Datainsamling har skett vid sex fokusgruppstillfällen där tre olika grupper (inom olika delar av en och samma organisation:</p><p>användare hos kund, användare hos systemleverantören och systemutvecklare hos leverantören) har fört en diskussion kring</p><p>designen utifrån tre olika gestaltningstekniker (gränssnittsskisser, scenarios och dynamiska datorprototyper).</p><p>Diskussionerna har sedan analyserats i termer av domäner för interaktionsdesign och aspekter av IT-systemet i användning.</p><p>Studiens huvudsakliga slutsatser är att gestaltningstekniker påverkar vilka domäner och aspekter som diskuteras varför</p><p>designern kan välja gestaltningsteknik efter vad han eller hon vill få ut av diskussionen. Skisserna bedöms ge den mest</p><p>heltäckande diskussionen, medan scenarios fungerar bäst för dem som inte är teknikvana och tar då upp struktur och</p><p>funktion. Datorprototypen lämpar sig bäst för diskussion kring interaktion och presentation. Men gruppens sammansättning</p><p>påverkar diskussionen i högre utsträckning än gestaltningsteknikerna. Därför dras även slutsatsen att det är viktigt att</p><p>designern känner sin publik och anpassar valet av gestaltningsteknik efter målgruppen.</p> / <p>This thesis investigates how different prototyping techniques and compositions of groups can influence discussions about</p><p>design and therefore function as structuring resources for the discussion. This thesis widens the conception of prototypes to</p><p>include more than the issues that have been discussed in previous research: medium, wealth of details and closeness to the</p><p>final product.</p><p>Data has been collected through six focus groups where three different groups (within different parts of one organization;</p><p>users at client, users at system supplier, and systems developers at supplier) have discussed the design with the help of the</p><p>different prototyping techniques (sketches, scenarios and dynamic computer prototypes).</p><p>The discussions where analyzed in terms of domains for interaction design and different aspects of the system in use.</p><p>The main conclusions of this thesis are that prototyping techniques influence which domains and aspects are discussed.</p><p>Therefore the designer can choose prototyping technique depending on what he or she wants to discuss about the design.</p><p>The sketches provides the most complete discussion, while scenarios works best with those that are not knowledgeable</p><p>about IT-systems and then the discussion deals with structure and function. The computer prototype is best suited for</p><p>discussing interaction and presentation. But the composition of the group has more influence on the discussion than the</p><p>choice of prototyping technique. Therefore the conclusion is drawn that it is important that the designer knows his or her</p><p>audience and adjusts the choice of prototyping technique to the composition of the group.</p>

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv. Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning. Det pågår en normaliseringsprocess i synen på kränkningar på Internet och det identifierades ett grupptryck. Traditionella könsroller och stereotypa uppfattningar i synen på kvinnor och män lever vidare på internet. Tjejer utsätts i högre grad än pojkar för kränkningar rörande deras utseende. Strategier mot kränkningar på Internet måste föras på olika nivåer, dock identifierades föräldrar som nyckelpersoner. Studiens resultat ger betydelsefull kunskap om ungdomars uppfattningar av kränkningar på Internet men konkluderar med att ytterligare forskning är nödvändigt för att förstå hur kränkningar på Internet påverkar ungdomar. / The aim of the study was to gain knowledge about fifteen-year-olds’ opinion of violations and harassment on the Internet and what preventive measures can be taken to avoid such occurrences. Data was collected from interviews with four focus groups comprising of fifteen-year-olds from a school in southern Sweden. Grounded Theory was used for analyzing the interviews. The results were treated from a gender perspective. The results showed that Internet was a part of everyday life of the participants and that violations were common. Both the sender and receiver had to perceive the comments as harmful to consider it a violation. Perception of violations on the Internet, as identified by peer pressure, was undergoing a process of normalization. Traditional gender roles and stereotypical ideas of women and men still exist on the Internet. Girls were more exposed to violations aimed at their appearance. Preventive strategies against violations on the Internet must be undertaken at different levels, but parents were identified as key persons. The result of the study gave important information of the youths perception of violations on the Internet but conclude that further studies are necessary to understand how violations on the Internet affect the youth.

Titel Något stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikation Engelsk titel A terribly funny essey – about social class, humor and communication Författare Emma Aronsson och Nina Lagerstedt Handledare Eva Lundberg Examinator Tanya Elder Termin Vårterminen 2012 Kurskod 2MK300 Universitet Linnéuniversitetet i Växjö, institutionen för samhällsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskap Introduktion Vitsen med humor är inte bara att skämta och roa utan det är också ett sätt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhållanden, till exempel våra föräldrars och vårt eget yrke, utbildning och inkomst kan påverka den enskilde individen i hur den tänker och handlar. Eftersom humor är kommunikation så borde en persons sociala tillhörighet påverka vad en person har för humor. Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet är roligt och varför? På vilket sätt spelar social tillhörighet roll när det kommer till vad kvinnor tycker är roligt och inte? I vilka sammanhang och på vilka sätt använder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer? Teori Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus. Metod Genom fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring nyckelfrågor och videoklipp som vi valde ut på förhand. Resultatet vi fick fram analyserades med de teorier vi har valt att använda oss av. Resultat Alla människor har olika tycke och smak när det gäller humor, en del saker kan de skratta åt tillsammans med någon medan de inte alls skrattar åt samma saker med någon annan. Den här studien visar att social tillhörighet är en faktor som spelar roll när det gäller humor och kommunikation. Människor använder humor på olika sätt för att kommunicera med andra människor, det kan vara för att skaffa sig vänner, känna gemenskap eller hantera svåra situationer.

While previous research into understandings of climate change has usually examined general public perceptions and mainstream media representations, this thesis offers an audience-specific departure point by analysing climate change frames and frame formation in Swedish agriculture. The empirical material consists of Swedish farm magazines’ reporting on climate change, as well as eight focus group discussions among Swedish farmers on the topic of climate change and climate change information. The analysis demonstrates that while Swedish farm magazines frame climate change in terms of conflict, scientific uncertainty, and economic burden, farmers in the focus groups tended to concentrate on whether climate change was a natural or human-induced phenomenon, and viewed climate change communication as an issue of credibility. It was found that farm magazines use metaphorical representations of war and games to form the overall frames of climate change. In contrast, the farmers’  frames of natural versus human-induced climate change were formed primarily using experience-based and non-experience-based arguments, both supported with analogies, distinctions, keywords, metaphors, and prototypical examples. Furthermore, discussions of what constitutes credible climate information centred on conflict-versus consensus-oriented frames of climate change communication along with different views of the extent to which knowledge of climate change is and should be practically or analytically based. This analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector proposes that the sense-making processes of climate change are complex, involving associative thinking and experience-based knowledge that form interpretations of climate change and climate change information. / Den här avhandlingen studerar uppfattningar om klimatförändringar och bidrar med sin målgruppsorienterade utgångspunkt till tidigare forskning kring hur klimatförändringar kan förstås och uppfattas. Avhandlingen studerar klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn genom analyser av 10 års klimatrapportering i tidningarna ATL samt Land Lantbruk, samt åtta fokusgruppsdiskussioner med svenska lantbrukare. Analysen visar att medan svensk lantbruksmedia ramade in klimatförändringar som en fråga om konflikter, vetenskaplig osäkerhet och ekonomisk börda, rörde lantbrukarnas diskussioner om klimatförändringar (i) dess orsaker; naturliga eller antropogena, (ii) olika faktorer som påverkar huruvida klimatinformation anses trovärdig. Därtill visar avhandlingen att lantbrukstidningar använde krigs- och spelmetaforer för att gestalta klimatförändringar medan lantbrukarna formade klimatinramningar genom analogier, distinktioner, nyckelord, metaforer och prototypiska exempel. Tillsammans med lantbrukarnas upplevda erfarenheter bildade dessa kommunikativa verktyg olika gestaltningar av klimatförändringar. Lantbrukarna visade på olika uppfattningar kring trovärdighet och klimatinformation. Vanligen efterfrågades ett informationslandskap karaktäriserat av en mångfald av perspektiv. Återkommande i materialet var också uppfattningen att kunskap om klimatförändringar borde vara praktiskt baserad snarare än teoretisk hållen för att öka i trovärdighet. Denna avhandling kring klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn pekar på komplexiteten i tolkningsprocesser och visar att associativt tänkande och erfarenhetsbaserad kunskap tillsammans utgör grunden för hur klimatförändringar och klimatinformation uppfattas.

Syftet med studien är att utföra en receptionsstudie där fem stycken kampanjbilder från utländska organdonationsorganisationer studeras från ett mottagarperspektiv, i den här studien syftar det till en svensk målgrupp. Studien är uppdelad i två huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hjälp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens frågeställningar”Hur är de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?” samt ”Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk målgrupp?”. Socialpsykologi utgör det teoretiska ramverket i studien och används för att nå en högre förklaringskraft i analysdiskussionen. Den semiotiska bildanalysen genomförs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol. Fokusgruppsintervjuerna analyseras med hjälp av McGuires påverkansmodell och kompletteras med en relevansformel, omnämnd av Bo Bergström. Studiens resultat visar att den sociala kontexten har en stor inverkan på hur kampanjbilden mottages av den svenska målgruppen. Resultatet visar att det är av stor vikt att text och bild samspelar för att budskapet ska kommuniceras till mottagaren, annars finns en risk att budskapet inte uppnår den relevans som krävs för att bilden ska ha effekt. / The aim of this study is to examine five campaign images from foreign organ donation organizations studied from a user’s perspective, in this study it refers to the Swedish audience. The study is a perception analysis that is viewed from a receiver’s point of view. It is divided into two main parts, a semiotic analysis and interviews with focus groups. Using these methods the questions of the study "How are the selected campaign images composed from a semiotic perspective?" and "How is the selected images of a Swedish audience?" were answered. Social Psychology is the theoretical framework used to achieve a higher explanatory power in analysing the discussion. The semiotic image analysis is based on the semiotic concepts of connotation, denotation, icon, index and symbol. The focus group interviews were analysed by McGuire ́s model of influence and were supplemented by the formula of relevance, mentioned by Bo Bergström. Our findings suggested that the social context has a large impact on how the images are being interpreted by the Swedish audience. The result shows that it is of great importance that text and visual image are integrated for the message to be communicated to the receiver, otherwise there is a risk that the message does not reach the relevance required for the image to be effective.

Bakgrunn Ergoterapeuter skulle, med bakgrunn i  sin utdannelse, kunne anvende sin kompetanse til både helsefremmende arbeid generelt og til helsefremmende arbeidsplasser. Til tross for dette er det foreløpig få som har spesialisert seg innen områdene arbeidshelse og folkehelse. Ved å utnytte kompetansen sin til helsefremmende arbeidsplasser kunne ergoterapeutene bidratt til å påvirke både den enkelte arbeidstakers helse, arbeidsmiljøet og på sikt også det arbeidsrelaterte sykefraværet. Hensikt med studien var å tydeliggjøre hva ergoterapeuter selv mener de har av kompetanse omkring helsefremmende arbeid og hvordan de anvender denne kompetansen i sitt daglige arbeid, med spesifikt fokus på: -          hvilken kompetanse de mener at de har om helsefremmende arbeidsplasser; -          hva de mener de savner av kompetanse om helsefremmende arbeidsplasser; -          deres erfaringer med eget arbeidsmiljø som helsefremmende; og -          deres tanker og meninger om fremtidsutsikter for helsefremmende ergoterapi Metode I denne oppgaven er det valgt en kvalitativ tilnærming og data er samlet inn via fokusgruppediskusjoner. Analyse av materialet er gjort med kvalitativ innholdsanalyse. Resultatene viser at selv om ergoterapeutene i denne studien beskrev et salutogent fokus og et helsefremmende arbeidssett, arbeider de i dag hovedsakelig på individnivå. Individfokuset deres er sterkt forankret i deres praksis og ser ut til å påvirke yrkesutøvelsen slik at de ikke bruker sin helsefremmende kompetanse på system- og samfunnsnivå i vesentlig grad. Samtidig mente de at det er mye som tyder på at deres kompetanse er for lite kjent blant folk flest, samarbeidspartnere og hos myndighetene, hvilket kan forklare at den ikke blir benyttet. Sammenfatning Mens ergoterapeutenes utsagn tyder på at de har mye kunnskap og erfaring med helsefremmende arbeidsplasser, viser funnene at de ikke ser betydningen av å bruke denne kompetansen til å utvikle helsefremmende arbeidsplasser. Funnene viser videre at ergoterapeutene i denne studien skulle kunne anvende sin kompetanse til både helsefremmende arbeid generelt og til helsefremmende arbeidsplasser. Selv om dette er en kvalitativ studie, er det sannsynlig at resultatene kan gjelde generelt for ergoterapeuter i Norge, noe som kunne vært interessant å undersøke videre / Background. Occupational therapists are trained to use their general competence in health promotion to initiate healthy workplaces. However very few therapists specialize in areas that combine occupational health and public health. By using their competence regarding healthy workplaces, therapists could positively impact employee health and work environments and likely reduce sick leaves that result from working conditions. The purpose of this study was to clarify the therapists’ opinion of their own competence in health promotion, and also determine how they use that competence in their daily work, focusing especially on: -          self-evaluation of their own competence regarding healty workplaces; -          their opinions on what competence they lack in this area; -          their personal experience with healthy promotive workplaces; and -          their thoughts and opinion on the potential for health promotion in occupational therapy Method. We chose a qualitative approach using focus groups and prosessed collected data  using thematic content analysis. The findings suggest that although study participants maintain a salutogenetic focus and a health promotional way of working, they currently work mainly at an individual level. Focus on the individual is deeply rooted in their practice and seems to influence their work such that they hardly use their health promotion competence on a system or a societal level. They also described their competencies as unknown by citizens, collaborating partners and authorities, possibly explaining why their competence is not in demand. Conclusions. While their statements indicate much knowledge and experience about healthy workplaces, our findings show that they don’t appreciate the importance of using that competance to initiate healthy workplaces. We further determined that study participants should be able to use their general competence in health promotion to initiate healthy workplaces. Allthough this is a qualitative study, our results may be valid for all the occupational therapists in Norway, an aera that requires further investigation. / <p>ISBN 978-91-82721-92-4</p>

The food industry is one of the fastest growing industries in Swedish e-commerce today. However, e-commerce still represents a very small part of the total food sales in Sweden. Experts have noted that, in order for e-commerce to expand in this field, Internet food sales must increase. The aim of this study is to form an understanding of why Swedes do not purchase more food products online. The theoretical framework consists of various marketing theories concerning consumer behavior and the acceptance of new innovations. The methodology used for the purpose of this study has a qualitative approach and in order to answer the questions at hand two focus groups were assembled. The first group of respondents consists of young adults aged 22-29 years old and the second group consists of parents with children living at home. This categorization is motivated firstly by the fact that the group of young adults have had access to the Internet from a very early age, thus affecting the way they relate to and use it. Secondly the group of parents with children living at home was chosen because they belong to the category of consumers with the greatest online purchasing power. The focus groups were analyzed separately and by applying a comparative analysis some similarities and differences were addressed. The results of this study indicate that Swedes do not purchase food products online because of three main reasons. First there is poor knowledge of how e-commerce of food products online works, which makes consumers skeptical. Secondly consumers want to survey the perishable products, which the Internet cannot offer. Finally grocery shopping is a habitual behavior which is difficult to change. In addition, the results showed that parents with children living at home belong to the group of consumers that is more likely to embrace e-commerce related to the food industry. / Livsmedelsbranschen är en av de branscher som har kraftigast tillväxt inom e-handeln i Sverige. Trots detta utgör e-handeln fortfarande en mycket liten del av den totala livsmedelsförsäljningen. Experter anser att det är viktigt att livsmedelsförsäljningen ökar på Internet för att e-handeln över lag ska kunna nå nya höjder. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för varför svenskar inte handlar livsmedel i större utsträckning på Internet. Den teoretiska utgångspunkten baseras främst på olika marknadsföringsteorier som berör konsumentbeteende och acceptans av nya innovationer. Studiens metod är av kvalitativ ansats och två fokusgrupper har använts till förfogande. Den första fokusgruppen består av unga deltagare i åldrarna 22-29 år och den andra består av föräldrar till hemmavarande barn. Den unga gruppen valdes för att de är den första vuxna generationen som växt upp med Internet och därmed är internetvana. Föräldrarna valdes då de är den grupp som e-handlar mest på Internet idag. Fokusgruppernas resultat har analyserats var för sig men vissa likheter och skillnader har tagits upp i en jämförande analys. Resultatet för denna studie visade en indikation på att svenskar inte e-handlar livsmedel av fram för allt tre anledningar. Först och främst finns det en stor okunskap över hur det går till när man handlar livsmedel på Internet, vilket gör konsumenterna skeptiska. Man vill även ha kontroll över vilka färskvaror som man inhandlar, vilket Internet inte kan erbjuda. Slutligen är handel av livsmedel ett invant beteende, vilket är svårt att förändra.  Dessutom visade resultatet att föräldrar till hemmavarande barn är den grupp som har lättast att ta till sig e-handel inom livsmedel.

Staten fører tilsyn med at kommunene i Norge oppfyller lovkrav som gjelder for kommunehelsetjenesten. Siden 1995 har tilsynsmetodikken i hovedsak vært systemrevisjon. I tillegg til at Fylkeslegen/Helsetilsynet i fylket kontrollerer at lovbestemmelser blir fulgt, er systemrevisjonene ment å bidra til systematisk forbedringsarbeid i kommunehelsetjenesten. Målsettingen med denne studien har vært å beskrive hvordan systemrevisjoner påvirker forbedringsarbeidet. Dette er en kvalitativ studie gjennomført som et case-study i to norske fylker. Datainnsamlingen ble gjort høsten 2001 gjennom dokumentgranskning og i fire fokusgrupper – to i hvert fylke. Det ble fokusert på hvilke forventninger 28 ansatte (14 ledere og 14 ”førstelinjepersonell”) i 19 ulike kommuner hadde til systemrevisjonene, hvordan resultatene var håndtert i kommunen og hvilken nytte de ansatte mente tilsynet hadde hatt. Resultatet viser at systemrevisjonene fikk fart på prosesser i kommunene. Tilsynet forarget noen og gledet andre. Hovedskillet går mellom et ønske om hjelp til faglig forbedring av helsetjenesten og ønsket om et friere kommunalt selvstyre. Det var tre forhold ved gjennomføringen av tilsynet som viste seg å være betydningsfulle med tanke på å bidra til systematisk forbedringsarbeid i kommunehelsetjenesten: språket/kommunikasjonen, individuell tilpasning og at kommunens øverste ledelse ble direkte involvert under tilsynsbesøket / Norwegian Board of Health controls that the municipal authorities in Norway fulfil their legal obligations as regards the municipal health service. Since 1995 system auditing has been the main method of supervision. In addition to Norwegian Board of Health in the Counties controlling that the legal obligations of the municipalities are upheld, system audits are meant to encourage systematic improvement efforts in the municipal health services. The aim of this essay has been to describe how the system audits affect improvement efforts. This is a qualitative study conducted as a case study in two Norwegian counties. Data collection was done during the autumn of 2001, by studying documents and in four focus groups – two in each county. The main focus was on what expectations 28 employees (14 leaders and 14 professionals) in 19 different municipalities had to the system audits, how the results were handled in the municipalities, and how useful the employees felt that the auditing had been. The results show that the system audits lead to greater activity in processes in the municipalities. The audits upset some and pleased others. The main differences were between a wish for more aid regarding professional improvements of the health service and a desire for greater municipal autonomy. Three areas of the audits were shown to be important for encouraging systematic improvement efforts in the municipal service: language/communication, individual adjustments, and that the municipality top management was directly involved during the audits.

Den interaktiva hållbarhetsredovisningen är en ny företeelse i Sverige. I den interaktiva rapporten används bilder, filmer och kortfattade texter för att illustrera organisationens arbete mot ett mer hållbart samhälle. Att hållbarhetsrapporten är interaktiv innebär att organisationen kan se vilken typ av information som intressenterna använder sig av i hållbarhetsrapporten och kan därför anpassa informationen i rapporten utefter vad intressenterna tycker är relevant. Det finns därför ett intresse att undersöka om den nya redovisningsmetoden ökar intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor. Studiens forskningsfråga lyder således “I vilken utsträckning kan en interaktiv hållbarhetsredovisning påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor och vilka centrala faktorer kan underlätta ett sådant engagemang?” Då tidigare forskning om intressenters engagemang för hållbarhet anses vara begränsad, är det av intresse för oss författare att bidra till detta forskningsfält genom att (1) utveckla och pröva en modell med centrala faktorer som kan påverka intressenters engagemang för en organisations hållbarhetsfrågor (2) kartlägga och jämföra intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor gällande en traditionell- och interaktiv hållbarhetsredovisning (3) analysera och förklara nivån av intressenters engagemang för hållbarhetsfrågor i förhållande till respektive redovisningsmetod. För att kunna besvara syftet används fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer, där primära intressenter är i fokus. Studien visar att engagemanget för organisationens hållbarhetsfrågor inte ökar i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning. Det finns dock starkt stöd för att intresset är större för den nya redovisningsmetoden i jämförelse med en traditionell hållbarhetsrapport. Resultatet tyder även på att engagemanget för hållbarhetsfrågor i samband med en interaktiv hållbarhetsredovisning är informerande, dock kan hållbarhetsredovisningen användas för att skapa en dialog om hållbarhetsfrågor med intressenterna och därigenom uppnå en högre nivå av engagemang. Slutligen kommer studien fram till att de faktorer som kan påverka de primära intressenternas engagemang för organisationens hållbarhetsfrågor är delaktighet och dialog.

Imperfektioner i skådespelares hy upplever vi sällan visas inom film och medier relaterade till film. Många gånger i film tycks hy användas för att gestalta olika stereotyper. Kan detta leda till att ideal och fördomar stärks hos publiken? I denna uppsats har vi valt att undersöka detta genom att analysera filmer vars handling har en koppling till high school samt genom ett utförande av två fokusgrupper med filmstudenter som informanter. Utifrån dessa gick det tydligt att se hur den porträtteringen som ofta förekommer i film av personer med till exempel finnar hade fått informanterna att tänka mer negativt om sina egna finnar och sin hy. Det gick även att se att informanterna snabbt drog kopplingar mellan karaktärernas utseende och vilken stereotyp de tillhörde.