Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de använder sig av populärkultur i förskolan och hur de förhåller sig till den. Studiens frågeställningar berör förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt med populärkultur i arbete med barnen. Studien tar sin utgångspunkt i förskollärarnas beskrivningar av arbetet med populärkultur, utifrån den fenomenologiska teorin som synliggör människors föreställningar, tankar och åsikter. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamling av empiri har utgått från fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förskollärarna upplever populärkulturen både som en resurs och som ett hinder i verksamheten. Förskollärarnas värderingar och normer av populärkulturen påverkar vilken populärkultur som väljs att arbeta med i förskolan samt hur den ska användas. Genom öppna diskussioner tillsammans med barn och kollegor synliggörs normer och värderingar om populärkulturella artefakter. I diskussion och kommunikation kring dessa artefakter möjliggör lärande situationer för både barn och vuxna där populärkulturen skapar en gemensam faktor mellan alla parter. Vår förhoppning med studien är att bidra till forskning om populärkulturens inverkan och position i förskolan. Vi hoppas även att yrkessamma inom förskolan, som tar del av studien, får en större medvetenhet och förståelse för arbetet med populärkultur samt hur egna normer kan påverka arbetet med detta fenomen i verksamheten.

Shakespeare- Dead or alive in school? The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions: Does Shakespeare exist in school today? How are the other classic books being used? Which teaching methods are used? How is Shakespeare received by the pupils? The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools. The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.

Something that all people have come across and more or less experienced is climate change. Climate change in itself is a very complex problem since there are no borders between countries that can stop the problem. The link between science and the public is largely in the hands of the media, since the media play an important role in defining environmental issues and to inform the public about research findings. In recent years, reports from the media showed a slightly skeptical and uncertain picture of this problem. This is despite the largely prevailing consensus among climate scientists that there is an anthropogenic climate change. Even though the Swedish media has represented the ruling consensus of climate researchers in comparison with the U.S media, we find that there is uncertainty on the issue among young adults. This study investigates how Swedish newspapers (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) frames the climate change in their articles under 2012 and how climate change is experienced by young adults in three focus groups. The study also aims to examine how the young adults perceive the media's framing of climate change. The results show that despite the contemporary media images in Sweden follows the consensus on climate change, there is a widespread uncertainty among the participants in the focus groups on climate change. The study shows that the media portrays climate change in the context of risk and disaster. This might lead to the consequences that the media audience get a hard time to relate to the problem and ignores it instead. It can also result in that the media source information is questioned by the audience since the interest in creating headlines was highlighted among the focus groups. Keywords: Climate change, environmental communication, frames, media, focus groups, content analysis / projektnummer 2008-1723

Talet om det kompetenta barnet är vanligt förekommande i svensk förskola och har i tidigare studier beskrivits som “sunt förnuft” (Bjervås, 2011) och en tvingande idé (Kampmann, 2004). Föreliggande studie ämnar till att undersöka hur förskollärare beskriver det kompetenta barnet i fokusgruppssamtal förskollärare emellan om det kompetenta barnet. Studien ämnar även att se på vilket sätt olika syn på kunskap framträder i diskursen om det kompetenta barnet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyserar utifrån ett diskursanalytiskt angrepp med hjälp av Foucaults (1980) begrepp sanningsregim samt makt och kunskap. Diskursens grundläggande antagande är dess allmängiltighet och betraktas av förskollärarna som självklar. Genom begreppet spänningar som uppstår mellan sanningsregimer synliggörs normer som därmed möjliggör diskursen om det inkompetenta barnet. Dessa spänningar utgörs av oberoende, individuella rättigheter och kollektiva skyldigheter samt hur kunskap förhåller sig till dagens barn och framtidens vuxna. Resultatet av analysen visar att makten och kunskapen tillfaller förskolläraren. I studiens diskussion bekräftas att diskursen om det kompetenta barnet upprätthåller normer som konstruerar ett ideal för förskolebarnet men resulterar även i ett ideal för förskolläraren. Relationen mellan diskursen om det kompetenta barnet och det inkompetenta barnet kan därmed förstås som krav och möjligheter och genom att vara medveten om diskurserna som ett diskursivt nätverk kan makten och kunskapen även tillfalla barnen.

Detta examensarbete är en kvalitativ empirisk studie av högstadieelevers bilder av bråktal, baserad på intervjuer med två fokusgrupper. Totalt har nio elever i årskurs 7 och 9 deltagit i studien. Resultatet presenteras utifrån olika teman funna genom en innehållsanalys, samt utifrån bråkets fem ansikten (Löwing och Kilborn, 2002) och den duala begreppsbilden (Sfard, 1991). I studien visas att eleverna i stor utsträckning relaterar bråktal till procent. Därtill representerar eleverna huvudsakligen bråktal med en uppdelad cirkel. Resultaten exemplifieras med intervjuexcerpter samt elevernas anteckningar och bilder.Studien bygger även vidare på ett tidigare examensarbete där en litteraturstudie gjordes på samma tema (Wahlström, 2018).

En stor del av yrkeseleverna på den kommunala vuxenutbildningen har enligt Skolverket svenska som sitt andraspråk. Elevgruppen är heterogen, både vad gäller språkbakgrund, kultur och utbildningsnivå. Yrkeseleverna ska på relativt kort tid anamma ett nytt språk, nytt yrke i en ny kulturell kontext med nya normer och värderingar. Som en del av utbildningen har eleverna så kallade simuleringsövningar, då de i skolan får träna praktiskt på sitt kommande yrke. Idag finns det relativt lite forskning publicerad som utgår från den vuxna yrkeselevens perspektiv, än mindre om eleven är andraspråkstalare. Syftet med föreliggande uppsats är att belysa och problematisera hur vuxna andraspråkselever på en yrkesutbildning ser på sitt lärande under praktiska simuleringsövningar. Tre fokusgruppsamtal har genomförts med andraspråkselever utifrån deras erfarenheter från simuleringsövningar i metodrummet. Det transkriberade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och som teoretiska utgångspunkter i analyser användes sociokulturella och dialogiska perspektiv på lärande, samt pragmatismens lärandeperspektiv utifrån erfarenhet och reflektion. Resultatet visar att eleverna ser på simuleringsövningarna som ett tillfälle att inte enbart lära sig nya moment i yrket, utan även ett tillfälle att få träna på språket och att lära sig yrkesspecifika ord. Genom dessa övningar får de även en inblick i hur deras kommande yrke kan komma att bli, i samspelet med övrig personal och vårdtagare. Läraren och lärarens närvaro och stöttning i metodrummet framstår som det viktigaste stödet för elevernas lärande. Slutsatsen är att simuleringsövningarna är betydelsefulla för andraspråkselever i yrkesutbildning, eftersom de förutom yrket även ges möjlighet att ta till sig språk, normer och värderingar under dessa moment.

Bakgrund: Artros är en av de vanligaste muskuloskeletala sjukdomarna i västvärlden. Artrosskolan är en behandlingsmetod uppdelad i teori och praktik, som skall erbjudas alla patienter med artros. Detta för att ge patienten kunskap om sin sjukdom, smärthanteringsstrategier samt träning. Artrosskolan utvärderas i frågeformulär som registreras i Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)som är ett kvalitetsregister för bättre omhändertagande av artrospatienter. Syfte: Att undersöka knä-och höftartrospatienters erfarenheter av artrosskolan, i form av upplevd kvalitet, lärdomar och upplevda effekt på besvären. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes i fokusgrupper med sammanlagt 14 deltagare. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades genom innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen ledde fram tillfyrakategorier med 3-5tillhörande subkategorier. Kategorierna var Artrosskolans utformning och innehåll, Information som kunde fördjupats, Tillämpning av ny kunskap och Upplevda fysiska och psykiska effekter av artrosskolan. Konklusion: Deltagarna nämner flera positiva upplevelser, lärdomar och effekter efter genomgången artrosskola. De anser att kvaliteten är god på den artrosskola de genomgått. Även områden där patienterna önskar mer information har synliggjorts.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige ökar och blir allt äldre och många väljer att bo kvar i sina ordinära boenden. Vård- och omsorgspersonal inom hemsjukvården har en viktig roll i att förmedla trygghet och att anpassa omvårdnaden utifrån de äldres behov så att de äldre kan bo kvar i hemmet så länge de vill. Syftet: Var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av vad som skapar trygghet hos äldre inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats användes där data samlades in med fokusgruppsintervjuer. Det var totalt tio deltagare i fokusgrupperna. Åldern var 27-65 år och de hade en arbetslivserfarenhet på 18,6 år tillsammans. Analysen som användes var kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa trygghet var det viktigt att vara närvarande i stunden, att skapa en tillitsfull relation och att kunna tillgodose de äldres behov. Diskussion: Kommunikation och förtroende var centrala områden för att främja tryggheten hos äldre. Slutsats: För att äldre ska uppleva trygghet behöver ett förtroende skapas. Viktiga faktorer var kontinuitet bland vård- och omsorgspersonal och god kommunikation med närstående samt de yrkesgrupper som fanns kring den äldre. Detta kan medföra att äldre kan bo kvar och känna sig trygga med omvården i sina ordinära boenden. / Background: The population in Sweden is increasing and getting older and many people choose to stay in their ordinary homes. Home care and nursing staff have an important role to play in delivering security and adapting care based on the needs of the elderly so that the elderly can stay in the home for as long as they want. The Aim: Was to describe the district nurse´s experience of what creates security for the elderly in home care. Method: Qualitative design with an inductive approach was used where data were collected in focus groups interviews. There were a total of ten participants in the focus groups. The age was 27–65 years and they had a working experience of 18, 6 years together. The analysis used was qualitative content analysis. Findings: In order to create security, it was important to be present in moments, to establish a trusting relationship and to be able to meet the needs of the elderly. Discussion: Communication and trust are the key areas for promoting the safety of the elderly. Conclusion: In order for the elderly to experience security, a trust is created. Important factors was continuity among nursing staff and good communication with close relatives as well as the professional groups that exist around the elderly. This can mean that the elderly ca stay and feel safe in the care in their ordinary homes. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-05</p>

Sammanfattning  Inledning:Idag äter mer än 2 miljarder människor i världen insekter regelbundet. I västvärlden finns det dock ingen tradition av att äta insekter och i Sverige är det ännu så länge inte lagligt att producera och sälja insekter som mänsklig föda.  De studier som genomförts kring attityder till att äta insekter har varit inriktade på vuxna konsumenter, medan endast ett fåtal studier varit fokuserade på att undersöka barns uppfattningar, och inte heller där man undersökt olika åldersgrupper av barn. Syfte:Syftet är därmed att utforska uppfattningar om att äta insekter bland lågstadiebarn (6 år) och mellanstadiebarn (12 år). Bakgrund:Barn skapar tidigt i livet preferenser för smak men även uppfattningar om mat.Barns inställning till ny mat präglas ofta av en rädsla och osäkerhet inför det okända, men även en nyfikenhet. Denna dubbelhet brukar beskrivas genom termerna neofobioch neofili, där neofobi är vanligt hos yngre barn.  Material och metod: Idenna studie har totalt fyra semistrukturerade fokusgrupper genomförts med 17 barn i två olika åldrar på en låg- och mellanstadieskola. Resultat:Analysen genererade fem teman, vilka var insekter som farliga, insekter som äckliga, insekter som nyttiga och bra för miljön, insekter som goda och insekter som annorlunda.  Diskussion:Barnens uppfattningar kring mat grundar sig ofta i tidigare erfarenheter och att inte ha ätit insekter eller att ha tänkt på insekter som mat påverkar uppfattningen om dem.Båda åldersgrupperna gav uttryck för hur utseendet hade betydelse för uppfattningar om insekter som äckliga och farliga. Synliga vingar och huvud bidrog till en negativ uppfattning till att äta insekter men även om insekterna var tillagade eller inte, allt detta kretsar kring neofobin.  Slutsats:Studien visade att barns villighet att prova insekter var liten. Studien visade även på att de yngre barnen kände ett starkare obehag emot insekterna än de äldre men båda målgrupperna kunde tänka sig att smaka på insekterna om de inte syntes. / Introduction: More than 2 billion people eat insects regularly, but this is something we in the west generally not do. Previous studies conducted on attitudes to eating insects have been aimed at adult consumers, it would be interesting to examine children’s perceptions of insects.  Aim: The purpose is to explore perceptions of eating insects among primary school children (6 years) and secondary school children (12 years). Background: Children create preferences for taste early in life, but also perceptions about food. This ambiguity is usually described by the terms neophobia and neophilia that are common in young age. Materials and method: This study involved four semi-structured focus groups with 17 children of two different ages,  Result:  The analysis generated five themes which were insects as dangerous, insects as disgusting, insects as healthy and good for the environment, insects as tasty and insects as different. Discussion: Children’s opinions about food are often based on past experiences and that they not have eaten insects or thought about insects as food affect their perceptions about them. Both target groups showed signs of disgust due to the appearance of the insects. The children also mentioned the wings and the head as contributing factors to not wanting to eat the insects. They also talked about the cooked and the uncooked insects as negative factors to not eat the insects, all this is about neophobia.  Conclusion: The study showed that children's willingness to try insects was small. The study also showed that the younger children felt a stronger discomfort with the insects than the older ones, but both target groups could consider tasting the insects if they could not see the insects.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera några lärares uppfattningar av hur de hanterar elevers behov av stöd i sin matematikundervisning. Det som denna kvalitativa fallstudie strävade efter att synliggöra, var dels lärarnas perspektiv på matematiksvårigheter, dels lärarnas hantering av elevernas behov av stöd i sin undervisning och deras beskrivning av orsakerna till de uppkomna behoven. Undersökningsgruppen bestod av matematiklärare åk 1-6 från tre olika kommuner. Studiens datainsamlingsmetoder utgjordes av dels fokusgruppssamtal dels samtal kring kritiska händelser. Insamlade data tolkades utifrån en hermeneutisk metodansats. Studien utgår från flera olika teoribildningar så som sociokulturell teori, Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt Piagets kognitiva teori, då samtliga teorier synliggör den didaktiska aspekten av lärares handlingar. Resultatet visade att matematiksvårigheter upplevdes vara svårdefinierbart samt att kunskap inom området saknades bland flera av lärarna i studien. Förklaringar till svårigheter förlades främst på individnivå där språkliga svårigheter, elevers självbild samt svårigheter ej kopplade till matematiksvårigheter poängterades. Även undervisningsmiljö samt faktorer på samhällsnivå betraktades som hinder i lärandet. Stödet beskrevs i termer av kommunikativa stöttor, konkret material, men beskrevs också utifrån organisatoriska lösningar. I diskussionen diskuterades även kategoriska och relationella perspektiv samt dilemmaperspektiv som framträdde i lärarnas beskrivningar.