Replacing meat from animals with cultured meat and edible insects might reduce the impact on climate and the environment. That said, in order to fulfill their function as a sustainable food, insects and cultured meat would need to be consumed, on a wider scale and with a real-time reduction in meat consumption.   The aim of this study was to explore consumers' attitudes toward consuming insects and cultured meat, whilst gathering an understanding of what consumers, themselves, believe to be acceptable to consume in the future. Fifteen individual semi-structured interviews, of both men and women, were conducted outside a supermarket in central Sweden. Data was transcribed and analyzed thematically. The results highlight that for some respondents, insects are perceived as alien and undesirable, while cultured meat was perceived as too unnatural to be eaten; whilst others expressed both reluctance and a curiosity towards cultured meat and edible insects. Most respondents believed they will eat less meat, more vegetables and vegetarian protein in the future, and might try insects and cultured meat in hidden forms such as in sausage. The conclusion was that consumers had a mixed attitude toward eating insects and cultured meat. / Enligt FN och FAO måste matvanorna i västvärlden ändras eftersom de inte är hållbara. Jordbruket orsakar utsläpp av stora mängder växthusgaser, och köttproduktionen står för den allra största delen av dessa. Ätbara insekter och odlat kött kan vara alternativa proteinkällor till exempelvis kött, de är mer miljövänliga med avseende på koldioxidutsläpp, vattenförbrukning, markanvändning och energiåtgång. För att livsmedlen ska fylla sin funktion som hållbara proteinkällor så krävs det att de konsumeras av befolkningen. Syftet med denna studie var att studera svenska konsumenters attityder till att äta insekter och odlat kött, samt att undersöka vad konsumenterna själva tror att de kommer att äta i framtiden.   Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Data insamlades med hjälp av intervjuer. 15 personer i olika åldrar deltog i studien, varav 8 kvinnor och 7 män.   Resultatet visade att det finns en blandad attityd till att äta insekter och odlat kött. Insekter upplevdes som främmande och äckligt, och odlat kött som alltför onaturligt för att ätas. Det fanns både en tveksamhet och en nyfikenhet hos respondenterna till dessa alternativa proteinkällor. Hos de som hade en positiv attityd till att äta livsmedlen uppgavs miljövinsterna som främsta anledning till att konsumera dem. Hos de som hade en negativ attityd angavs känslor av äckel som främsta anledning till att inte konsumera insekter och odlat kött. Om insekterna eller det odlade köttet var dolt såsom i korv kunde vissa respondenter tänka sig att äta. Faktorer som ett fördelaktigt pris, god tillgänglighet och att produkter baserade på odlat kött och insekter är godkända enligt livsmedelslagstiftning, påverkade respondenternas villighet att konsumera dessa. Respondenterna trodde framförallt att de kommer att äta mindre kött, mer grönsaker och mer vegetariskt protein i framtiden.   Slutsatsen är att det finns både positiva och negativa attityder till att äta insekter och odlat kött. Viljan att konsumera produkter baserade på dessa livsmedel verkar öka om livsmedlet är dolt, såsom i korv. Detta gäller både för insekter och odlat kött.

Alla vill må bra och ha en så god hälsa som möjligt, däremot sker ibland hinder i livet så som arbetslöshet eller konflikter i hemländer som tvingar vissa människor till att fly. Många människor har innan flykten påbörjat en universitetsutbildning eller genomfört den helt när de har anlänt till ett nytt land. Sverige strävar efter en jämlik och god hälsa i samhället. Personerna i denna studie har studerat eller arbetat i hemlandet, helt plötsligt får dem börja om på nytt för att skapa en ny trygghet.   Syftet med denna uppsats var att undersöka psykisk hälsa i förhållande till arbetslöshet bland nyanlända med eftergymnasial utbildning. Detta var för att få en djupare förståelse om deras känslor angående arbetslöshet med en eftergymnasial utbildning och hur dem tänker om sin framtid.   Metoden som användes i följande studie var en empirisk kvalitativ metod där författaren använde sig av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem deltagare där fyra av dem var män samt en kvinna i åldern 20-64 år.   Resultatet av denna studie påvisade att nyanlända personer med eftergymnasial utbildning hade sämre psykisk hälsa än vad individen bör ha, detta berodde dels på att de var oroliga inför framtiden och att många utav dem kände att deras tidigare kunskaper från hemlandet hade blivit bortkastade. Personerna hade även ett tillfälligt uppehållstillstånd som var tidsbegränsad vilket medförde frustration mellan dem då de inte visste hur framtiden skulle se ut om de skulle få stanna eller återvända tillbaka till hemlandet.   Slutsatsen av denna studie var att de nyanlända med eftergymnasial utbildning ville att samhället skulle finna en åtgärd för att hjälpa dem att börja arbeta. / The purpose of this study was to examine mental health in relation to unemployment among newly arrived with post-secondary education. This was to get a deeper understanding about their experiences regarding unemployment despite their high education, the focus was on mental health and how they think their future looks like. The method used for the following study was an empirical qualitative method in which the author used the semi-structured interviews. Five participants were interviewed, four men and one woman between the ages 20-64. The results of this study found that newly arrived people with post-secondary education had poor mental health because of worries about the future. They also felt that the education they had received from their country was a waste in Sweden. These people also had a temporary residence permit which brought frustration because their future wasn’t secure. The conclusion of this study was that newly arrived individuals with post-secondary education wanted Psychological help from the society so they could start working.

Skogberg, N. (2016). Young adults’ experiences and opinions of health information. A survey study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Objective: The objective of this study was to explore the experiences and opinions of health information among 40-100 young adults, aged 18-25 years. Method: A cross-sectional survey study was conducted, using a questionnaire in paper form as well as using a web questionnaire. Results: The results showed that the social media (for example Facebook and Instagram) was both the most used and preferred source of information. Most of the respondents thought that the information they found was useful and that the information was appealing and/or interesting. However, the majority of the respondents did feel that the information they found was lacking something. Conclusions: Social media can be a useful tool to reach out with health information to young adults. It is important that the information is perceived as accessible, reliable and credible. It is also important to make sure that young adults have access to information which has a scientific basis. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas (18-25 år) erfarenheter av och åsikter om hälsoinformation. Studien rörde information som unga vuxna stött på under de senaste två månaderna före studiens genomförande. Faktorer som källor till hälsoinformation, informationens användbarhet samt om informationen ansågs vara tilltalande och/eller intressant undersöktes. Metoden var en enkätundersökning som genomfördes på en högskola i Mellansverige och som även skapades i webbform och delades på det sociala mediet Facebook. Huvudresultatet av studien visade att sociala medier (till exempel Facebook och Instagram) var den främsta källan till hälsoinformation bland unga vuxna och att sociala medier även var den mest föredragna källan i denna åldersgrupp. Anledningar till detta var bland annat att informationen ansågs vara lättillgänglig, att den når ut till många, att sociala medier används mycket för information och att källan är miljövänlig. Resultatet visade även att de flesta respondenter ansåg att informationen de funnit var användbar och att informationen var tilltalande och/eller intressant. Det kunde bero på att informationen kändes inspirerande och motiverande, användbar i ett framtida yrke, trovärdig, att funderingar besvarades, att svar var konkreta och direkta samt att layouten var bra. Majoriteten av respondenterna kände dock att något saknades i informationen de funnit. Det som ansågs saknas i en del av informationen var till exempel bakgrund, statistik, undersökningar, primärkällor och spårbara källor, tillförlitlighet och relevans samt praktiska råd. Slutsatserna av studien var bland annat att sociala medier kan vara ett användbart verktyg för att nå ut till unga vuxna med en tillförlitlig och vetenskapligt baserad hälsoinformation. Det är även viktigt att informationen är lättillgänglig och trovärdig och att unga vuxna kan finna den information de söker.

Den här uppsatsen syftar till att belysa förändringar i hur hälsoanspråk använts och utformats i kommersiellt syfte under 1900-talet. Förändringarna synliggörs genom att analysera problem, mål och medel i Mjölkpropagandans tidskrift utifrån teorin om styrningsrationalitet. Förändringarna i reklamverksamhet är intressanta att studera eftersom Mjölkpropagandan var en omfattande kommersiell historisk aktör, vars verksamhet sträckte sig över en längre period. Uppsatsen ingår huvudsakligen i diskussioner om hur hälsa har använts i reklam, men den bidrar också till diskussioner om hälsoupplysning och historien om mjölk och mjölkpropagandan i sig. Undersökningen visar hur hälsoanspråk anpassats i reklamen utifrån kontextuella förändringar och kritik. På så vis har mjölkens auktoritet och reklamkampanjens legitimitet bibehållits. Reklamen har gått ifrån att vara subjektiv och värderande som ett folkhälsoprojekt på 1920- och 30-talet till att vara objektiv och vägledande gentemot konsumenterna på 1960- och 70-talet. Uppsatsen visar även hur mjölken genom anpassade sätt att använda och utforma hälsoargument blivit ett etablerat behov.

Purpose of this study was to illustrate the complexity of dyslexia among university students. The method was a web-based survey, which was sent out by email to 145 students. The selection was university students, whom all had assistance granted. Results: Most respondents used extended time at the exam and audio books. The majority considered that the aid worked well, and most considered themselves sufficiently informed about available support. 60% of respondents lacked something in their support. The computer software, educational support and information from the university about assistance, are fields where improvement was sought after. Support from students who were in the same situation where something they wanted to improve. The conclusion was that the students felt that they must get more participation in the management of supporting aids. A proposal was to establish an association, were student’s whit dyslexia could be involved. In the group, students can work together to develop sustainable solutions that can be discussed with the examiners and coordinators for support. An information channel should be developed so that students who have not yet applied for support have the opportunity to do so. / Syftet med studien var att åskådliggöra komplexiteten kring dyslexi hos högskolestudenter. Syftet var även att diskutera hur pass studenteters behov av stöd, för sin dyslexi, möts av tillgängliga resurser, på undersökta högskolan. Metoden var webbenkäter, där en länk till enkäten skickades ut via e-post till totalt 145 studenter, från samordnaren för studenter med funktionsnedsättning. Urvalet baserades på studenter som nyligen läst och läste på högskolan vid undersökningstillfället. Ett viktigt kriterium var att alla respondenter hade beviljat stöd för sin funktionsnedsättning. Data exporterades till SPSS formaterades till diagram i Word, version 14. 6. 4. Resultat: Utökad tid vid salstentamen, ljudböcker och anteckningsstöd var stöden som användes av flest respondenter. Majoriteten ansåg att stödet fungerade bra och de flesta ansåg sig vara tillräckligt informerade, om tillgängliga stödfunktioner. 60 % av respondenterna saknade något i sitt stöd från högskolan. Programstödet på datorerna, pedagogiskt stöd och information om högskolans stöd till studenter som ännu inte sökt stöd önskades förbättras. 25 % svarade att Stöd från studenter i samma situation är något de vill ska förbättras. Slutsatsen är att studenterna i behov av stöd ansåg att de måste få mer delaktighet i hanteringen av beslut om stöd. Ett förslag som framkom i studien är att inrätta en förening, för studenter med exempelvis läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att vara delaktiga i. I gruppen kan studenterna tillsammans arbeta fram hållbara lösningar som kan diskuteras med examinatorer och samordnare för stöd. Bättre lyhördhet behövs gällande det studenter saknar i sitt stöd och anpassning bör ske därefter. En informationskanal bör byggas upp, så att alla studenter som ännu inte sökt stöd, får möjligheten till detta. Även tydligare riktlinjer, ur ett samhällsperspektiv, behövs för utredningar av dyslexi.

Syftet med denna studie var att undersöka stress på arbetsplatsen bland vårdpersonal och vad de anser kan vara åtgärder för att minska stressen på sin arbetsplats. Undersökningens datainsamling utfördes genom en kvalitativ metod, fem intervjuersom bestod av tio intervjufrågor. Dataanalysen genomfördes genom att innehållsanalys tillämpades. Analysen resulterade i två teman och genom dessa presenteras resultatet. Det framkom att stressorsaker bland vårdpersonalen var konflikter mellan personal, tidsbrist för vissa arbetsuppgifter och vård vid livets slutskede. Det som vårdpersonalen ansåg skulle kunna minska stressen var en bättre relation mellan personalen och att arbetsplatsen måste ha mer resurser. Slutsatsen av undersökningen är att mycket av det som beskrivits som negativt i resultatet skulle kunna bli bättre om det fanns riktlinjer, något som saknas i nuläget. / The purpose of this study was to explore and describe workplace stress among healthcare workers in a community based nursing home for elderly, dement individuals and what they considered could be measures to reduce stress at their workplace. The method used was a survey made by a qualitative interview with five respondents, consisting of ten interview questions. The data analysis was performed through content analysis. The emerging results showed that causes of stress among the nursing staffwere conflicts between staff members, lack of time for tasks and palliative care. The nursing staff identified that ways to reduce stress could be a better relationship between the staff members and that the work place needs more resources, for example in the form of more personnel. The conclusion of the study was that the work place needs guidelines as to how they should solve problems, and the presence of guidelines at the work place will most probably help to reduce stress among the staff.

The aim of this study was to investigate the actual problems and available resourses a Swedish municipality are faced in the process of receiving refugee children. The method was a cross-sectional study with a content analysis. Semi-structured interviews were conducted with four informants who worked with refugee children. The results showed that school activities play a central role in the work with refugee children. The school collaborated with health care for asylum seekers as well as with the sports projects included in this study. Within the school was one of the challenges of finding qualified staff and in health care, was it the burden of the large number of children coming which was difficult to handle. Thanks to the accumulated experience, this Swedish municipality was able to formulate a good criteria for supporting these children. One of the problems that they had not managed to solve the recruitment of competent staff for language and study in school. The municipality had drawn attention to the problems and therefore had a good chance to improve on this. / Syftet med denna studie var att undersöka de utmaningar som en mellansvensk svensk kommun möter i processen med att ta emot flyktingbarn samt hur resurserna används. Den metod som användes var en tvärsnittsstudie med innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer gjordes med fyra personer som arbetade med flyktingbarn. Resultaten visade att skolverksamhet spelar en central roll i arbetet med flyktingbarn. Skolan samarbetade med hälso- och sjukvård för asylsökande samt med idrottsprojekt som ingår i denna studie. Inom skolan var en av utmaningarna att hitta kvalificerad personal och inom sjukvården var det belastningen av det stora antalet barn som kommer som var svår att hantera. Den undersökta kommunen har under en lång tid tagit emot flyktingbarn och de har arbetat fram en fungerande organisation med bra samarbeten och en tydlig policy. Ett av problemen som de ännu inte lyckats lösa är rekrytering av kompetent personal för modersmål och studiehandledning inom skolan. Kommunen har uppmärksammat problemen och har därför en god möjlighet att förbättra detta.

Det största folkhälsoproblemet idag är ökningen av övervikt och fetma med de följdsjukdomar det för med sig som högt blodtryck, cancer, diabetes typ 2 och astma. Främst beror denna ökning på vår alltmer stillasittande vardag med brist på fysisk aktivitet. Den byggda miljön skapar förutsättningar för männi-skor att vara fysiskt aktiva, vilket ger den kommunala planeringen och det kommunala planmonopolet en betydande roll. Denna studie syftar till att se hur samhällsplaneringen kan möjliggöra eller hindra människors fysiska aktivitet i den fysiska miljön och genom en kvalitativ innehållsanalys studera Öre-bro kommuns översiktsplan, grönstrategi, strategi för arkitektur och byggande, trafikprogram och hand-lingsplan för ökat cyklande. Detta för att se vad och vilka som är föremål för folkhälsoinsatser i de kommunala dokumenten. Vårt resultat visar att möjliggörande faktorer för fysisk aktivitet är närhet genom tät bebyggelse, platsers multifunktionalitet, tillgänglighet och tilltalande estetik. Hindrande fak-torer till fysisk aktivitet utgörs av långa avstånd till följd av en gles bebyggelse, uppdelning av platser och upplevd otrygghet. Det finns två dimensioner av de folkhälsofrämjande insatserna. Det är det rums-liga, fysiska platsen som sådan, och det mobila i människors förflyttningar som kan främja fysisk akti-vitet. Trygghet i de publika rummen med ett tydligt genus- och barnperspektiv lyfts även som avgörande för platsers användande för rörelse.

I denna studie presenteras digital delaktighet och utanförskap hos äldre i Angered, Göteborg. 1,1 miljoner svenskar står idag utanför internet och den största anledningen till det är hög ålder. Sverige är, liksom många andra länder, i en utveckling mot ett digitalt samhälle. Kontakt med myndigheter, vården eller sociala relationer är i ett skifte att bli allt mer digitaliserat, men är hela samhället redo för en sådan utveckling? / In this study, digital participation is presented in elderly people living in Angered, Gothenburg. 1.1 million Swedes are excluded from the internet and the biggest reason for that is age. Sweden, like many other countries, is in a development towards a digital society. Contact with authorities, healthcare or social relations is in a shift to become increasingly digitalized, but is the entire society ready for such development?

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som orsakar nedsatt välbefinnande och försämrad livskvalité. Vanliga tillstånd av psykisk ohälsa är depressioner och ångestsyndrom. Unga vuxna är en utsatt grupp där den psykiska ohälsan fortsätter att breda ut sig hos. Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna vet om orsakerna till psykisk ohälsa och vad det finns för stöd att få. En kvalitativ metod användes för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersoner som utgjordes av sex unga vuxna mellan 20–29 år som var antingen studerande eller yrkesverksamma. Det insamlade materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att psykisk ohälsa kännetecknas av förlorad meningsfullhet, negativa tankar och kan yttra sig i försämrad koncentrationsförmåga som medför prestationssvårigheter. Det befintliga stödet vid psykisk ohälsa uppfattades otillräckligt med för långa väntetider och behov av andra insatser än medicinering. Orsaker till psykisk ohälsa uppfattas vara om individen upplevt ett trauma eller ställer för höga krav på sig själv. I resultatet framkom att individer jämför sig via sociala medier och i strävan efter kroppsideal och ett perfekt liv. Studien tyder på att sociala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.