Bakgrund: Personer med en funktionsnedsättning har länge varit den grupp som utför minst fysisk aktivitet och står därmed i risk att drabbas av de sjukdomar som denna avsaknad av rörelse leder till. Syfte: Med detta i åtanke utfördes denna studie för att undersöka hur lokaler anpassas för att förbättra tillgängligheten i fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där fem av Parasport Sveriges distrikt intervjuades via webbplattformen zoom. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna kodas och tematiseras. Resultat: I dagsläget arbetar Parasport Sverige aktivt med tillgänglighet. Detta har delvis gjorts möjligt genom kommunikation mellan Parasport Sverige och andra aktörer. Ekonomiska förutsättning är en annan faktor som spelar en central roll i vilka och hur stora anpassningar som faktiskt kunnat genomföras. Slutsats: Studien har visat att Parasport Sverige huvudsakligen arbetar med inventarier av idrottslokaler. Eftersom Parasport Sverige ej äger egna lokaler är kommunikation med andra aktörer ytterst viktigt. Det arbete Parasport Sverige kan genomföra är i hög grad påverkad av ekonomiska förutsättningar vilket vidare uttrycker behovet av kommunikation samt samarbeten med andra aktörer. / Background: People with disabilities have for a long time been the group that performs the least amount of physical activity and stands therefore with the highest risk of being affected by diseases this lack of movement might lead to. Purpose: With this in mind, this study was conducted with the purpose of researching how buildings get adapted in order to make it possible for people with disabilities to partake in physical activity. Method: A qualitative study with semi structured interviews. These 5 interviews were conducted with districts from Parasport Sweden. The interviews were later transcribed for the purpose of coding and thematization. Results: Today Parasport Sverige is actively working with availability. This has partly been made possible due to communications between Parasport Sverige and other participants. Financial conditions do also play a key role when it comes to which and how big these adaptations can actually be. Conclusion: This study has shown that Parasport Sverige mainly works with inventory. Since Parasport Sverige doesn’t own any sport facilities on their own, communications with other actors plays a key role. The work they’re able to do is mainly affected by economic factors which further expresses the importance of working together with others.

Bakgrund: Folkhälsan på landsbygden är sämre än i städer. Bristen på forskning om folkhälsa kopplat till ideellt engagemang på landsbygden är stor och eftersom över hälften av alla svenskar engagerar sig ideellt skulle det kunna vara en outnyttjad resurs för det folkhälsofrämjande arbetet. Syfte: Studien undersökte ideellt engagerades upplevelser av att främja hälsa på landsbygden. Frågeställningarna har belyst ideellt engagerades upplevelser avmöjligheter och hinder för att nyttja ideellt engagemang för att främja hälsa. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju deltagare som varit ideellt engagerade i minst fem år. Innehållsanalys har använts som analysmetod och ansatsen var induktiv för att få ökad kunskap inom området. Resultat: Ideellt engagemang kunde kopplas ihop med både demokrati, socialt kapital, empowerment och KASAM. Möjligheterna som respondenterna upplevde var bland annat sociala fördelar, inflytande och påverkan i dels den engagerades liv, dels att lösa utmaningar i lokalsamhället, samarbete med kommunen samt ökad kunskap. Hinder som upplevdes var den urbana normen, bristen av stöd från kommunen samt hur engagemanget organiseras. Slutsats: Det ideella engagemanget har en viktig roll i det folkhälsofrämjande arbetet för att öka folkhälsa, demokrati, jämlikhet och på så vis bidra till ett hållbart samhälle. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken. Studien fokuserar på de offentliga badanläggningar som är kopplade till kommunen Malmö stads fritidsförvaltning. Den offentliga badanläggningen är intressant av flera anledningar. Delvis för att det är en kroppslig miljö där många identiteter och behov ska rymmas för att kunna ta del av servicen och därför på senare tid uppmärksammats i den offentliga debatten. Eftersom ledarna för dessa miljöer har ansvar för att omsätta statlig och kommunal politik och lag i allmännyttig service, intervjuades i denna undersökning dessa om deras förhållningssätt till sina verksamheter utifrån ett mångfaldsperspektiv. Resultatet av undersökningen är att det trots regelverkens krav och ledarnas goda vilja, finns ett glapp mellan målbilden om en badanläggning för alla och en mångfaldig praktik. Av undersökningen drar vi slutsatserna att glappet finns för att ledarna varken ser de diskriminerande strukturerna de verkar inom och dess konsekvenser, eller ser det som sitt ansvar att överbrygga glappet. Då kraven på- och behoven av mångfalds- och antidiskrimineringsarbete är något samtliga ledare behöver förhålla sig till, är vi säkra på att denna studie är relevant även utanför den studerade kontexten. / Leading for diverse organizations is a challenge for any leader. To protect people's equal rights and not to discriminate is a requirement in a democratic society, which in Sweden is governed further by anti-discrimination legislation. Particularly high are the demands on the activities facilitated by the public sector. Municipal activities are part of the efforts to improve public health in making opportunities available for engaging in physical activity. This study is about how these demands on accessibility work in practice. The study focuses on public bathing facilities connected to the municipality of Malmö City Recreation Management. The public bathing facility is interesting for several reasons. Partly because it is a physical environment in which many identities and needs, need to fit in order to take part of the service and because of this have attracted attention in public debate. As the leaders of these spaces are responsible for translating national and local policy and law into public service, they were interviewed in this study on their approach to their facilities from a diversity perspective. The results of the study is that despite the demands, and the leaders good intentions, there is a gap between the goal of a bathing facility for everyone and an inclusive practice. The work leads us to conclude that the discrepancy is that the leaders do not see the discriminatory structures they operate within and their consequences, or see it as their responsibility to bridge the gap. Since the demands on- and needs of diversity and anti-discrimination work is something all managers need to pay attention to, we are confident that this study is relevant even outside of the context studied.

Objective: The purpose of this study was to investigate the relationship between the individual frequency of use of both supplements and social media and how it can be linked to a poor body image. Method: A semi-structured questionnaire study of quantitative approach was created to investigate the respondent’s supplements habits, social media habits and their self-estimated body image. These questionnaires were then uploaded to a group on Facebook. This Facebook group exists to discuss training and diet. After completing the questionnaire the study had 54 respondents of which 51 had completed the entire survey and data could be fed into SPSS where the analysis of the results could be made. Results: The results of this study show that individuals who have a better body image use supplements and social media more. It also shows that individuals who use social media and supplements exercise more frequently. Conclusion: The results of this study deviates from previous research done in both areas. This may be because there is an absence of target group in the study, or that the study contains too few respondents. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan individers användningsfrekvens av både kosttillskott och sociala medier och hur det kan vara kopplat till kroppsuppfattning Metod: En semistrukturerad enkätstudie av kvantitativ ansats skapades för att undersöka respondenternas kosttillskottsvanor, sociala media vanor och deras självuppskattade kroppsuppfattning. Denna enkät delades ut i en grupp på Facebook skapad för att diskutera träning och kost. Efter genomförd enkätundersökning hade studien 54 respondenter varav 51 hade fullföljt hela enkäten och data kunde matas in SPSS där analyser av enkätresultaten gjordes. Resultat: Studiens resultat visar på att individer som i större utsträckning använder kosttillskott och laddar upp bilder på sociala medier tränar mer. Samt har en bättre kroppsuppfattning än de som inte brukar kosttillskott och lägger upp bilder på sociala medier. Slutsats: Resultatet i denna studie skiljer sig från tidigare gjord forskning inom båda områden. Detta kan bero på att det finns en avsaknad av målgrupp och/eller för få respondenter i studien.

School has been identified as an important arena for health interventions among adolescents. One such intervention is “Young, Empowerment and Health”, which is currently in its pilot phase. The intervention encourages primarily upper secondary school students to form health councils that will initiate, plan and implement health activities. The health councils are autonomous but act with the aid of the student health body and physical educational staff involved in the project.   Aim: the purpose of this study was to investigate the experience of an intervention in the school arena from the perspective of adult stakeholders by using a formative assessment. The information that was collected during the study described what was most beneficial for adult stakeholders in maintaining the change and reaching the project goals. The information could be used in the development of the project. Method: the study was qualitative using inductive content analysis. Interviews were conducted with key adult stakeholders involved in the implementation of the project. The interviews were then transcribed and analysed with a semantic approach. Result: a clearly described plan and goals for the project was perceived as necessary for maintaining the intervention. A distinct connection relating to the educational plan and communication among participants was described as important to the participants. / Skolan har identifierats som en viktig arena för hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn och unga. Skolor i Sverige har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och med kvalitetsutveckling. Uppföljning är viktig för att säkerställa att metoderna som används och deras målsättning överensstämmer med principerna för det hälsofrämjande arbetet. Intervention Unga, Makt och Hälsa är i sin pilotfas. Projektet uppmanar unga att bilda hälsoråd som initierar, planerar och genomför aktiviteter för att främja hälsa. Fyra skolor deltog från början, men under år 2 avbröt en skola sitt deltagande till följd av att dess hälsoråds medlemmar gick ut skolan. En annan skola erbjöds då att delta. Hälsoråden agerar självständigt med stöd från personal som är delaktiga i projektet.   Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av en skolbaserad insats utifrån de vuxna deltagarnas perspektiv genom en formativ uppföljning. Genom en formativ uppföljning inhämtades information som för tillbaka åsikter och upplevelser av framgångar respektive motgångar av projektet Unga Makt och Hälsa ur de vuxna deltagarnas perspektiv. Metoden för studien var en kvalitativ ansats och bestod av intervjuer med anställda vid skolan som var delaktiga i projektet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en induktiv semantisk ansats. Resultatet visade att faktorer upplevda som nödvändiga för implementeringen var tydlig planering och målsättning för projektet samt en tydlig förankring i skolplanen. Vidmakthållande av insatsen upplevdes vara främst ett utbyte med andra deltagare.

Bakgrund: I Sverige växer cirka 385 000 barn upp i familjer där en eller bägge föräldrar har en riskabel konsumtion av alkohol, vilket innebär att 4- 5 barn i varje skolklass har minst en förälder med riskabel alkoholkonsumtion, och att minst 60 000 barn under 18 år har en förälder vilken har allvarliga alkoholproblem. Dessa barn har en ökad risk att utveckla ohälsa, där den psykiska ohälsan är en av de allvarligaste riskerna för folkhälsan på sikt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur en förälders alkoholproblematik påverkar den psykiska hälsan hos barn (0 - 17 år). Metod: Metoden är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts för att besvara frågeställningen. Resultat: De granskade studierna visar tydligt på att barns psykiska hälsa påverkas av en förälders alkoholproblematik. Både internaliserade- och externaliserade symtom finns representerade, likväl som risken att utveckla egen missbruksproblematik. Slutsats: Forskning visar på ett samband mellan förälderns alkoholproblematik och påverkan på barns psykiska hälsa. Dock är inte förälderns alkoholproblematik i sig som enskild faktor endast avgörande om en ogynnsam utveckling sker hos barnen, utan flertalet andra förmedlande faktorer samspelar och utgör en påverkan. Flickor och pojkar anses bli påverkade på olika sätt, likväl föreligger varierande uppfattningar om hur allvarligt barnen påverkas. / Background: About 385 000 children in Sweden grow up in families where one or both parents show a risky alcohol consumption, which means that 4- 5 children in each class has at least one parent with risky alcohol consumption, and at least 60 000 children under 18 years of age have a parent which has serious alcohol problems. These children have an increased risk of developing illnesses, where mental illness is one of the most serious long-term public health risks. Aim: The aim of this study was to describe parental alcohol problems and the mental health outcome in children (0-17 years). Method: The method is a literature review, where 10 scientific articles have been analyzed and compiled, in order to follow the aim. Result: The reviewed studies clearly show that the mental health of children is affected by parental alcohol problems. Among the outcomes both internalizing- and externalizing symptoms are represented, as well as the risk of developing an own addiction problem. Conclusion: Research shows a connection between parental alcohol problems and the outcome in terms of children’s mental health. However, the parental alcohol problem in itself is not a sole risk factor for an unfavorable development of the children also other mediating factors interact and exert an influence.  Girls and boys are affected differently and also varying interpretations on how seriously children are affected, are found.

Inledning: Fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar. Många barn når inte upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet, och flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Syftet med litteraturöversikten är att identifiera orsakerna bakom att flickor i åldern 5-16 år är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Metod: Studien är en litteraturöversikt som innefattar tio artiklar. Sökning efter artiklar gjordes i olika relevanta databaser, och därefter granskades och analyserades artiklarna. Resultat: Vanligast förekommande orsaker till flickors lägre fysiska aktivitetsnivå i jämförelse med pojkars delades in i följande teman: upplevd kompetens, konflikt, kroppsuppfattning, vänner och påverkan från familj. Diskussion: Flickor blir retade av pojkar och har en uppfattning av att inte vara tillräckligt bra på grund av pojkars beteende. Familj och vänner kan utgöra både motivationsfaktor och hinder. Skolan är en viktig arena för interventioner inom fysisk aktivitet med tanke på tiden barn spenderar där. Synen på flickor och fysisk aktivitet behöver förändras, och interventioner behöver göras på många olika nivåer i samhället. Nyckelord: Fysisk aktivitet, flickor, upplevd kompetens, jämställdhet, folkhälsa

Inflytande och delaktighet utgör det första målområdet i svensk folkhälsopolitik och anses vara grundläggande för människors hälsa. Sambandet mellan delaktighet och hälsa är etablerat, men framför allt bland vuxna. Hur sambandet mellan delaktighet, och i synnerhet hur olika komponenter av delaktighet, och hälsa ser ut bland gymnasieungdomar är inte lika väl undersökt. Syftet med studien var att dels undersöka samband mellan delaktighet i form av vilja att påverka frågor i kommunen samt föreningsaktivitet och självskattad hälsa bland gymnasieungdomar, dels hur sambanden förändras vid kontroll av andra faktorer. Studien hade en tvärsnittsdesign och baserades på befolkningsenkäten Liv och hälsa ung i Uppsala län från 2013. Urvalet bestod av 2453 gymnasieelever. Sambanden analyserades med hjälp av binär logistisk regression. Att vilja påverka frågor i kommunen hade ett svagt samband med självskattad hälsa, men vid justering av sociodemografiska, sociala samt skolrelaterade faktorer försvann sambandet. Föreningsaktivitet var däremot signifikant associerat med självskattad hälsa, där föreningsinaktivitet var förknippat med högre odds för självskattad ohälsa. Faktorer närmare ungdomarnas liv hade emellertid starkare samband med deras självskattade hälsa. Riktningen i sambanden kunde inte fastslås, men baserat på tidigare forskning, indikerar resultatet att föreningsaktivitet kan vara ett område att rikta folkhälsoinsatser mot. Både som ett sätt att främja hälsa, men också för att öka demokratist deltagande och inflytande. / Influence and participation is the first target area in the Swedish public health policy and is considered essential to people’s health. The link between participation and health is established, but especially among adults. How participation, and in particular how various components of participation, are related to health among high school students is not as well investigated. The aim of the study was partly to investigate if participation in terms of wanting to influence issues of the municipality and also engagement in different associations relate to self-rated health among high school students, partly how the relationships change when adjusting for other factors. The study had a cross-sectional design and was based on the population survey Liv och hälsa ung in Uppsala County from 2013. The study population consisted of 2453 high school students. The correlations were analysed using binary logistic regression. Wanting to influence issues in the municipality had a weak correlation with self-rated health, and when adjusting for socio-demographic, social and school-related factors, the relationship disappeared. Engagement in an association, however, was significantly associated with self-rated health. Not being engaged in an association was associated with higher odds of self-rated health less then good, although factors closer to the adolescents had a stronger relationship with their self-rated health. The direction of the relationship could not be confirmed, but based on previous research, the results suggest that public health initiatives aimed at increasing the involvement in associations may be relevant, both as a step to promote health and to increase democratic participation and influence.

The life of work has undergone major changes. Globalization and liberalization is contributing to the fact that many companies often require flexibility regarding ability to work around the clock when they are hiring new staff. The fact that the health is poorer among evening and night shift workers compared to daytime workers is widely documented. The conditions for evening and night shift workers to maintain healthy habits are not considered to be good. The aim of the study was to investigate shift workers in the engineering industry’s experiences of what influences their food choices during the work shift. The study was based on a qualitative method with a phenomenological approach. Semi- structured interviews were used for collection of data. The result showed three main themes which affect the shift workers food choice. Within the themes were three factors identified: the conditions of the workplace, the ambition of balance between work and leisure and also physical and mental wellbeing. The result is not transferable to all shift workers, but the experiences that have emerged in the study are valuable to take into consideration in new sociological studies about food choice within the engineering industry. The individual at the workplace have a major responsibility for their food choice even though the design of the workplace has proven to be one of the major factors of influencing the food choice during working hours. Therefore should higher requirements be imposed on employers when it comes to health promotion linked to eating habits and the abilityof workers to make healthy food choices during work hours. / Arbetslivet har genomgått stora förändringar. Globalisering och avreglering bidrar till att företag ofta kräver arbetstidsmässig flexibilitet hos personal när de anställer. Att hälsan är sämre bland de skiftarbetare vilka  arbetar kvälls- eller nattskift jämfört med dagtidsarbetare är vida dokumenterat. Kvälls- och nattskiftsarbetarnas förutsättningar till hälsosamma vanor anses inte vara goda. Syftet med studien har varit att undersöka skiftarbetare inom verkstadsindustrins upplevelser av vad som påverkar deras matval under skiftarbetet. Studien utgick från en kvalitativ metod med fenomenologisk inriktning. Semi- strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Resultatet visade på tre övergripande teman som berör skiftarbetares matval. Ur dessa teman plockades tre faktorer fram: arbetsplatsens förutsättningar, strävan efter balans mellan arbete och fritid  samt fysiskt och psykiskt välmående. Resultatet är inte överförbart på alla skiftarbetare men upplevelserna vilka framkommit i studien är värdefulla att ta i beaktning i nya sociologiska studier kring matval inom verkstadsindustrin. Individen på arbetsplatsen har ett stort eget ansvar för sina matval trots att en av de största påverkansfaktorerna för matvalet visat sig vara arbetsplatsens utformning. Därför bör högre krav ställas på arbetsgivare när det kommer till hälsofrämjande arbete kopplat till matvanor och möjligheten för arbetstagare att göra hälsosamma matval under arbetstid.

Karlsson, E. (2016). Students' perceptions about drug prevention in high school.   The aim of the study was to investigate high school student’s experiences of and needs of drug prevention in school is and should be. The use or misuse of alcohol, drugs and tobacco is one of the biggest threats to public health. Students' opinions and participation of the preventive measures against drug and alcohol use is a good starting point to achieve a successful result. A qualitative approach was chosen to take part of the students' experiences. A total of eleven high school students participated in the study, focus groups were used as method. The results showed that the students were not aware that there exists any drug prevention at their school and they didn´t feel any participation. The students wish for participation in drug prevention projects at the school and follow-ups of work in progress. / Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers upplevelser och behov av drogförebyggande arbete på skolan är och bör vara. Användning eller missbruk av alkohol, narkotika och tobak är ett av de största hoten mot folkhälsan. Elevernas åsikter och delaktighet till förebyggande insatser mot en drog- och alkoholanvändning är en bra utgångspunkt till att nå ett lyckat resultat. En kvalitativ ansats valdes för att ta del av elevernas upplevelser. Bekvämlighetsurval användes och metoden var gruppintervjuer i fokusgrupper. Sammanlagt deltog elva gymnasieelever vid två fokusgrupptillfällen. Resultatet visade att eleverna inte var medvetna om det aktivt pågick något drogförebyggande arbete på skolan annat än rökfria zoner och de kände heller ingen delaktighet i drogförebyggande arbete. Eleverna eftersökte uppföljningar av pågående drogförebyggande arbeten samt delaktighet i dessa.