Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.

I dagens samhälle rör sig människor allt mindre och detta är negativt för folkhälsan. Inaktivitet under en längre tid ökar risken att drabbas av bland annat hjärt- kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och cancer. Detta är något som måste hejdas och distriktssköterskan har en stor utmaning i att arbeta hälsofrämjande- och förebyggande bland annat genom att använda sig av metoden FaR, fysisk aktivitet på recept. Tidigare forskning visar på att FaR ger bättre resultat än att endast få muntlig information. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta med metoden FaR, vilka svårigheter och möjligheter som kan finnas. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod med en deskriptiv design. Författarna genomförde öppna intervjuer med sex distriktssköterskor i två olika län. Intervjuerna spelades in och blev ordagrant transkriberade. Resultatet presenteras under fyra huvudkategorier, arbetsstrukturens betydelse vid FaR förskrivning, distriktssköterskans förhållningssätt vid FaR förskrivning, MI som arbetsmetod ses som en möjlighet samt varsam interaktion med patienten för att ge information. I resultatet framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att vägleda och stötta patienten vid FaR förskrivning och detta kräver intresse, erfarenhet och kunskap inom ämnet. Det framkommer även att distriktssköterskan bör vara lyhörd inför patientens egna tankar och att skapa en god relation med patienten ökar chanserna till ett bra resultat. Slutsatser som dras i studien är att det krävs tydlig arbetsstruktur, mer personalresurser, kontinuerlig utbildning och ökad kunskap både inom FaR och Motiverade samtal (MI) för att FaR som metod ska kunna tillämpas i arbetet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Det finns ett stort engagemang för att arbeta ideellt i organisationer i Sverige. Människor ger av sin tid och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att skapa gemenskap och en bra tillvaro för andra människor. Det gör att engagemanget blir positivt för både den fysiska och psykiska hälsan hos ideella arbetaren. Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att arbeta med ungdomar i en ideell organisation och hur detta påverkar ledarnas egen hälsa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex personer som var aktiva inom ungdomsorganisationer valdes genom ett målinriktat urval att delta i studien. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomsledarna engagerar sig för att ha möjlighet att skapa bättre förutsättningar för ungdomar och ge dem en bra tillvaro med vuxna de kan lita på. Genom stöd från kollegor och samarbete mellan organisationer och myndigheter får ungdomsledarna goda förutsättningar för att klara av arbetet. Ungdomsledarna upplever positiva hälsoeffekter av sitt engagemang och en meningsfullhet av arbetet.

Tidigare studier visar en ökning av psykisk ohälsa och olika socioekonomiska indikatorer är olikastarkt associerade med prevalensen för psykisk ohälsa, men det är osäkert i vilken grad och hursambandet verkar i en regional kontext. Syftet med studien är att utifrån regional data analyserasambandet mellan olika socioekonomiska indikatorer (Yrkesgrupptillhörighet, Utbildningsnivå, ochEkonomisk stress) och mild psykisk ohälsa i relation till män och kvinnor i olika åldersgrupper samtdiskutera om det finns en socioekonomisk gradient i psykisk ohälsa. Resultaten visar att ekonomiskstress har ett starkt samband till psykisk ohälsa både för män och kvinnor i olika åldersgrupper.Resultatet visar även på kön- och åldersskillnader i regressionsanalyserna både inom indikatorernaskategorier och sambandens styrka. Ingen signifikant gradient mellan samtliga nedbrutnasocioekonomiska indikatorer och psykisk ohälsa kunde påvisas eftersom det förekom omvändaassociationer inom och mellan sambandsanalyserna. Den stora variationen i sambandsanalysernapåvisar att ytterligare stratifieringar kan göras både för de oberoende och beroende variablerna. / Previous studies in public health show an increase in Common Mental Disorders, and where some socioeconomic indicators are differently associated with the prevalence of mental illness, it’s uncertain to what extent and how the associations displays in a regional public health context. The purpose of the study is to analyze, on the basis of regional data, the association between different socioeconomic indicators (Occupational group, Educational level, and Economic Stress) and Common Mental Disorders in relation to men and women in different age groups and discuss whether there is a socioeconomic gradient in Common Mental Disorders. The results shows that economic stress is highly associated to mental illness for both men and women in their different age groups. The regression analyzes also show gender and age differences both within the indicators' categories and the statistical significance of the correlations. No significant gradient between the various socioeconomic indicators used and Common Mental Disorders could be demonstrated since there were reverse associations within and between the statistical analyzes. The great variat ion in the correlationanalyzes shows that further stratifications can be made both for the independent and dependent variables.

<p>Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor. Studien visar att området är välbesökt, ca 180 000 besökare per år. 77 % av besökarna bor i närområdet runt skogen, inom ett avstånd av 500 meter. Boendeformerna i området speglar besökarna och deras aktiviteter och I2-skogen kan kallas för en ”vardagsskog” med besökare som återkommer flera dagar i veckan. Om de tätortsnära skogarna runt Karlstad exploateras enligt kommunens översiktsplan kommer det att påverka invånare som idag bor nära skogsområden till att de får längre avstånd mellan bostaden och skogen. Ett längre avstånd kan göra att det tar för lång tid att ta sig till skogsområden, vilket leder till att antal besök minskar. När människor inte har tid att vistas i skogen ökar stress och ohälsa, även barn påverkas negativt av att inte få leka fritt i en tätortsnära skog. Det är nu läge att inrätta någon form av områdesskydd för vissa av de tätortsnära skogarna runt Karlstad, då de har ett oerhört viktigt socialt värde för befolkningen i Karlstad och därför behöver bevaras för framtiden.</p> / <p>The local authority in the city of Karlstad, Sweden, want the city to increase to 100 000 inhabitants, today it has about 80 000 inhabitants. To reach the goal several urban forests needs to be exploited. To get an understanding of how well visited the urban forest is in Karlstad, a visitor study were made in November 1995, February, May and August-September in 2006 in the I2-forest. The I2-forest is an urban forest surrounded by residences in three directions. In the area there are several trails, a golf court and shooting ranges. The quantitative visitor study shows that the I2-forest is well visited by about 180 000 visitors per year. 77 % of the visitors are living in residence maximum 500 meter from the forest. The different kind of residences in the neighbourhood shows who the visitors are and what activities they are doing. Many of the visitors come several days a week to the forest. If the forests around Karlstad city will get exploited as the local authority want, it will affect a lot of people to get longer distance to a forest from their homes. A longer distance could make it take too long time to get to the forest area and the number of visitors will decrease. When people don’t have time to be in the forest the stress and ill-health will increase, even the children will be affected negatively. Therefore it would be a good idea to establish some kind of reserve in some of Karlstad’s urban forests, to protect them from future exploitations. Because the urban forest have a great social value for the inhabitants in Karlstad and therefore the urban forest need to be saved in the future.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod:</strong> Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat:</strong> Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra. I medeltal åt ungdomarna frukost tre till fem gånger per vecka och samma sak gällde för skollunchen.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Ohälsosamma produkter finns lättillgängligt för dagens ungdomar som konsumerar dessa produkter. I ett framtida perspektiv påverkar detta hälsan negativt.<strong> </strong>Det är<strong> </strong>därför viktigt att tidigt fokusera på ungdomars kostvanor för att i ett längre perspektiv kunna påverka deras hälsa och livsstil positivt vilket är en angelägen uppgift inom en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Nutrition, Skolkafeterior, Ungdomar, Folkhälsa, Kostvanor</p> / <p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study was to investigate the supply of food in school cafeterias at upper secondary schools in Uppsala County and then examine how these cafeterias followed the advice and recommendations of the Swedish National Food Administration concerning what should be for sale in school cafeterias. The aim was also to investigate the school pupils’ attitude towards the food sold in the school cafeterias and to examine the eating habits among the pupils.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method:</strong> The study was conducted as follows: the headmasters of the six chosen schools were contacted and asked about participating in the study. After approval, the school cafeterias were visited and 10 randomly selected pupils per school were asked to fill in a questionnaire. The supply of food in the school cafeterias was investigated by the authors of this study.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result:</strong> The result indicated that the school cafeterias had a supply of food that did not entirely follow the recommendations of the Swedish National Food Administration about selling healthy food. The pupils, however, thought that the supply of their cafeterias was good. On average, the pupils ate breakfast and school dinner three to five times a week.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Conclusion:</strong> Today, unhealthy products are easily accessible for the school pupils who consume these products. This will influence the future health in a negative way. It is therefore important to focus on young people early, in order to have a positive influence on their health and lifestyle in a longer perspective.</p><p> <strong></strong></p><p><strong>Keywords: </strong>Nutrition, School cafeterias, Adolescent, Public Health, Food Habits<strong></strong></p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar: </strong>Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun.</p><p>• Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk aktivitet?</p><p>• I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun?</p><p>• Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR?</p><p><strong>Metod: </strong>Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades. Svarsfrekvensen på enkäterna var 57 procent.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade att föreskriften av FaR sker i relativt liten omfattning. Föreskriften för läkarna visade sig vara 0,8 recept/månad, sjuksköterskorna hamnade på 0,6 recept/månad och i snitt skriver varje sjukvårdspersonal bara ut 0.7 stycken recept/månad. Under hälften (46 %) av sjukvårdspersonalen hade vid något tillfälle förskrivit FaR och 54 procent hade aldrig förskrivit något recept. Gällande den fysiska aktivitetsnivån så var det 15 procent som nådde upp till rekommendationen om 30 min fysisk aktivitet per dag, 50 procent utövade fysisk aktivitet i minst 60 minuter två till tre dagar i veckan och majoriteten (89 %) har tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet. Den sammanlagda fysiska aktiviteten visade på att 55 procent kategoriserades som fysiskt inaktiva och 45 procent som fysiskt aktiva.</p><p><strong>Slutsats: </strong>I studien framkom det att ungefär hälften av sjukvårdspersonalen var fysiskt aktiv och att föreskriften av FaR sker i ganska blygsam omfattning dvs. 0,7 recept per sjukvårdspersonal och månad. Det framkom ett signifikant samband mellan sjukvårdspersonalens eget utförande och intresse för fysisk aktivitet och föreskriften av FaR. </p> / <p><strong>Aim and question at issue: </strong>The aim of this study was to survey self-reported physical activity level and quantity prescription of physical activity and study if there is any relation between them among doctors and nurses in the primary health care in the municipality of Stockholm.</p><p><strong>• </strong>What kind of experience from physical activity is the most common among the nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm?</p><p><strong>• </strong>In what extent is physical activity on prescription (PaP) being used of nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm?<strong></strong></p><p><strong>• </strong>Is there any relation between nurses and doctors own experience of physical activity and theirs propensity of the prescription of PaP?<strong></strong></p><p><strong>Method:</strong> The study was carried out by a questionnaire that was divided to 29 different healthcare centers in Stockholm. 88 questionnaires were personal handed in to 16 different healthcare centers. 84 questionnaires were mailed to 13 different healthcare centers. The entire number of questionnaires divided in this study was 172. Data used in this study turned out to be from a total of 94 questionnaires of which 56 was personally picked up and 38 was returned by mail. The total part of returned answers turned out to be 57 per cent.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed that the prescription of physical activity is used rarely in the primary health care. The doctor’s prescription on physical activity turned out to be 0,8 prescription/month, while the nurses ended up on 0,6 prescription/ month and all told showed a result on 0,7 prescription/ month. 46 per cent of the doctors and nurses had at any occasion used PaP and 54 per cent had never used PaP. Regarding physical activity levels the study showed that 15 per cent reached the recommendation of 30 minutes physical activity/ day. 50 per cent practiced any kind of physical activity 60 minutes at least two or three days a week. The majority (89%) had earlier experience from physical activity. The entire physical activity level showed that 55 per cent was categorized as physical inactive while 45 per cent ended up being physical active.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Our results demonstrate that about a little less than half of the doctors and nurses was categorized as physical active and the prescription of PaP is been used rarely in the primary health care centers i.e. 0,7 prescription/ stuff and month. However there is a significant relation between doctors and nurses physical activity level and theirs propensity to prescript PaP.</p>

No description available.

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv. En kvalitativ metod valdes, där två gruppintervjuer genomfördes med ungdomsrådets styrelsemedlemmar. Studien visade att ungdomar upplever delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det är viktig för dem, då det innebär möjlighet att göra sin röst hörd. Ungdomarna ansåg att de via ungdomsrådet har möjlighet att påverka den kommunala verksamheten i viss mån. I de fall de inte kan påverka, är det viktigt att få möjlighet att vara delaktiga i diskussionen. Ungdomsrådet bidrar till att öka individers egenmakt, självkänsla och sociala nätverk samt att verkar för att erbjuda något som tilltalar samtliga ungdomar i kommunen. / Participation and influence are prerequisites for public health, in which community spirit, social relationships and social capital are important for an individual's wellbeing. It is important so that individuals can feel a sense of context and power to influence their own living conditions. Adolescents are entitled, in the same manner as adults, to share their views in a democratic society. Adolescent organizations, which aim to empower young people, are considered as a means of ensuring that their perspectives are observed. The purpose of this study was to examine how adolescents in a specific youth council experience participation and influence in the development of municipal activities from a health promotion perspective. A qualitative method was chosen, in which two group interviews were conducted with Youth Council Board members. The study showed that young people perceive participation and power sharing in democracy and that it is important for them because it means the opportunity to make their voices heard. The adolescents felt that they through the Youth Council have the opportunity to influence the development of municipal activities to some extent. In case they are not being able to influence it is important do have the opportunity to participate in the discussion. The youth council helps to enhance individual empowerment, self-esteem and social networks, as well as promoting the provision of something that appeals to all young people in the municipality.