Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn. Från en kommunal skola i samma kommun deltog två förskoleklasser. 18 barn medverkade från den ena förskoleklassen samt 12 barn från den andra. Tester, där barnets fonologiska medvetenhet har bedömts, användes och jämfördes med deras skrivförmåga som bedömdes utifrån en individuell skrivuppgift. Resultatet visar att den fonologiska medvetenheten skiljer sig mellan de tre grupperna. Montessorigruppen har bättre resultat än de båda kommunala förskoleklasserna. Vad gäller sambandet mellan fonologisk medvetenhet och skrivförmåga visar resultaten att det finns ett samband mellan antal ortografiska och fonologiska ord barnen skriver och fonologisk medvetenhet.

Föreliggande examensarbete bygger på kvalitativa intervjuer bland fem lärare som är verksamma inom förskoleklassverksamhet i Halmstad kommun. Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med fonologisk medvetenhet som en tidig insats för att förhindra läs- och skrivsvårigheter i skolan samt i det framtida yrkeslivet. Vår frågeställning har inriktat sig kring vilka arbetssätt lärare arbetar med för att förebygga framtida läs- och skrivsvårigheter samt vilket synsätt lärarna har på de elever som är i behov av stöd. Resultatet visar att lärarna dagligen arbetar med elevernas fonologiska medvetenhet och att lärarna är väl medvetna om att eleverna behöver ha goda kunskaper kring bokstäver och fonem för att kunna lära sig läsa och skriva. De intervjuade lärarna är även eniga om att tidiga insatser ska tillämpas så snabbt det bara går, så att eleverna får det stöd som de behöver för att kunna klara sin skolgång.

The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective. The choice of method is influenced by a variety of factors: what needs the students of a class have, the resources available at school and what form of training the teacher has. My informants have chosen different elements from the various methods to meet their students' needs. It is useful to document a reading development to get a clearer picture about whether a student will reach the goals or not.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen. Resultatet visar att någon korrelation mellan tonhöjdsperception och fonologisk medvetenhet inte fanns. Interventionsgruppen förbättrade inte heller sina resultat på testet av tonhöjdsperception efter sju veckor; dock förbättrade de sina resultat i de båda språktesten – test av fonologisk medvetenhet och läsförståelse.

Den här studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga. Studien undersöker hur relationen ser ut mellan variablerna läsförståelse, avkodning och fonologisk medvetenhet (manipulation, syntes och rim) för elever i årskurs 1. Studien undersöker även hur elever i årskurs 1 presterar på tester som mäter dessa variabler. Datainsamlingen har skett genom en kvantitativ tvärsnittsstudie. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Totalt medverkade 41 elever i årskurs 1 från två olika skolor. Samtliga elever hade svenska som modersmål. Eleverna har genomfört tester för att mäta de olika variablerna. Data från studien analyserades genom korrelation- och regressionsanalyser. Resultaten visar att majoriteten av eleverna får nära maxpoäng på tester i rim och syntes. Detta indikerar att eleverna behärskar dessa förmågor. För manipulation, avkodning och läsförståelse syns en spridning i resultaten. Av detta kan man anta att dessa förmågor är under utveckling och att eleverna har kommit olika långt i sin utveckling. Våra korrelationsanalyser visar att rim och syntes har medelstarka och signifikanta korrelationer med avkodning och läsförståelse. Manipulation har stark och signifikant korrelation med avkodning och läsförståelse. Analysen visar också en stark och signifikant korrelation mellan avkodning och läsförståelse. I regressionsanalyserna visade sig manipulation vara den enda variabeln som signifikant bidrog till avkodning, och avkodning den enda variabeln som signifikant bidrog till läsförståelse. De signifikanta korrelationer som syns mellan fonologisk medvetenhet och läsförståelse kan förklaras med deras relation till avkodning, sambandet går via avkodning.

Syftet med studien är att uppmärksamma fonologiska medvetenhet under lågstadiet samt lärarens arbetssätt och läromedel som lärare anser främja elevers utveckling med fokus på fonologisk medvetenhet. Studien baserades på en flermetodsforskning där kvalitativa och kvantitativa metoder har an­vänts. Femtiofyra elever och fyra klasslärare från årskurs 3 deltog i undersökningen.  Materialet bestod av ett fonologiskt test som genomfördes med de undersökta ele­ver­na och intervjuer med klasslärare från årskurs 3 från svenska skolor. I den proximala utvecklingszonen lär sig barnet med stöd av andra med mer kompetens att komma vidare i en situation. Fonologisk medvetenhet är en färdighet som barn behöver utveckla med stöd av andra för att senare självständigt kunna behärska färdigheten. Resultatet visade att de undersökta eleverna har en hög fonologisk med­vet­enhet i årskurs 3. Resultatet av intervjuerna förklarade arbetet med fonologisk medvetenhet i årskurs 3.

This study analyses the effects of an intervention using "FonoMix Munmetoden" for phonemic and multisensory training. Its focus was studying the effects on phonological awareness, letter/sound connection, and decoding. Eight children with limited phonological awareness, in first grade, were selected on the basis of screening test results and were divided into two groups. The intervention group received phonemic and multisensory training; five days a week, 30 minutes each time, for six weeks. The control group only received their usual classroom-based training. Both groups were tested before and after the intervention to determine the results. The results show that the intervention group increased their phonological awareness, especially their phonemic awareness, compared to the control group. Both groups increased their letter/sound connection. Neither group increased their non-word reading, but the intervention group performed better at reading words than the control group did. The conclusion is that phonemic and multisensory training with "FonoMix Munmetoden" increases phonological awareness and decoding ability.

Abstract The overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups’ phonological awareness. Both quantitative and qualitative methods are used in the case study. Quantitative methods are used to present the result of a test of phonological awareness, compared with the pupils’ results on a previous test. The qualitative part consists of interviews with the class teachersabout their view of the pupils' development of phonological awareness. The results show that there were differences between the two groups in the earlier test, but that these were levelled out after the first school year. Another finding is an advantage for girls over boys in the earlier documentation, but that difference too was reduced during the first school year. Yet another conclusion is that the teachers work with different methods but thecontent of the teaching is relatively similar.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

Studiens syfte är att undersöka vilka förmågor F-3-lärare, vid två grundskolor i Mellansverige, värderar som viktiga i elevers skrivutveckling i årskurserna F-3, till elevernas fortsatta utveckling och till samhället. Två fokusgruppsintervjuer om fem, respektive fyra F-3-lärare har genomförts för datainsamling. Resultatet visar att F-3-lärarna i studien värderar både fantasi, mod, idérikedom och skrivglädje som viktiga för elevernas skrivutveckling, men även förmågor som bokstavskännedom. Resultatet visar även på att lärarna ser på skrivutvecklingen som en progression, där vissa förmågor krävs för att uppnå andra, för elevernas fortsatta utveckling. Lärarna upplever även att samhällets digitalisering påverkar elevernas skrivutveckling både positivt och negativt. Studiens slutsats blir således att förmågor kopplade till lust, fantasi och skrivglädje värderas högt av lärarna, men används ofta i syfte att uppnå strukturella och tekniska färdigheter. Detta utifrån en syn på skrivutveckling som en progression. Det moderna samhället påverkar även elevernas skrivutveckling och lärarnas syn på densamme, där lärarnas syn ligger i linje med gällande styrdokument, men frångår mer progressiva förhållningssätt till språkskapande.