Denna studie handlar om några lärares perspektiv och anpassningar på sin undervisning gentemot elever som inte gått i förskoleklassen och på så sätt missat de eventuella förberedelserna den innebär. Den bakomliggande teorin för denna studie är John Deweys pragmatism (Dewey, 2004, s.20). Det är det barnen gör aktivt i förskoleklass som fokuseras, i samband med hur deras kunskaper kopplas till nyttan i vardagen. Med denna studie hoppas jag kunna öka vår kunskap om vilka anpassningar i undervisningen som kan göras gentemot elever som missat förskoleklassen genom att besvara följande frågor: Vilka fördelar anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att förskoleklassen har för läsinlärning? Vad anser några lärare i årskurserna 1 och 2 att de barn som inte gått i förskoleklassen riskerar att missa gällande läsinlärning? Upplever några lärare i årskurserna 1 och 2 det som ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen och därmed inte fått samma förkunskaper – hur påverkar det i så fall undervisningen? För att kunna genomföra denna studie och besvara de forskningsfrågor jag ställt, har intervjuer med ett fåtal lärare genomförts, då intervjuer kommer åt lärares erfarenheter på ett djupare plan. Utifrån lärarnas svar har sedan en komparativ analys gjorts. Lärarna i mina intervjuer ansåg att några av de fördelar med att gå i förskoleklassen var att eleverna genom bland annat Bornholmsmodellen fick öva på sin fonologiska medventenhet, de utvidgade även sitt ordförråd och sin begreppsförståelse genom högläsning och diskussioner om de lästa böckerna. Det lärarna ansåg att dessa elever riskerade att missa om de inte gick i förskoleklassen var delvis den fonologiska medvetenheten som nämndes ovan, men också rutinerna med att gå i skolan. Att dagen är uppbyggd av lektioner eller att sitta på sin plats och räcka upp handen om man ville delge något. Lärarna uppgav inte att de tyckte att det var ett problem att inte alla elever gått i förskoleklassen, men lärarna lyfte att de behövde anpassa undervisningen och ibland även planera en egen undervisning med helt egna uppgifter för dessa elever. Det som hände då var att lärarna fick arbeta dubbelt. Under studiens gång beslutades det att en obligatorisk förskoleklass ska införas med start hösten 2018.

Syftet med studien var att med hjälp av en enkät med både kvalitativt och kvantitativt inslag synliggöra förskoleklasslärares och speciallärares arbete med att undvika att elever i förskoleklass utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Utgångspunkten har varit frågeställningar om hur elever i riskzon kan uppmärksamas redan i förskoleklass samt vilken roll specialläraren har för att stödja arbetet med detta. Resultatet visar uppfattningen att det är viktigt att uppmärksamma elever i riskzon tidigt. Förskoleklasslärare beskriver hur de i den dagliga undervisningen möter elever som visar ointresse, inte kan skriva sitt namn eller inte förstår eller roas av övningingarna i fonologisk medvetenhet. Speciallärare är delaktiga genom att utföra tester och ta del av dess resultat. De är även delaktiga genom handledning samt i vissa fall ge stöd i form av direkt undervisning till elever enskilt eller i grupp. Informanterna beskriver ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med god förberedande läs- och skrivundervisning för att undvika att elever utvecklar läs- och skrivsvårigheter. Några av dessa är det elevnära arbetet som utgår från elevernas tidigare kunskap och intresse. Relationsbygge och delaktighet är viktiga hörnstenar liksom lust och glädje. Studien synliggör även utmaningar såsom en känsla av otillräcklighet att kunna hjälpa alla elever i behov av extra stöd och stötting. Förskoleklasslärare nämner barngruppernas storlek som en av orsakerna och speciallärare anser sig inte ha tid och möjlighet att arbeta riktat mot elever i förskoleklass i tillräckligt hög grad.

Syftet med litteraturstudien är att belysa om musik och rytm kan användas i den tidiga språkinlärningen för att utveckla elevers fonologiska medvetenhet, läsförmåga och litteracitet. Då läsning är en av grunderna till elevers akademiska framgång är det viktigt att hitta funktionella verktyg för att utveckla deras språkliga förmågor så tidigt som möjligt. Litteraturstudien undersöker hur musik och rytm relaterar till tre huvuddelar i elevers språkinlärning. De huvuddelar som undersöks är hur rytm påverkar den fonologiska medvetenheten, hur musik påverkar läsförmågan och hur musik och rytm påverkar litteraciteten. Studien har baserats på tio vetenskapliga artiklar och en licentiatuppsats som undersöker olika former av rytm- och musikanvändning vid den tidiga språkutvecklingen. Den valda forskningen har mestadels genomförts i USA och Europa, men även i andra delar av världen. I resultatet framgick att rytmen och musiken har en positiv inverkan på elevers fonologiska medvetenhet samt deras läsförmåga. Däremot har rytmen och musiken ingen påverkan på elevers litteracitet. Forskningen gav skilda resultat kring vilka delar av läsförmågan som påverkas av rytm och musik. Slutsatsen som dras är att olika delar av läsförmågan påverkas av olika delar av musiken och rytmen. Det råder en enighet bland forskningarna att den fonologiska medvetenheten påverkas positivt av rytmiska förmågor. Slutsatsen av litteraturstudien tyder på att rytm med fördel kan användas i den tidiga språkundervisningen, då den har en positiv påverkan på elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga, men elevers litteracitet påverkas inte nämnvärt av rytmen eller musiken.

Den här kvalitativa intervjustudien beskriver hur ett tiotal lärare i de lägre skolåren resonerar kring Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i läsutveckling för årskurs 1. Studien fokuserar på lärarnas uppfattningar om organisation, upptäckter och resonemang kring stöden. Tio lärare har intervjuats med samma intervjuguide som bas. Urvalet av intervjupersoner är ett målstyrt bekvämlighetsurval bestående av lärare som har erfarenhet att arbeta med bedömningsstöden i läsning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna är positivt inställda till bedömningsstödet. De tycker att de fått en bra bild av både enskilda elevers och gruppen/ klassens läsförmågor genom att genomföra bedömningsstöden. Resultatet av bedömningsstöden har använts för både summativ och formativ bedömning. Lärarna i studien resonerar mer kring upptäckter av elever i behov av extra stimulans än de resonerar kring upptäckter av elever i behov av anpassningar eller stöd. Den aspekt som lärarna är mest kritiska över vad gäller bedömningsstödet i läsning är den tidsåtgång som krävs för att genomföra dem. De betonar vikten av en bra organisation kring stöden för att kvaliteten på klassens undervisning inte ska bli lidande under den period som stöden genomförs.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några lärare och övrig personal i förskoleklass tillsammans med specialpedagoger och speciallärare arbetar med undervisning i förskoleklass. Särskilt med undervisning för elever som riskerar att inte klara av kunskapskraven i årskurs 1 och 3 i svenska och svenska som andraspråk. Response To Intervention användes som teoretiskt ramverk. Studiens forskningsansats var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Tjugoen informanter från 13 skolor intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att förskoleklassverksamhet genomsyras av undervisning om fonologisk medvetenhet och språk, där en lekfull undervisning ges utrymme. Därtill visar resultatet att det är viktigt att tidigt upptäcka de elever som har svårigheter och tidigt sätta in åtgärder. En implikation till specialpedagoger är att tänka på att deras kompetens behövs både för lärare och elever i förskoleklass, där de bland annat kan agera som bollplank till undervisande lärare samt stödja elever i behov av stöd.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med läsinlärning i årskurs 1 och vilka utmaningar de möter. Samt hur de arbetar med läsinlärningen och läsförståelsen i årskurs 1 med nyanlända elever i det gemensamma svenskklassrummet. För att få svar på frågeställningarna om svårigheterna som lärare stött på inom läsinlärningen med både nyanlända och icke nyanlända elever och hur lärare beskriver att de arbetar med dessa svårigheter och utmaningar genomfördes intervjuer med fyra verksamma lärare som nyligen arbetat i årskurs 1. Tidigare forskning, skolans styrdokument och litteratur inom ämnet studerades även. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa spelades in och transkriberades. När alla intervjuer var genomförda påbörjades analysen. Svaren som framkom under intervjuerna kategoriserades. Resultatet visar bland annat att de lärare som intervjuades ansåg att bokstavsarbete är något som bör läggas fokus på i årskurs 1. Det visar även att lärare ansåg att ett problem när det kommer till läsinlärningen är svårigheter med att dela gruppen för att arbeta mer anpassat efter vad en grupp i klassen behöver. De menar att eleverna befinner sig i olika faser i sin läsinlärningsprocess och behöver ibland arbeta i mindre grupp med mer anpassade uppgifter. Lärare beskriver att den största utmaningen för nyanlända elever är ordförståelsen. För att bemöta dessa svårigheter beskriver lärare hur klassen kan få arbeta med olika uppgifter fast alla elever befinner sig i klassrummet. De beskriver även att bildstöd och samtal om texter är något som finns med i undervisningen för nyanlända elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de lägger upp sin undervisning när det kommer till den tidiga bokstavsinlärningen, samt hur de stimulerar elevers kunskaper i riktning mot en bra och stabil läsförmåga. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie, där 8 verksamma lärare har deltagit och svarat på frågor. Resultaten visade att alla lärare väljer att inleda bokstavsarbetet med högfrekventa bokstäver för att ge eleverna möjlighet att tidigt kunna bilda och läsa korta ord. De har även liknande arbetssätt då flera använder sig av uppgifter på lösblad som finns i olika svårighetsgrader för att anpassas utefter elev, samt diskuterar i helklass om förmånerna med att ha kunskaper om bokstäver, skrivning och läsning. De arbetar på ett sätt som är i enighet med forskning och beprövad erfarenhet, men är inte fullt medvetna om vilken modell de följer vilket kan leda till att de kan ha svårt att reflektera över vad andra modeller eventuellt kan ge.

Den fonologiska medvetenheten är en grund för elevernas fortsatta läsning och syftet med studien är därför att undersöka hur lärare arbetar med musik för att utveckla fonologisk medvetenhet i förskoleklass. För att besvara detta användes tre frågeställningar, (1) Hur uppfattar lärare fonologisk medvetenhet? (2) Vilken del av musik, rytm, rim eller ramsor används i svenskundervisningen för att utveckla fonologisk medvetenhet? (3) Hur stor del av undervisningen med fonologisk medvetenhet sker genom användandet av musik, rytm, rim eller ramsor? Studien utgick sociokulturell teori, då musikanvändning i klassrumsmiljö sker i grupp och genom ett socialt samspel. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. I den kvalitativa analysen av intervjuerna framkom det att lärarna undervisade mer av den fonologiska medvetenheten än de beskrev när de bads definiera den. Samtliga respondenter använde musik, rytm, rim och ramsor i svenskundervisningen, men inte enbart för att utveckla den fonologiska medvetenheten. I stället användes Bornholmsmodellen primärt för att utveckla fonologisk medvetenhet.

Based on previous research my purpose with this study was to make visible how preschool teachers work to promote children´s early reading and writing skills. To highlight how they work and what methods they use, and how they support the children in their literacy development. To be able to answer the purpose, two questions were created: What activities do preschool teachers use to promote children´s reading and writing skills? And how do preschool teachers support children in their reading and writing development? The study is a quantitative study with survey as a method. The survey was sent to a medium-sized city in Sweden and a neighboring municipality. It was answered by 32 preschool teachers.  The results of the survey show that the interviewed preschool teachers to a large extent work in line with what current research show to be most effective in promoting children´s literacy development.  The results also show that preschool teachers use activities such as reading aloud, storytelling, book talks, language games and phonemic activities to stimulate and develop children´s literacy. In addition, they create scaffolding educational environments which are accessible and involve the children, to guide and help children into their zone of proximal development, and thus promote and develop children´s literacy.

Detta arbete undersöker hur lärare beskriver sin syn och -sitt arbetssätt med läsinlärningoch vilka svårigheter dem möter i sitt arbete med läsundervisning. Detta har varit en relevant undersökning för att kunna besvara de funderingar som vanligen finns hos nyblivna lärare och det visar sig- även hos de som arbetat i flertalet år och med bred erfarenhet bakom sig. Arbetet visar att lärarna är en yrkeskår som aldrig riktigt blir färdigutbildade och i synnerhet inte inom läsundervisning. Detta beror på att oavsett elevers förutsättningar, bakgrund eller utmaningar, ska lära alla elever att läsa för ett livslångt lärande.