No description available.

<p>Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna.</p><p>För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter. Tre av informanterna började lästräna tidigt med sina elever. Dock var det endast en som ytterligare gav dyslektikerna avgörande träning i fonologisk medvetenhet, det vill säga insikt i hur språket är uppbyggt av olika språkljud. Två informanter gav dyslektikerna extra repetitionsövningar och träning i att avläsa ord som ordbilder. Två utgick även från läs- och skrivinlärningsmetoder som, baserat på litteraturen, visar sig vara effektivast vid dyslexi.</p><p>Informanternas hade knappa kunskaper om vad forskningen säger gällande hur klasslärare upptäcker dyslexi och på bästa sätt hjälper dyslektiker. Deras undervisning verkade baseras på erfarenhet snarare än på vad forskning säger i ämnet. Trots informanternas små kunskaper om forskningsrön och trots att mycket i deras arbetssätt inte riktade sig direkt till att hjälpa dyslektikerna använde de sig av ett generellt arbetssätt, riktat mot hela klassen, som ändock var till fördel för dyslektikerna.</p>

<p>Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.</p>

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslärare i år 1-3 upptäcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssätt och läsinlärningsmetoder de tillämpar i klassrummet för att hjälpa eleverna. För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslärare. En innehållsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptäckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kännetecken på dyslexi. En av informanterna använde sig även av välskrivning för att identifiera problematiken. Vad gäller arbetssättet utgjorde lästräning en central insats hos samtliga informanter. Tre av informanterna började lästräna tidigt med sina elever. Dock var det endast en som ytterligare gav dyslektikerna avgörande träning i fonologisk medvetenhet, det vill säga insikt i hur språket är uppbyggt av olika språkljud. Två informanter gav dyslektikerna extra repetitionsövningar och träning i att avläsa ord som ordbilder. Två utgick även från läs- och skrivinlärningsmetoder som, baserat på litteraturen, visar sig vara effektivast vid dyslexi. Informanternas hade knappa kunskaper om vad forskningen säger gällande hur klasslärare upptäcker dyslexi och på bästa sätt hjälper dyslektiker. Deras undervisning verkade baseras på erfarenhet snarare än på vad forskning säger i ämnet. Trots informanternas små kunskaper om forskningsrön och trots att mycket i deras arbetssätt inte riktade sig direkt till att hjälpa dyslektikerna använde de sig av ett generellt arbetssätt, riktat mot hela klassen, som ändock var till fördel för dyslektikerna.

Detta är en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt om läsförståelse i en medelstor svensk kommun där kvalitativa intervjuer har använts som forskningsmetod. Syftet har varit att undersöka projektets forskningsförankring och hur projektet har uppfattats av pedagogerna i kommunen. Resultatet av vår undersökning har visat på att det brister i forskningsförankringen i både implementering och de olika delarna av innehållet. Vid undersökning av pedagogernas uppfattning av projektet har framkommit att det har varit svårt att förankra projektet bland de verksamma pedagogerna. I resultaten har särskilt framkommit betydelsen av implementering, ledarens roll och vikten av att vara förankrad i aktuell forskning kring skolutveckling och läsförståelse.

No description available.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första år i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten på mycket låga resultat på de tester som mätte fonologisk medvetenhet och bokstavskännedom, områden som många av dagens läs- och skrivforskare hävdar har stor betydelse för den tidiga läs- och skrivprocessen. Syftet med den här studien har varit att undersöka om och hur arbetssättet med att endast använda datorn vid skrivandet har påverkat de fem elevernas väg in i skriftspråket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid läsårets slut uppnått den läs- och skrivförmåga som förväntades för årskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var både lättare och roligare att skriva på datorn än med penna. De andra två eleverna befann sig fortfarande på en mycket låg nivå både i sitt skrivande och i sitt läsande. Den ena eleven var ändå mycket positiv till arbetet och hade också gjort stora framsteg under året. Det var endast en av de fem eleverna som upplevde datorskrivandet som negativt. Den eleven uppgav att han hade svårt att hitta bokstäverna på tangentbordet och att han mycket hellre ville skriva med penna eftersom det gick lättare då.Ett annat resultat som jag inte hade väntat mig var att samtliga elever hade uppnått en betydande ökad fonologisk medvetenhet efter det första skolåret. Om datorskrivandet bidragit till den medvetenheten är utifrån detta arbete omöjligt att fastställa men jag anser ändå att detta är en iakttagelse värd att reflektera över.Det är svårt om inte omöjligt att utifrån den här studiens resultat dra några alltför långt gående slutsatser. Resultatet bygger endast på några få elevers arbete och det är därför omöjligt att kunna generalisera deras resultat på andra elever med liknande svårigheter. Trots detta anser jag att det i den här magisteruppsatsen framkommer viktig information som kan komma till nytta för verksamma lärare som vill använda sig av datorn i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.

<p>Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs. </p><p>Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden. </p><p>Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.</p>

In this study, six teachers have been interviewed about their vision and teaching of reading comprehension, both for pupils who has cleared the reading code and those who have not. The aim is to illustrate if teachers in middle school spend time to exercise reading comprehension, or if this is left to the Swedish teachers. Thus only according to the subject Swedish, the students are entitled to be given the opportunity to develop reading strategies. The interviews are semi-structured based on qualitative research. The informants are three teachers of Swedish and three teachers of other subjects. Two different interview guides were used containing three questions. The main questions were the same but each guide had some question directly connected to the subject. The results show that all teachers believe that exercising reading comprehension is to be conducted in all subjects, not just Swedish. However, the work is done differently. Teachers in the Swedish subject discuss their teaching in a much more purposeful way than the other teachers. Teachers in the Swedish subject have developed their competence concerning reading comprehension and have got more knowledge than those on other subjects. Those teachers who do not teach Swedish as a subject say that lack of time is the reason why reading comprehension cannot be integrated to the extent that they desire / I den här studien har sex verksamma lärare intervjuats angående deras syn på undervisning av läsförståelse, både när det gäller elever som knäckt läskoden respektive de som inte har det. Syftet är att åskådliggöra om samtliga lärare på mellanstadiet lägger tid på läsförståelseträningen, eller om det är lämnat åt svensklärarna, då det enbart står i ämnet svenska att eleverna ska ges möjlighet att utveckla lässtrategier. Intervjuerna är semi-strukturerade och bygger på en kvalitativ studie. Informanterna är tre lärare i svenska och tre lärare i andra ämnen Två olika intervjuguider användes som innehöll tre frågor, huvudfrågorna användes till samtliga lärare medan någon fråga var direkt riktad till de ämnen lärarna undervisar inom. Resultatet visar att samtliga lärare är eniga om att läsförståelseträning ska bedrivas i alla ämnen och inte bara svenska. Däremot skiljer sig båda kategorierna åt då svensklärarna diskuterar sin undervisning på ett mycket mer målmedvetet sätt än de övriga lärarna