The need for sustainability solutions requires a shift towards renewable energy and less dependence on fossil fuels, exemplified by the EU’s Green Deal targeting zero greenhouse gas emissions by 2055. This shift creates uncertainties in the global economy, and it recently sparked the automotive industry’s move from the internal combustion engine (ICE) to the electric vehicle (EV). In turn, the transition then creates new demands and product requirements for powertrain assembly, affecting the industry’s suppliers of industrial tools and assembly solutions. A literature review was conducted to analyse and map out the automotive industry and the EV market. Findings such as driving forces, barriers, and projections about the industry were then used to forecast the development of the EV market until the year 2030. Further, an empirical study of interviews with relevant stakeholders and study visits to production sites was performed to complement the findings from the literature review. The results indicated that the EV market share is expected to grow from about 11% in 2022 to about 47.5% by the year 2030 and that the main driving forces reside on the OEM side while the main barriers reside with the consumers. Further, the results indicated that the production of EVs requires fewer tightening tools along with a need for smaller footprints and lower torque ranges. The results also revealed that automation and flexibility in assembly lines are seen as key for the production of EVs. / Behovet för hållbarhetslösningar kräver nu en övergång till förnybar energi och ett mindre beroende av fossila bränslen, exemplifierat av EU:s Green Deal med målet att eliminera växthusgasutsläpp senast år 2055. Denna övergång skapar osäkerheter i den globala ekonomin, och den har nyligen utlöst en övergång inom fordonsindustrin från förbränningsmotorer till elbilar. Vidare skapar denna övergång nya krav och produktspecifikationer för monteringen av powertrain drivlinor, vilket påverkar leverantörer av industriella verktyg och monteringslösningar. En litteraturstudie genomfördes för att analysera och kartlägga fordonsindustrin och elbilsmarknaden. Resultaten, såsom drivkrafter, barriärer och prognoser om branschen, användes sedan för att prognostisera utvecklingen av elbilsmarknaden fram till år 2030. Vidare genomfördes en empirisk studie av intervjuer med relevanta intressenter samt studiebesök på produktionsanläggningar för att komplettera resultaten från litteraturstudien. Resultaten indikerar att andelen av elbilar förväntas öka från cirka 11% år 2022 till cirka 47,5% år 2030 och att de främsta drivkrafterna finns på tillverkarsidan medan de främsta barriärerna finns hos konsumenterna. Vidare visade resultaten att produktionen av elbilar kräver färre skruvdragare samt att dessa innehar ett mindre fotavtryck och lägre moment. Resultaten avslöjade också att automation och flexibilitet i monteringslinjer ses som nyckeln för produktionen av elbilar.

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet. / In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.

Background: One of the biggest threat of our time is the environmental impact caused by humans, for example thru emissions of greenhouse gases. The manufacturing industry, of which the automotive industry is a part, stands for a big part of these emissions, and today companies have to face big challenges regarding measuring and reducing of their carbon footprint. To work in a successful way with the environmental impact of a manufacturing industry, process mapping and identification of environmental parameters need to be done. Purpose: The purpose of this study is to do a situation analysis by identify what parameters in a logistic flew between the activities unloading goods and assembly at Scania Oskarshamn. Furthermore, the report supposed to create and develop a model for calculation of the environmental impact of a logistic flew based on environmental parameters. Methodology: This report is a case study that have been performed at the Scania site in Oskarshamn. The report aim to create and develop a calculation model for calculation of the environmental impact of a logistic flew. Empirical material has been collected thru both interviews and by searching in Scania ́s own database. In order to create the model, a situation analysis was made by performing a process map and then environmental parameters was identified. Employers at Scania tested the calculation model, which is the result of this study, in order to secure the function of the model. Conclusions: A specific flew of goods between the activities unloading goods and assembly was identified and several environmental parameters was detected and grouped in the three categories; energy use, resource consumptions and waste. Calculations are performed in CO2 equivalents according to the global warming potential named by UN in the Kyoto protocol. This in order to enable comparisons between the different environmental parameters. The model is performed as an Excel model because this is the program that the company use for this types of calculations, and according to the author Excel is a program suitable for the kind of model making performed in this study. / Bakgrund: Ett av vår tids största hot är den miljöpåverkan som människan ger upphov till, bland annat genom utsläpp av växthusgaser i form av koldioxid. Den industriella industrin, av vilken fordonsindustrin är en del, står för en stor andel av dessa och enorma utmaningar ställs idag på företag att kunna mäta och reducera de klimatavtryck som verksamhet gör. För att på ett framgångsrikt sätt kunna arbeta med en verksamhets klimatavtryck behöver en kartläggning av dess processer och identifierande av miljöpåverkande parametrar göras. Syfte: Rapportens syfte är att utifrån en nulägesbeskrivning identifiera miljöpåverkande parametrar i logistikflödet mellan lossning och monteringslinorna i monteringsverkstaden hos Scania i Oskarshamn. Vidare ämnar rapporten att presentera en beräkningsmodell för miljöpåverkan i det utvalda logistikflödet hos Scania i Oskarshamn, med relevanta nyckeltal som baserats på identifierade miljöpåverkande parametrar. Genomförande: Denna rapport är en fallstudie som genomförts på Scanias avdelning för hyttillverkning i Oskarshamn. Målet med arbetet har varit att konstruera en modell för beräkning av den miljöpåverkan som ett logistikflöde ger upphov till. Empiriskt material har inhämtats både genom intervjuer och data sökning i Scanias egna databaser avseende emballage. För att kunna konstruera en modell har en processkartläggning genomförts, sedan miljöpåverkande parametrar identifierats för att till sist möjliggjort utvecklandet av en modell för miljöberäkning. Denna modell har sedan testats på en pilotgrupp bestående av anställda på fallföretaget samt andra examensarbetare som genomfört andra fallstudier på företaget. Slutsats: Ett specifikt flöde mellan lossning av gods och montering har identifierats och avgränsats i studien där ett flertal miljöpåverkande parametrar identifierats i studerat logistikflöde och dessa har delats in i tre grundtyper: Energiutnyttjande, resursförbrukning och avfall. Miljöberäkningar genomförs i CO2-ekvivalenter i enlighet med FN:s global warming potential för att möjliggöra jämförelser mellan de olika miljöpåverkande parametrarna. Modellen presenteras i Excell-format då detta dels är det verktyg som fallföretaget anser är det mest använda men också för att programmet i sig lämpar sig utmärkt för den typ av modellbyggande som förekommit i detta arbete.

Introduktion: Studien behandlar små och medelstora företag (SMFs) inom fordonsindustrin. Kontexten berörs med hänsyn till att forskningsfronten saknar empiriska exempel avseende relationen mellan olika inbound open innovation aktiviteter och företagens innovationsprestation. Fenomenet inbound open innovation innebär att företag genom olika samverkansaktiviteter utnyttjar externa flöden av kunskap och teknologi, för att främja framkomsten av nya produkter och processer. Följaktligen utreder studien relationen mellan företagens innovationsprestation och aktiviteterna; (1) teknologisk rekognosering, (2) vertikal teknologisk kollaboration, (3) horisontell teknologisk kollaboration, (4) teknologisk anskaffning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka relationen mellan fyra former av inbound open innovation aktiviteter och innovationsprestation i små och medelstora företag, inom fordonsindustrin. Insikterna från studien ämnar stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft på en globaliserad marknad. Studien ämnar även främja helhetsbilden av vilken effekt olika inbound open innovation aktiviteter har i praktiken.     Teori: Studien baseras på tidigare forskning och teorier avseende inbound open innovation i små och medelstora företag (SMFs).      Metod: Studien bedrivs via en kvantitativ metodansats. Ett själv-administrerat frågeformulär har distribuerats ut via mail till 370 stycken VD:s. Insamlad data har bearbetats i SPSS genom flertalet statistiska tester, vilket utmynnade i att studiens fyra hypoteser testades och utreddes.   Slutsats: Studiens resultat påvisar att SMFs inom fordonsindustrin kan förbättra sin innovationsprestation genom att bedriva aktiviteterna teknologisk rekognosering, vertikal teknologisk kollaboration samt horisontell teknologisk kollaboration. Aktiviteten teknologisk anskaffning befanns inte ha någon signifikant inverkan på innovationsprestationen. Studiens insikter kan stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft på en globaliserad marknad. Insikterna främjar även helhetsbilden avseende vilken effekt olika inbound open innovation aktiviteter har i praktiken. / Introduction: The study concerns small and medium-sized enterprises (SMEs) in the automotive industry. The context is touched because the research front lacks empirical examples of the relationship between different inbound open innovation activities and innovation performance. The phenomenon of inbound open innovation means that companies, through different collaborative activities, exploit external flows of knowledge and technology to promote the emergence of new products and processes. Consequently the study investigates the relationship between innovation performance and the activities; (1) technological scouting, (2) vertical technological collaboration, (3) horizontal technological collaboration, (4) technological acquisition.   Purpose: The aim of the study is to investigate the relationship between four forms of inbound open innovation activities and innovation performance in small and medium-sized enterprises, in the automotive industry. The insights from the study aims to strengthen the competitiveness of SMEs in a globalized market. The study also aims to promote the overall picture of the impact of different inbound open innovation activities in practice.   Theory: The study is based on previous research and theories regarding inbound open innovation in small and medium-sized enterprises (SMEs).   Method: The study is conducted through a quantitative methodology. A self-administered questionnaire has been distributed by mail to 370 CEOs. The collected data has been processed in SPSS through different statistical tests, which resulted in the study's four hypotheses being tested and investigated.   Conclusion: The studies result shows that SMEs in the automotive industry can improve their innovation performance by conducting the activities of technological scouting, vertical technological collaboration and horizontal technological collaboration. Technological acquisition was found to have no significant impact on innovation performance. The findings can promote the competitiveness of SMEs in a globalized market. The insights also promote the overall picture of the impact of different inbound open innovation activities in practice.

Studien har syftat till att bidra med kunskap om hur leverantörer inom fordonsindustrin arbetar med strategisk kompetensförsörjning för att hantera de pågående omvärldsförändringarna inom fordonsindustrin. Fordonsindustrin genomgår för närvarande en omfattande förändring med teknikutveckling och förändrade förutsättningar, vilket påverkar behovet av kompetens och hur industrin arbetar med sin kompetensförsörjning. Detta gäller såväl fordonstillverkare (OEMer) som dess leverantörer. Det finns idag en relativt god bild om hur kompetensomställning hanteras av större, ofta globala företag, men att det finns ett underskott i forskningen om hur små- och medelstora företag (SME) arbetar. Leverantörerna utgör uppemot 50 procent av den totala fordonsindustrin och av dessa är 80 procent SMEs. Mot bakgrund av detta finns det alltså ett behov av att närmare undersöka hur leverantörerna arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Studien har haft en abduktiv forskningsansats innebärande att teoretisk referensram och insamling och bearbetning av data har skett iterativt i en cyklisk process. Detta för att säkerställa en hög grad av tillförlitlighet, relevans och pålitlighet i slutsatserna. Tidigare forskning har bl.a. visat att företag ofta har ett kortsiktigt perspektiv i sitt arbete med kompetensförsörjning där rekrytering, kompetensutveckling och vara en attraktiv arbetsgivare varit viktiga komponenter. Forskningen har vidare visat att det pågår en omställning inom fordonsindustrin med anledning av Industri 4.0 och Industri 5.0 och att detta medför att nya roller och arbetsuppgifter uppstått, vilket driver på ett behov av kompetensomställning. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från 17 leverantörsföretag inom fordonsindustrin har tre utmaningar som leverantörerna upplever och sju strategier som leverantörernas använder sig av för att säkerställa tillgång till rätt kompetens kunnat identifierats. Utmaningarna består av att behålla personal, kunna rekrytera personal med rätt kompetens och att kunna hantera förändringar av kompetensbehov som ett resultat av teknikförändringar. Bland de strategier som används finns utveckling av nya kompetenser, bl.a. genom rekrytering och kompetensutveckling samt att ingå partnerskap med andra företag. Sex övergripande slutsatser har dragits i studien. Dessa är att: 1) Leverantörerna i fordonsindustrin har utmaningar med sin kompetensförsörjning. 2) Det är en stor spridning bland leverantörerna i hur de arbetar med sin kompetensförsörjning. 3) Det är skillnader mellan produktionsföretag och tjänsteproducerande företag avseende utmaningar och strategier. 4) Det krävs ett flertal olika strategier för att leverantörerna ska kunna säkra sin kompetensförsörjning 5) Leverantörerna behöver arbeta med att säkerställa tillgången av flera olika sorters kompetenser för att fortsatt vara konkurrenskraftiga och 6) Kompetensutveckling av befintligt anställda är en central strategi att säkra tillgången till rätt kompetens. / This study has aimed to contribute with knowledge and understanding on how suppliers in the automotive industry works with strategic competence management to handle the ongoing technological changes in the automotive industry. These changes have implications on the competence needs and how the companies work with its competence management processes. This includes manufactures (referred to as OEMs – Original Equipment Manufacturers) and their suppliers. Today, it exists a relatively good understanding on how larger, often global, companies work with skills and workforce transformation, but there is less research on how these are handled by small- and medium enterprises (SMEs). The suppliers in the automotive industry constitute as much as 50 percent of the total industry and 80 percent of the companies are SMEs. Against this background, there is thus a need to further research how the suppliers work with strategic competence management. The study has an abductive research approach which means that the theoretical framework and the collection and processing of data have been carried out iteratively. This is to ensure a high degree of credibility, relevance and dependability of the conclusions. Previous research has shown, among many things, that companies often have a short-term perspective on their competence management initiatives whereby recruiting, on the job-trainings and being an attractive employer have been key components. Previous research further shows that there is an ongoing transition within the automotive industry as a result of Industry 4.0 and Industry 5.0 where new roles and tasks emerge in working places. This drives a competence and skills transformation of the industry. Through semi-structured interviews with respondents from 17 suppliers in the automotive industry, three challenges that the suppliers are facing and seven strategies that they are using,have been identified related to their competence management work. The challenges consist of maintaining staff, recruiting staff with relevant knowledge and skills as well as managing the changes in competence needs as a result of technology changes. Examples of strategies used are development of new competences through recruitment, trainings and to develop partnership with other companies. Six general conclusions have been drawn in the study. These are that: 1) Suppliers in the automotive industry have challenges with their supply of competencies. 2) There is a large gap between different companies on how they work with competence management. 3) There are differences between production companies and service delivery companies. 4) Several strategies are needed for the suppliers to ensure access to relevant competencies. 5) The suppliers need a range of different competencies to stay competitive, and 6) Competence development training of employees is a key strategy to ensure access to relevant competence.

The purpose of this study was to compare how drivers differbetween different industry sectors when a reshoring decisionis being made through answering the research question “whatare the similarities and differences in the drivers for reshoringin the automotive industry and the fashion industry?”. In thiswork, drivers are defined as the factors that have an impacton a company when making a reshoring decision andmotivates them to go through with it.The study was conducted as a structured literature reviewand articles were searched for in three different databases. Thesearches generated a large amount of hits where the majoritywas sorted out with the help of defined inclusion andexclusion criteria until 13 articles remained. Of these 13articles, five were related to the automotive industry and eightwere related to the fashion industry. The used articles were allcase studies that together covered 32 companies.The generated result showed that the drivers could be dividedinto seven main categories: failed offshoring, supply chain,host country, costs, sustainability, the “made-in” effect, andtechnical developments. The two industry sectors mentionedde different drivers a different amount in their motivations asto why they went through with reshoring and described themdifferently. Consequently, the conclusion that drivers forreshoring have similarities and differences in the influencethey have over the reshoring decision and in the way they aredescribed could be drawn. For future research it would beinteresting to continue this kind of comparison with furtherindustry sectors. / Syftet med denna studie var att jämföra hur drivkrafter skiljersig åt mellan olika industrisektorer vid ett reshoringbeslutgenom att besvara forskningsfrågan ”vad harreshoringdrivkrafter för likheter och skillnader ifordonsindustrin och modeindustrin?”. I detta arbetedefinieras drivkrafter som de faktorer som påverkar ettföretag vid ett reshoringbeslut och motiverar dem till attgenomföra det.Arbetet utfördes som en strukturerad litteraturstudie därartiklar eftersöktes i tre olika databaser. Sökningarnagenererade ett stort antal sökträffar där majoriteten sorteradesbort med hjälp av definierade inkluderings- ochexkluderingskriterier till dess att 13 artiklar återstod. Av dessa13 artiklar var fem stycken relaterade till fordonsindustrin ochåtta stycken till modeindustrin. De använda artiklarna varolika fallstudier som totalt omfattade 32 företag.Det genererade resultatet visade på att drivkrafterna kundedelas in sju huvudsakliga kategorier: misslyckad offshoring,försörjningskedjan, värdlandet, kostnad, hållbarhet, ”made-in”-effekten och teknisk utveckling. De två industrisektorernanämnde de olika drivkrafterna olika mycket i sinamotiveringar till varför de genomförde reshoring och beskrevde lite annorlunda. Därmed kunde slutsatsen att drivkraftertill reshoringbeslut har både likheter och skillnader i detinflytande de har över beslutet samt på vilket sätt de beskrivsdras. För vidare forskning är det intressant att fortsätta meddenna typ av jämförelse med fler industrisektorer.

Worldwide, employee turnover has been and remains a concern for organizations. Previous research has shown that the loss of a valuable employee creates both tangible and intangible costs for companies, and organizations are therefore forced to focus their efforts on employee retention. Previous research has also shown that university graduates have capabilities that are of value in industries going through transformation, and that supervisors, i.e., employees with personnel responsibility, play an important role in the retention of this type of employee.  The purpose of this qualitative single case study is to investigate how a supervisor can contribute to the retention of their young university graduate employees, particularly in the context of a largescale enterprise in the Swedish automotive industry. This is done partly through a literature review concluded with a theoretical framework that summarizes the existing literature's suggestions about factors that contribute to employee retention. In this framework, suggestions from existing literature are separated into themes depending on what aspect of employee retention they deal with. These five themes, including job design, communication, leadership, organizational support as well as atmosphere and work environment, recur throughout this study to structure the findings. The investigation is also done through primary data collection in the form of interviews with young university graduate employees at the case company, as well as a focus group with supervisors from the case company. This is complemented by the collection of archival data. The interview data are then analyzed to find themes and patterns using the Gioia-method.  The study finds several factors and activities that young academic employees value at their workplace. Some of these findings include freedom under responsibility, helpful and supportive supervisors, personal development, cooperation between departments and an open workplace climate. The findings are discussed in relation to the study’s purpose as well as in relation to the theoretical framework. The study concludes by summarizing the extent to which the findings of this study confirm the suggestions from previous literature under each of the five themes, as well as by presenting the findings that extend the theoretical framework. The findings that extend the framework include networking, benefits, an open climate, varying work tasks, a well-structured introduction process, as well as a beneficial geographic location of the office. For each of the five themes, practical suggestions are also given concerning how a supervisor can contribute to the retention of their young university graduate employees. / Runtom i världen har medarbetaromsättning varit och är fortfarande ett bekymmer för organisationer. Tidigare forskning har visat att bortfallet av en värdefull medarbetare skapar både materiella och immateriella kostnader för bolag, därför måste organisationer anstränga sig för att behålla sina medarbetare. Tidigare forskning har också visat att akademiker besitter förmågor som är av värde i industrier som genomgår transformation, samt att chefer spelar en viktig roll i att behålla denna typ av medarbetare.  Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka hur en chef kan bidra till bibehållandet av sina unga högskoleutbildade medarbetare, specifikt i kontexten av ett storskaligt bolag inom den svenska fordonsindustrin. Detta görs delvis genom en litteraturstudie som avslutas med ett teoretiskt ramverk, där den existerande litteraturens förslag kring faktorer som bidrar till bibehållandet av medarbetare summeras. I detta ramverk delas litteraturens förslag in i teman beroende på vilken aspekt av bibehållandet av medarbetare som de behandlar. Dessa teman; arbetsdesign, kommunikation, ledarskap, stöd från organisationen samt atmosfär och arbetsmiljö, återkommer genom studien för att strukturera upp resultaten. Undersökningen görs också genom primär datainsamling i form av intervjuer med unga högskoleutbildade medarbetare på fallstudiebolaget, samt en fokusgrupp med chefer från fallstudiebolaget. Detta kompletteras med insamling av arkivdata. De data som samlats in från intervjuerna analyseras sedan för att identifiera teman och mönster enligt Gioia-metoden.  Studien finner flertalet faktorer och aktiviteter som unga högskoleutbildade medarbetare värderar på sin arbetsplats. Några av dessa inkluderar frihet under ansvar, hjälpsamma och stöttande chefer, personlig utveckling, samarbete mellan avdelningar och ett öppet arbetsklimat. Dessa resultat diskuteras i relation till studiens syfte samt i relation till det teoretiska ramverket. Studien avslutar genom att summera till vilken grad studiens resultat bekräftar förslagen från tidigare litteratur under de fem olika temana, samt genom att presentera de resultat som utökar det teoretiska ramverket. De resultat som utökar ramverket inkluderar nätverkande, förmåner, ett öppet arbetsklimat, varierande arbetsuppgifter, en välstrukturerad introduktionsprocess samt en fördelaktig geografisk placering av kontoret. För var och en av de fem temana presenteras också praktiska förslag för hur en chef kan bidra till bibehållandet av sina unga högskoleutbildade medarbetare.

Purpose - The purpose of this thesis is to investigate incumbent automakers in their role as ecosystem orchestrators in order to study how they facilitate organizational learning within ecosystems for the benefit of themselves and their partners, as well as barriers that prohibit learning. Method - Qualitative, exploratory multiple case study of incumbent automakers. Data collection included 20 interviews in three waves and the data was analysed using a thematic analysis.  Findings - The findings of this thesis are divided into three parts. First, we shed light on the organizational learning activities employed by automakers to learn from and within their ecosystems. Second, we present three distinct categories of ecosystem design factors that promote the facilitation of learning in ecosystems. Third, we present three categories of barriers that prohibit automakers from orchestrating learning in their ecosystems. Theoretical implications - This thesis contributes to previous literature on learning in ecosystems in three ways. First, we contribute by showing that learning in ecosystems is not always actively facilitated by the orchestrator and instead occurs spontaneously. Second, our findings contribute to literature by revealing that automakers are not utilizing small-scale rollouts and pilot projects as a means to experiment and learn from partners to a large extent, which have led to automakers associating ecosystem collaboration with high risk. Third, this thesis contributes by identifying organizational factors that form barriers to learning in ecosystems. Practical implications - This thesis offers practical implications for managers looking to learn from and with partners in ecosystems by identifying activities that can be used to actively facilitate learning. Additionally, we shed light on factors that can be considered when designing an ecosystem for learning. Finally, we help managers avoid pitfalls by identifying common barriers to learning in ecosystems. / Syfte - Syftet med detta examensarbete är att undersöka etablerade biltillverkare i deras roll som orkestratör av ekosystem för att studera hur de faciliterar organisatoriskt lärande inom ekosystem till fördel för dem själva och deras partners, och barriärer som förhindrar lärande. Metod - Kvalitativ, explorativ flerfallstudie av etablerade biltillverkare. Datainsamlingen inkluderade 20 intervjuer i tre omgångar och analysmetoden var tematisk analys. Resultat - Resultatet av detta examensarbete är uppdelat i tre delar. Till att börja med belyser vi aktiviteter för organisatoriskt lärande som tillämpas av biltillverkare för att lära sig från och inom sina ekosystem. Vidare presenterar vi tre distinkta kategorier av faktorer rörande ekosystemets uppbygnad som främjar faciliterande av lärande i ekosystem. Till sist presenterar vi tre kategorier av barriärer som förhindrar biltillverkare att orkestrera lärande i sina ekosystem. Teoretiska implikationer - Detta examensarbete bidrar till tidigare litteratur om lärande i ekosystem på tre sätt. Vårt första bidrag är att visa att lärande i ekosystem inte alltid aktivt faciliteras av orkestratören utan i stället sker spontant. Vidare bidrar vi till litteratur genom att illustrera att biltillverkare inte nyttjar småskaliga pilotprojekt som ett sätt att experimentera och lära sig från sina partners i någon större utsträckning vilket har lett till att biltillverkare associerar ekosystem med hög risk. Slutligen bidrar detta examensarbete till litteratur genom att identifiera organisatoriska faktorer vilka formar barriärer till lärande i ekosystem.  Praktiska implikationer - Detta examensarbete erbjuder praktiska implikationer för chefer som ämnar att lära sig från och med partners inom ekosystem genom att identifiera aktiviteter som kan användas för att aktivt facilitera lärande. Dessutom belyser vi faktorer som kan beaktas när ett ekosystem formas för att främja lärande. Slutligen erbjuder vårt arbete hjälp i att undvika fallgropar genom att identifiera vanliga barriärer till lärande i ekosystem.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ”tvingande joint venture-avtal” med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien. Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier. Företagen överför endast teknologier och produkter som den kinesiska marknaden efterfrågar och är beredd att betala för. Multinationella företag kan inte implementera de mest avancerade teknologierna i fordon ämnade för den kinesiska marknaden på grund av bristande kvalitet på färdbränsle. Enligt de multinationella företagen krävs det därför hårdare och mer strikta regleringar från den kinesiska regeringens sida när det gäller kvaliteten på bränsle. Denna studie har bidragit med kunskap om hur joint venture-avtalen inom just den kinesiska fordonsindustrin påverkar den teknologiska överföringen utifrån de multinationella företagens perspektiv. Framförallt belyser studien betydelsen av relationskvalitet, tillit och absorptionsförmåga i samband med teknologisk överföring. Förutsatt att kraven på joint venture antingen revideras eller helt slopas i framtiden skulle det vara intressant att genomföra en liknande studie och således jämföra omfattningen på teknologisk överföring innan och efter de eventuella lagändringarna. Det vill säga  hur effekterna av valfri FDI för multinationella företag i själva verket påverkar teknologisk överföring. Ytterligare förslag på framtida forskning är att genomföra en liknande studie men utifrån ett mer djupgående samhällsperspektiv. / The purpose of this study was to investigate the multinational corporations “mandatory joint venture agreement" with the Chinese manufacturers, and how it affects technology transfer. The researcher chose to conduct qualitative interviews which were semi-structured, as a method to collect information. Through a non-probability sample, three companies were selected to participate in the study. The study's findings suggest that if the Chinese government's demands on the joint venture agreement was revised or completely abolished, and the multinational vehicle manufacturers got free choice of FDI, then it will lead to fewer companies which will establish joint ventures with Chinese manufacturers. It would also increase the incentives for multinationals to transfer technologies to the Chinese automotive industry. However, it is not a guarantee for more efficient technologies, because the multinationals only transfer technologies and products that the Chinese market demands and is willing to pay for. Multinational companies can not implement the most advanced technologies in the vehicles destined for the Chinese market due to the lack of quality of the fuel. According to the multinationals, they require harder and stricter regulations by the Chinese government, when it comes to the quality of the fuel. This study has contributed with knowledge about how the joint-venture agreements in the Chinese automotive affect the technological transfer, based on the multinational corporations’ perspective. In particular, the study highlights the importance of relationship quality, trust and absorptive capacity in the context of technology transfer. Provided the requirements for joint ventures either were revised or abolished in the future, it would be interesting to conduct a similar study and thus compare the extent of technology transfer before and after any legislative changes. Additional suggestions for future research is to conduct a similar study but from a more profound societal perspective.

Product development has become essential in today’s technology driven marketplace. Currently, pointbased models such as the stage-gate model are applied in practice of several incumbent firms in the automotive industry. However, stage-gate models have been criticized for being too linear and plan focused as external pressures and internal complexity demand for faster and more flexible development, such as agile development. Although product development has a central role in the success of a firm, suppliers play a central role in helping firms achieve their product development goals. As a result, firms may undertake suppler development and integration initiatives to ensure quality and efficiency at the supplier. Utilizing supplier integration has shown positive effects on several performance outcomes. However, limited research on the effects of suppliers being integrated to deficient development practices has been published. Firms that integrate suppliers into point-based, documentation heavy processes could therefore potentially hinder internal development of flexible practices. Therefore, the aim of this study is to investigate how supplier integration challenges suppliers in adopting agile methods in product development and how these challenges can be addressed.  This study is based a qualitative, exploratory case study approach, including 13 interviews with various stakeholders within the case company together with extensive data from observations. The empirical data in combination with theories on agile development, traditional development, and supplier integration resulted in a proposition for adopting agile development approaches for integrated suppliers being locked-in to traditional development models. The findings indicate that integrated suppliers may face challenges in adopting agile methods due to requirements from the integrating firm on using traditional development methods. However, a possibility to utilize agile practices on the microperspective while retaining traditional development methods on the macro-perspective through a hybrid model enables adoption of agile methods for integrated suppliers. Although the possibility to adopt agile methods exist, the methods yield little benefits unless an agile leadership and vision is established. Therefore, a transition towards agile development also requires a transition in organizational culture to promote collaboration, distributed responsibility and collective intelligence. / Produktutveckling har blivit väsentlig på dagens teknikdrivna marknadsplats. För närvarande är traditionella modeller som stage-gate vanligt förekommande i flera etablerade företag inom bilindustrin, även om dessa modeller har kritiserats för att vara för linjära och planfokuserade när omgivningen och intern komplexitet kräver snabbare och mer flexibel utveckling. Även om produktutveckling har en fundamental roll i framgången hos ett företag så är leverantörer centrala i att hjälpa företag att uppnå sina produktutvecklingsmål. Som ett resultat av ökad outsourcing kan företag vidta mer utvecklings och integrationsinitiativ för att säkerställa kvalitet och effektivitet hos leverantören. Att använda leverantörsintegration har visat positiva effekter på flera nyckeltal. Emellertid har begränsad forskning om effekterna av att integrera leverantörer i ineffektiva produktutvecklingsmetoder publicerats. Företag som integrerar leverantörer i linjära, dokumentationstunga processer kan därför potentiellt hindra den interna utvecklingen av flexibla tillvägagångssätt. Därmed är syftet med denna studie att undersöka hur leverantörsintegration kan försvåra tillämpning av agila metoder i produktutveckling för leverantörer och hur dessa utmaningar kan adresseras. Denna studie bygger på en kvalitativ, explorativ fallstudie som inkluderar 13 intervjuer med anställda inom det observerade företaget tillsammans med omfattande data från observationer. Empiriska data i kombination med teorier om agil utveckling, traditionell utveckling och leverantörsintegration resulterade i ett förslag till integrerade leverantörer, som är bundna till traditionella utvecklingsmodeller, att adoptera agila utvecklingsmetoder. Resultaten tyder på att integrerade leverantörer kan möta utmaningar när det gäller att använda agila metoder på grund av krav att använda traditionella utvecklingsmetoder från det integrerande företaget. Där emot finns möjlighet att tillämpa agila metoder i mikroperspektivet samtidigt som traditionella utvecklingsmetoder bibehålls i makroperspektivet genom en hybridmodell. Även om möjligheten att adoptera agila metoder finns ger metoderna små fördelar utan adekvat agilt ledarskap och tankesätt. Därmed kräver en övergång till agil produktutveckling också en förändring i organisationskultur för att främja samarbete, distribuerat ansvar och kollektiv intelligens.