Summary  In the 1990s a new way of thinking about forestry started. One of the effects of the changing silvicultural practices was that the size of clearcuts became smaller. As the felling areas were reduced in size, the areas where young and older forest meet grew, with this also the occurrence of edge zones increased. An edge can be defined as an interface between different ecosystems, and a forest edge as an interface between forested and non-forested ecosystems, or between two forests of contrasting composition or structure. This edge results in a transition zone in which the adjacent contrasting ecosystems interact - the edge zone. In the edge zone - both abiotic and biotic - processes result in a detectable difference in composition, structure or function of the vegetation near the edge, as compared with the ecosystem on either side of the edge.  This study aimed to increase understanding of occurrence and types of edge zones and their composition on a property, their effect on tree growth, the species diversity of tree and field vegetation. The study was performed on a property of approximately 60 hectares located in southeastern Blekinge. The sampling procedure was based on four transects ranging from 527 to 860 meters in length, which were laid out in south-north direction over the property. Wherever the transect crossed a forest edge, a corridor perpendicular to the edge was laid out. In each corridor a measuring grid dividing the corridor in 10 distance classes of one meter, measured from the forest edge, was laid out. In each distance class tree species were determined, stems counted, and the following variables were measured per tree: height, distance from edge and the diameter at breast height. Data gathering on forest field vegetation was conducted in 1x1 meter plots laid out in the middle of the corridor. Within each sample area, the occurrence of species was noted according to field vegetation type index. For comparing the edge zones to the rest of the estate, reference plots were laid out along the transects between the forest edges. On the property of 60 hectares an estimated 4,2 hectares were influenced by edge effects. All edges were created by anthropogenic processes, there were forest edges with roads and edges created by forestry. Where thinning stands were bordering roads, growth was found to decrease closer to the road. In pre-commercial thinning stands bordering a road the opposite effect was visible. Where old and young productive forest stands bordered, on the young side there was an increase of both tree height as well as diameter further away from the edge. On the old side no edge effect on tree growth was seen. Herbaceous plants, mosses and lichens were more abundant close to the edge in both old and young stands. Borders with roads had the highest diversity of tree and plant species. The field vegetation was found to be more diverse and abundant closer to the edge. The edge zone showed to be of great importance for natural regeneration. In about half the corridors positive, negative or neutral edge effects were found on one or more of the variables: tree height, diameter, basal area, stems per hectare, plants per hectare. These effects were found up to eight meters into the stand. The inventory of tree species and field vegetation showed that different kinds of edge zones give rise to different species compositions. A higher diversity of tree species was found in the edge zone compared to the reference plots. One could use the edge zone for nature conservation purposes as these areas favor biological diversity and constitute interesting environments for species that would otherwise be at risk of being outcompeted in neighboring, more closed spruce forest stands. Keywords: tree growth, diversity, field vegetation, edge zones, edge effect

Mänsklig aktivitet har ökat utsläppen av växthusgaser i atmosfären så mycket att det påverkat klimatet och spås förändra det mer om inte åtgärder vidtas för att utsläppen ska minksa och helst upphöra helt. För att lindra effekterna av koldioxid, som är den växthusgas med störst påverkan, kan skogen spela en stor roll. För att veta vilka åtgärder som är lämpliga krävs förståelse för hur olika ingrepp i skogen påverkar dess upptag och utsläpp. Under några decennier har koncentrationer och flöden av växthusgaser mätts med hjälp av fasta master. De är dock för få för att kunna generalisera resultaten över hela landskap. Här undersöks hur teknikläget för mobila mätmetoder ser ut idag via en litteratur- och surveyundersökning. Samtliga respondenter är hoppfulla och tror att det bara är en tidsfråga innan tekniken finns för att kunna använda sig av små drönare för att kunna genomföra mätningar av gaser över skogsmark. Ett koncept för en pilotstudie har tagits fram där koldioxidkoncentrationer ska mätas.

De pågående klimatförändringarna medför en ökad risk för en mängd skador i skogen. Samtidigt har trycket på skogen ökat och med det även risken för konflikter mellan olika intressegrupper. I studien intervjuades representanter från tre skogliga aktörer med ett eget skogsinnehav om minst 25 000 ha.  De skogliga aktörerna såg flera olika typer av risker för skador i skogen kopplat till förändringar i klimatet och de försökte hantera de upplevda riskerna på olika sätt. Respondenterna hade upplevt varierande konflikter och att det kunde vara svårt att navigera i vad som är rätt och fel. Framtiden sågs som oviss och det upplevdes därför som svårt att veta vilka anpassningar som behöver genomföras. Sammantaget indikerar resultatet att de skogliga aktörerna har en hög medvetenhet om klimatrelaterade risker i relation till deras skogsbruk, men att det på grund av ovissheten är svårt att veta vilka åtgärder som bör vidtas nu och i framtiden.

Årligen producerar svenska skogsplantskolor runt 400 miljoner plantor till skogsbruket.Lungmossan är ett av de stora ogräsen för de skogliga plantskolorna. Lungmossan breder utsig på plantbäddarna och omöjliggör hanteringen av plantorna. Idag finns det inget tillåtetbekämpningsmedel för att bekämpa lungmossa på marknaden. Behandling av bikarbonat i fastform har visat goda resultat men är svåra att genomföra i stor skala. I detta arbete harmöjligheten att bekämpa lungmossa med vattenlöslig bikarbonatbehandling studerats.Ett plantskoleförsök genomfördes i ett av Skogforsks växthus i Sävar. Försöket bestod av tvåförstudier och sedan ett huvudförsök med 9 olika försöksuppställningar. Totalt ingick 49Starpot 50 kassetter med 24–48 granplantor i varje. Resultatet visade att det går att behandlalungmossa med bikarbonat utblandat med vatten kortsiktigt, men att de skadorna som uppstårunder behandling på granplantorna gör metoden irrelevant. I stället bör vidare studier påbikarbonat i fast form undersökas.

En av de saker som avgör hyggesresters värde som bränsle är dess fukthalt. Det vore bra om det gick att uppskatta fukthalten hos hyggesrester som lagras utomhus i högar, utan att någon undersökning av materialet behöver göras. Syftet med detta examensarbete var att finna ett sätt att uppskatta fukthalten med hjälp av information om vädret, exempelvis nederbördsmängd, temperatur och molnighet, på den plats på vilken hyggesresterna lagras. Examensarbetet har inte lett fram till någon metod som på ett tillförlitligt sätt kan uppskatta fukthalten med kännedom endast om var (och därmed kännedom om ungefärlig väderlek) som hyggesresterna lagras. Fukthalten tycks i hög grad styras av andra faktorer än de som är kända i denna studie. De okända faktorerna är exempelvis trädslag, kvistarnas tjocklek, markbeskaffenhet och placering i förhållande till omgivande terräng.

En ökad urbanisering medför en större betydelse av tätortsnära skogar. Sociala värden i tätortsnära skogar påverkas av flera olika faktorer, däribland den individuella upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka hur sociala värden upplevdes av besökare och vilka sociala värden som hade utvecklingspotential vid det tätortsnära skogsområdet Djurängen i Kalmar kommun. En webbaserad enkätstudie genomfördes som behandlade besökares upplevelser, åsikter och tankar om sociala värden vid Djurängen där 76 respondenter deltog. De viktigaste slutsatserna var att sociala värden upplevdes olika och att de sociala värden som hade utvecklingspotential var belysningen på de belysta promenadslingorna samt kartor och markeringar på stigar och leder. Sociala värden som kunde indikera på utvecklingspotential var uppehållsplatser, kulturarv och pedagogiska värden. Studien visade en komplex balans mellan respondenternas upplevelse av sociala värden.

Denna studie undersökte vilka tänkbara effekter applicering av biokol i boreal skogsmark kan ge och vart den största nyttan kan finnas. Studien uppfördes som litteraturstudie och sammanställde relevant forskningsresultat som behandlar biokol i boreal skogsmark. Resultatet visar ökningar i tillväxt hos tall på magrare marker med grövre textur. En ökning av pH-värde noterades vilket generellt ökar markens katjonbyteskapacitet och höjer tillgången på tillgänglig näring. Försurning av skogsmark kan minskas genom biokolets pH-höjande egenskaper. Markens vattenegenskaper påverkades genom en ökning av markfuktighet och kan minska riskerna för skador orsakade av abiotiska och biotiska skadegörare. Utflödet av koldioxid från marken ökade marginellt i förhållande till mängden tillfört kol genom biokolets kolhalt samt markens bundna kollager. Genom framtida kolkreditsystem med applicering av biokol i skogsmark öppnar det upp möjligheter till andra ekonomiska inkomstkällor för skogsägaren än det traditionella virkesvärdet.

Denna rapport undersökte huruvida akten att registrera naturvårdsinsatser vid föryngringsavverkning har en påverkan på resultatet. Med politiska och miljömässiga påtryckningar som i hög grad påverkar skogsbranschen har behovet av kvalitetssäkrad datarapportering ökat. Teknologiska framsteg har underlättat datainsamling och möjligheter till uppföljning av utförda åtgärder. Baserat på 62 föryngringsavverkningar utförda mellan åren 2021 och 2023 samlades data in under utförandefasen via semiautomatiska system kopplade till skördaren och stickprovskontroller i kvalitetsuppföljningen.Analysen omfattade hänsynskategorier knutna till lagkrav och PEFC-certifiering, tillsammans med stamkodsdata och analys av drivningsmönster. Resultaten indikerar en positiv korrelation mellan detaljerad datainsamling av naturvårdsåtgärder och högre kvalitet på naturvårdsresultaten. Detta visar behovet av standardiserade metoder, inklusive implementeringsinstruktioner och återkopplingsmekanismer, för att förbättra kvaliteten och trovärdigheten avseende både miljömässiga och produktionsmässiga mål.

Skoglig biomassa spelar en central roll i övergången till ett hållbart energisystem och en cirkulär ekonomi. 2022 rapporterades ett nettoupptag av 38 miljoner ton CO2e för svensk skogsmark samtidigt som bioenergi är den största primära energikällan i Sverige. EU:s "Nature Restoration Law" kommer sannolikt att öka andelen skyddad skog, vilket kan leda till ökad konkurrens om skogens resurser och begränsningar för dagens skogsbruksmetoder. För att möta dessa utmaningar behövs nya hållbara skogsbruksmetoder, inklusive autonoma skogsmaskiner, som kan minska miljöpåverkan och förbättra lönsamheten. Avancerade perceptionssystem med olika sensorer som stereokamera, IR-kamera och Lidar är avgörande för att automatisera skogsmaskinerna och optimera skoglig biomassahantering, vilket kan leda till ökad energieffektivitet och bättre resursutnyttjande i hela värdekedjan. Detta arbete består av en inledande fas med litteraturstudier, faktainhämtning och metodval, samt en andra fas med implementering av metod och en fallstudie. Som del i fallstudien, byggdes en detektor baserad på Ultralytics YOLOv8x-seg, en state-of-the-art enstegsdetektor för instanssegmentering i realtid. Träningsdata samlades in från privata och öppna bildförråd, och annoterades med hjälp av Roboflows webbapplikation. Som en del i att ta fram en metod för att detektera egenskaper hos skoglig biomassa autonomt fokuserades fallstudien på att visuellt detektera volymen hos en trädstam. Radie och höjd bestämdes från pixelkoordinater som omvandlades till metriska koordinater. För integrationen av nödvändig utrustning användes Robot Operating System (ROS) Noetic på en Linux-baserad dator och Python användes som programmeringsspråk för att skriva programkod och integrera YOLOv8 med ROS, där Moris program ”ultralytics_ros”  (2024) låg till grund. Sex olika försök planerades och genomfördes, med varierande avstånd och rörelse av kameran. Resultaten visade att detektion av yttre egenskaper hos skoglig biomassa är möjlig med den presenterade metoden, även om variationer i mätdata observerades vid olika försök. De mest stabila resultaten erhölls vid stillastående kamera. Vid roterande och rörliga försök varierade resultaten mer, vilket påvisar utmaningar i att hantera dynamiska scener. Sammanfattningsvis visade arbetet att djupinlärningsmodeller kan användas för detektion av skogliga egenskaper, men att ytterligare förbättringar och anpassningar krävs för att implementeras i autonoma skogsmaskiner och hantera variationer i verkliga miljöer. Det konstateras också att ett ökat uttag av biomassa för energiändamål är realistiskt i framtida scenarion. / Forest biomass plays a central role in transitioning to a sustainable energy system and a circular economy. In 2022, a net uptake of 38 million tons of CO2e was reported for Swedish forest land, while bioenergy remains the largest primary energy source in Sweden. The EU's 'Nature Restoration Law' increase the proportion of protected forests, potentially leading to increased competition for forest resources and constraints on current forestry practices. To meet these challenges, new sustainable forestry methods are needed, including autonomous forest machinery, which can reduce environmental impact and improve profitability. Advanced perception systems with various sensors such as stereo cameras, IR cameras, and Lidar are crucial for automating forest machinery and optimizing forest biomass management, potentially leading to increased energy efficiency and better resource utilization across the value chain. This work consists of an initial phase involving literature reviews, data collection, and method selection, followed by a second phase involving method implementation and a case study. As part of the case study, a detector based on Ultralytics YOLOv8x-seg, a state-of-the-art one-stage detector for real-time instance segmentation, was built. Training data was collected from private and open image repositories and annotated using Roboflow's web application. As part of developing a method for autonomously detecting characteristics of forest biomass, the case study focused on visually detecting the volume of a tree trunk. Radius and height were determined from pixel coordinates converted to metric coordinates. For equipment integration, Robot Operating System (ROS) Noetic was used on a Linux-based computer, and Python was used as the programming language to write code and integrate YOLOv8 with ROS, with Mori's 'ultralytics_ros' program (2024) as the basis. Six different experiments were planned and conducted, varying the distance and movement of the camera. The results showed that detection of external characteristics of forest biomass is possible with the presented method, although variations in measurement data were observed in different experiments. The most stable results were obtained with a stationary camera. With rotating and moving experiments, the results varied more, indicating challenges in handling dynamic scenes. In conclusion, the work demonstrated that deep learning models can be used for detecting forest characteristics, but further improvements and adaptations are needed to be implemented in autonomous forest machinery and to handle variations in real environments. It is also noted that increased extraction of biomass for energy purposes is realistic in future scenarios.

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning klimatanpassningar genomförs i Skånes kommunala skogar. En innehållsanalys av strategiska dokument utfördes med utgångspunkt från Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag. För att identifiera eventuella hinder för klimatanpassning genomfördes intervjuer med tre olika kommuner. Endast två av 28 kommuner hade ett uttalat mål att klimatanpassa det kommunala skogsinnehavet. Trots det identifierades flera av Skogsstyrelsens klimatanpassningsförslag i de strategiska dokumenten, främst motiverade utifrån kommunernas rekreations- och naturvårdsmål. De vanligaste klimatanpassningarna var att utveckla hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, att anpassa hyggesstorleken, att eftersträva variation i skogen samt att skapa stormtålig skog. Klimatanpassningsförslag som inte kunde identifieras var att undvika att överhålla granskog, att stubbehandla mot rotröta samt att bygga och underhålla skogsbilvägar bättre anpassade för mildare vintrar.   De intervjuade kommunerna kunde inte se några större hinder för klimatanpassning i de kommunala skogarna, men svårigheter finns relaterade till skogens långa omloppstider i kombination med de osäkerheter som klimatförändringarna medför.