Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun. Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans. De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt. Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till skogsareal där.

No description available.

Nästan hälften av landets enskilda skogsägare finns i Götaland och tillsammans äger de nära 80% av den produktiva skogsmarken i denna region. Flera studier har undersökt den enskilde skogsägarens mål och handlingar men ofta saknas djupare kunskap om vad som ligger bakom dessa mål och hur eventuella hinder och utmaningar påverkar dem. I denna studie genomfördes 11 kvalitativa intervjuer med enskilda skogsägare i Kronobergs län. Resultatet visade att alla skogsägare hade i genomsnitt fem olika mål med sitt skogsbruk och att ett mål kunde ha flera olika motiv. De hinder eller utmaningar som nämndes rörde många gånger faktorer som storm, klimatförändringar, skadedjur, skadesvampar, vilt, politiska beslut och EU- regleringar. Generellt kommenterades hinder eller eventuella utmaningar som faktorer skogsägarna var medvetna om och tog hänsyn till men som ej utgjorde någon större källa till oro.

Flera markägare upplever att deras tallungskogar blir nedbetade av älgen. Syftet med denna studie var att undersöka och utvärdera om betesskador och betestryck i tallungskog var högre, i områden med liten andel risväxter. Studien var en pilotstudie där förhoppningen att ett verktyg på sikt, skulle kunna tas fram för inventering av fodermängd i fältskikt.  Någon signifikant relation mellan inventerade variabler och variationen av betesskador kunde inte förklaras i studien, troligtvis p.g.a. för liten datamängd. Signifikanta skillnader mellan fastigheter återfanns för två variabler - tallstammar och täckningsgrad. De fyra sätten att mäta risväxter visade sig vara starkt korrelerade med varandra.  Genom denna studie kan en potentiell vägledning ges gällande metoder som gör det lättare för markägaren att själv inventera andelen viltfoder i form av risväxter på fastigheten.

Kontakt med naturen har bevisats vara viktigt för människors välbefinnande, humör och känslostämning. Av den anledningen är skogen och naturen mycket viktig, speciellt i tätortsnära områden. I tidigare undersökningar har man kommit fram till skogen förändrar känslostämningen hos människor och att framför allt positiva känslor väcks. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka specifika känslor som väcks och vad som kan påverka dessa. Undersökningen genomfördes som en enkätundersökning på plats vid naturreservatet Älvrummet i Trollhättan. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats med chi-2-test för att se ifall det fanns några signifikanta samband. Studiens resultat påvisar som många andra undersökningar att ett skogsbesök har en påverkan på känslostämningen. Resultatet visar också att det är framför allt positiva känslor som väcks. Till viss mån påverkade umgänge, aktivitet och besökta attraktioner några enstaka känslor, men i de flesta fall fanns inget samband mellan studerade faktorer och känslostämningen.

No description available.

Denna studie har jämfört betesskadorna i sådda och planterade tallbestånd över en tvåårsperiod. Totalt inventerades sex olika bestånd, varav tre sådda och tre planterade, enligt samma metod som ÄBIN. Resultatet visar en trend mot mindre andel skador i de sådda bestånden men endast en signifikant skillnad i år tvås mätningar för andelen gamla skador och andelen obetade stammar. Skadenivåerna för ÄFO 5 Kinda i Östergötlands län är också enligt ÄBIN betydligt högre än vad studiens resultat visar.

Tack vare vissa önskade egenskaper gjordes en storsatsning på contortatall (Pinus contorta) i Sverige på 70-talet. Idag finns cirka 600 000 ha i Sverige som det gjorts provsågningar på och är nu dags att hitta användningsområden till. Syftet med denna studie var att undersöka skillnaden i utbyte mellan contortatall och gran (Picea abies) efter hyvling. Målet var att undersöka om sidobrädor av contortatall kan vara ett substitut till sidobrädor av gran vid hyvling ämnat för den amerikanska marknaden.Efter skanning av brädor samt manuell visuell sortering visade det sig att 92 % av granbrädorna var utan defekt medan 24 % av contortatallen var det. 34 % av contortatallen nedklassades för hål och 3 % av granen. Slutsatsen av studien visar att mängden och storleken på kvistarna är ett problem för contortatallvirket. För att få ett högkvalitativt virke behövs en djupare översyn av tillvägagångssättet för torkning och trädens tillväxtförhållanden.

Klimatförändringar gör att vi kommer se en ökad medeltemperatur. Nederbörden kommer att variera mera där större mängder kommer falla under höst och vinter, medan vår och sommar blir desto torrare. Skador på skogen kommer troligtvis öka i form av torka, patogener och storm. För att skogen ska klara av dessa extremer behöver dagens skogsbruk ställa om till ett klimatanpassat skogsbruk. Eftersom stora delar av Sveriges skogar ägs privat är syftet med studien att undersöka vilka typer av klimatanpassade skötselåtgärder dagens privatägda skogar utfört eller planerat i södra Sverige. Undersökning gjordes genom intervjuer samt utskick av skriftliga frågor till olika typer av rådgivare i skogsbranschen. Öka tall-, lövandel och ståndortsanpassa var det tre högst prioriterade skötselåtgärderna. Kunskapsbrist var den största anledning till att skogsägare var osäkra på att ställa om till ett klimatanpassat skogsbruk.

Skogen brukas allt intensivare och större och tyngre maskiner vid skogliga operationer innebär förhöjd risk för körskador. En körskada kan innebära stora ekonomiska förluster likväl som allvarlig påverkan på miljö och sociala värden. Den skogliga branschen jobbar kontinuerligt för att utveckla nya mer hållbara metoder. Ett sätt är att använda sig av digitala beslutsstöd vid planeringstillfället. Timbertrail är ett sådant som tar hänsyn till en trakts beskaffenhet för att hitta bästa avlägg och basväg. Studien visade på att beslutsstödet i teorin hänvisar till bättre bärighet och minskad risk för körskador. Den kan vara ett bra hjälpmedel vid planering men att den skogliga operationen till sist är beroende av att alla inblandade också tar ett personligt ansvar för att minimera risken för körskador.