Biodiversitet innebär en hög artsammansättning och är viktigt för fungerande ekosystem. Almar (Ulmus-arter) är ett träd som hyser en mängd andra arter och som värderas högt i urbana miljöer. Almar drabbas tyvärr av svampsjukdomen almsjukan som leder till att trädet dör. Detta kan dock motverkas med hjälp av vaccinet Dutch Trig®. Det är känt att vaccinet motverkar almsjukan men kunskapen om vaccinet möjligen påverkar andra arter och organismer än almsjukan är låg. Denna studie utfördes i syfte att undersöka och jämföra om epifyters mångfald och allmäntillståndet mellan ovaccinerade och vaccinerade almar skiljde sig. Metoden för studien delades upp i två delar, en tillväxtmätning och visuell granskning samt en kartläggning av epifyter. Resultatet och analysen visade att skillnaden mellan grupperna hos en variabel var signifikant, hos resterande variabler kunde skillnaderna bero på slumpen. Trots detta kunde ändå vissa mönster utläsas och slutsatsen att det fanns en skillnad både i allmäntillstånd och biodiversitet kunde dras.

Studien genomfördes som en enkätundersökning av tittarna till programserien slaget om skogen. Studien undersökte tittarnas källkritik, deras förtroende för utgivarna, om tittarnas åsikt förändrats efter att ha tittat på programserien samt hur respondenterna upplevde att programserien presenterat och speglat det svenska skogsbruket. En kombination av kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom en enkätundersökning där totalt 168 respondenter valde att besvara enkäten, 49 respondenter besvarade den frivilliga frågan. Resultatet av studien visade att respondenterna hade ett lågt förtroende för public service och till viss del valde respondenterna att källgranska informationen i programserien. Respondenterna kände sig inte påverkade av programserien och hade inte ändrat åsikt om det svenska skogsbruket efter att ha tittat, de anser inte heller att det svenska skogsbruket presenterades och speglades representativt.

Psykisk ohälsa ökar i Sverige och kostar samhället stora summor varje år i bland annat sjukskrivningar. Arbetsrelaterad stress är en vanlig orsak till psykisk ohälsa och socialtjänstarbetare är en särskilt utsatt grupp. Att vistas i skogen kan dock minska stress och förbättra den psykiska hälsan. Denna studie undersöker sambandet mellan skogsvistelse och psykiskt välbefinnande genom att jämföra två yrkesgrupper, socialtjänstarbetare och skogstjänstemän.Resultaten visade ett statistiskt signifikant samband mellan ett högre egenupplevt psykiskt välbefinnande och mer skogsvistelse på fritiden. Det fanns dock ingen signifikant skillnad mellan grupperna socialtjänstarbetare och skogstjänstemän avseende psykiskt välbefinnande, vilket indikerar att skogsvistelse i en arbetssituation inte medför samma återhämtning som skogsvistelse på fritiden gör.Skogen är viktig för den hållbara samhällsplaneringen och skogsvistelse kan vara ett verktyg för bättre folkhälsa. Vidare forskning bör fokusera på vilken typ av skogsvistelse som får bäst effekt samt hur skogen bör skötas för att ge mest samhällsnytta.

Intresset för olika hyggesfria skogsbruksmetoder ökar men frågan är hur en skogsbruksplan kan anpassas till detta och vilken metod som kan användas. Denna studie inriktade sig på att mäta i fullskiktade skogar med enkla verktyg för att få ut beståndsdata till nytta för skötseln och att användas till en skogsbruksplan. För att få fram diameterspridningen klavades träden. Det krävdes minst 600 m2 för att få tillräcklig kvalitet i diameterspridning. För volymen jämfördes klavning, relaskopmätning och laserdata. Resultatet visade att det är svårt att mäta volym i fullskiktade bestånd beroende på tätheten och ojämnheten. Inte minst gäller detta relaskopmätning som undervärderade volymen. Klavning och laserdata fick ungefär samma precision. Studien visade också att tidsåtgången i fält för klavning jämfört med vanlig planläggning med relaskop endast skiljde några få minuter. Om klavning kombineras med att hämta volymen från laserdata kan till och med denna metod vara mer tidseffektiv.

Browsing patterns in large herbivorous mammals are complex and decisions regarding food items occur at different levels depending on internal or external factors such as energy requirements and available food sources. A broader understanding of the behavior of animals living in habitats of economic interests for humans enables human exploitation with as little impact as possible on the animals' habitats. In this study, individual moose (Alces alces) tracks in the snow were surveyed in a mountainous environment with spruce-dominated forest, to map out what was browsed in relation to what was available in forests of two age classes: young and older. The following hypotheses were made: (1) every potential tree a moose passes will not be browsed and the browsed trees will be browsed to different degrees, and (2) the amount of available forage and the amount of used forage will differ between young and older forest. The moose tracks were followed on skis or on foot and all trees within browsing distance along a transect of 50 meters were counted and signs of browsing were recorded. Control transects (without fresh tracks) were also surveyed in the same forest areas where moose tracks were found. The data showed a higher proportion of available trees in young forest (60%) compared to older forest (40%) (all trees along the track transects), and a higher proportion of browsed trees in young forest (26%) compared to older forest (17%) (excluding Norway spruce, Picea abies). Downy birch (Betula pubescens) was the most abundant tree (56%) and Scots pine (Pinus silvestris) the least abundant (<1%). Only 20% of all available trees along the track transects were freshly browsed to some extent, and even among the more selected species no more than around 50% of all available trees were freshly browsed. In young forest, Eurasian aspen (Populus tremula), rowan (Sorbus aucuparia) and willow (Salix spp.) were the most selected by moose, while common juniper (Juniperus communis) was the least selected. In older forest, however, gray alder (Alnus incana) was the most selected, followed by willow and rowan, while downy birch was the least selected. No browsing on Ericaceous shrubs were recorded in any of the transects. The study underlines that many different factors influence moose browsing choices, but generally a varied diet is sought and forests of different age classes, not exclusively young forests, are used for winter foraging. / Betesmönster hos stora växtätande däggdjur är komplext och val kopplade till föda sker på olika nivåer beroende på inre och yttre faktorer så som energibehov och tillgänglig föda. En bredare förståelse om beteenden hos djur som lever i habitat där människan har ekonomiska intressen möjliggör mänsklig exploatering med så lite påverkan som möjligt på djurens livsmiljöer. I den här studien spårades individuella älgar (Alces alces) i snö i en fjällnära miljö med grandominerad skog för att kartlägga vad som betades i relation till vad som fanns tillgängligt inom två åldersklasser; ung och äldre skog. Jag ställde upp två hypoteser: (1) varje potentiellt födoträd som en älg passerar kommer inte att vara betat på och de betade träden kommer att vara betade i olika grad, samt (2) mängd tillgängligt foder och mängd nyttjat foder kommer skilja sig mellan ungskog och äldre skog. Älgspåren följdes på skidor eller till fots och alla träd inom betesavstånd längs en transekt om 50 meter räknades samt kontrollerades för bete. Även kontrolltransekter (utan färska spår) inventerades i samma skogsområden där älgspår återfunnits. Datan visade på en högre andel träd i ungskog (60%) jämfört med äldre skog (40%) (alla träd längs spårtransekterna), och en högre andel betade träd i ungskog (26%) jämfört med äldre skog (17%) (gran, Picea abies, undantaget). Glasbjörk (Betula pubescens) var det mest förekommande trädet (56%) och tall (Pinus silvestris) det minst förekommande (<1%). Enbart 20% av alla tillgängliga träd längs spårtransekterna var färskbetade i någon mån, och även hos de högre selekterade arterna var inte mer än runt 50% av alla tillgängliga träd färskbetade. I ungskog var asp (Populus tremula), rönn (Sorbus aucuparia) och sälg (Salix spp.) högst selekterade, medan en (Juniperus communis) var lägst selekterad. I äldre skog var däremot gråal (Alnus incana) högst selekterad följt av sälg och rönn, medan glasbjörk var lägst selekterad. Inget bete på bärris noterades längs någon av transekterna. Studien understryker att många olika faktorer påverkar betesval hos älg, men att en varierad diet generellt eftersträvas och skogar av olika åldersklasser, inte enbart ungskogar, nyttjas till födosök vintertid.

Tallungskogar utsätts ofta av skador från älg, detta är ett återkommande problem för många skogsägare. Syftet med denna studie var att undersöka om någon föryngringsmetod, plantering eller självföryngring uppvisade mindre andel skador av älg i tallungskog. Studien undersökte även om tallarnas höjd och om beståndet är röjt eller ej har påverkan på skademängden. Studien genomfördes genom en fältundersökning kring Gålsjöbruk i Västernorrlands län.Mellan dem inventerade variablerna kunde ingen signifikant reltion påvisas förutom ett p-värde mellan oröjd och röjd självföryngring, den låga datamöngden kan ha varit en bidragande del. Trender visade att stamantalet kan bidra till skillnader i mängden skadade tallar, där större mängd totalt antal stammar bidrar till mindre andel skadade tallar.Denna studie kan användas som stöd eller vägledning till när man bestämmer vilken föryngringsmetod man väljer för sitt framtida tallbestånd. Resultaten kan dock inte användas som facit utan mängden av utomstående faktorer bidrar till skademängden.

I april 2022 presenterade Riksskogstaxeringen (RT) preliminära digitaliserade data om provträd, inklusive åldersbestämningar, från den första Riksskogstaxeringen 1923–1929. Motsvarande data har tidigare funnits tillgängliga digitalt för provträd från inventeringarna efter 1983. Tillsammans med de nya preliminära uppgifterna finns därför nu möjlighet att studera trädpopulationens utveckling i Sverige under de senaste 90 åren. Syftet med denna studie var att analysera hur den svenska trädpopulationen har utvecklats baserat på de tre mätperioderna 1926, 1985 och 2018. Det gjordes genom en kvantitativ analys av RT:s data med fokus på variablerna trädslag, brösthöjdsålder och diameter. Resultaten visar att störst förändringar skedde mellan 1985 och 2018. 2018 var tall för första gången det vanligaste trädslaget. Mellan 1926 och 2018 ökar antalet barrträd i varje diameterklass. De gamla och grova träden blir fler både i avseende på barr och löv. För lövträden ses en markant ökning av bok och ek mellan 1985 och 2018.

The forest constitutes a very important element of renewable natural resources and makes a significant contribution to the Swedish bioeconomy. Biofuels are Sweden’s largest source of energy; of all the energy we use, 32% comes from biofuels, and of this approximately 85% comes from the forest and the forestry sector. In spite of this, logging residues constitute only a small component, compared to for example byproducts from sawmills and pulpindustry, and there is considered to be great potential for increasing their use. In 2019 the Swedish Forestry Agency issued new recommendations for logging residue harvest and ash recycling. This was a further development of the 2008 recommendations, which formed the foundation for how forest fuel producers work today, and were based on several decades of research into, for example, the impact on forest productivity and technological development of machinery. This practice of logging residue harvest aims to yield a dry and defoliated fuel where the needles are left at the clear felled area. However, if we are to increase the use of green renewable energy from forestry, it is very important to understand how different procurement systems affect the handling and storability of fuels from a quality perspective. It is also of great importance to understand, from the forest owners’ perspective, how removal of additional products from forestry influences nutritional balance and long-term productivity. If harvesting of logging residues does not affect long-term productivity, it is up to small-scale private forest owners to decide if removal of logging residues will be performed on their land. This thesis addresses some of these issues regarding removal of logging residues from the point of tree harvest up to the point of delivery to the energy conversion industry when the fuel chips are measured. Regarding different methods of handling of logging residues, the traditional method – dry-stacking – was compared with the, fresh-stacking method. The logging residues investigated came from stands that mainly consisted of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst). The loads investigated in Paper 3 also came from logging of spruce-dominated forests. Both methods aim to dry the logging residues to an acceptable moisture content for delivery to the energyconversion industry. For the later part in the supply chain, moisture content measurements of logging residues were compared during a winter and summer season. The results of the studies indicate that the two methods do not create results that differ from what is allowed by the Swedish Forestry Agency and that they are quite similar with respect to dry mass- and nutrient removal from the clearfelled area. The results also show that similar yields and distributions of material are obtained from the logging residues with different stacking methods; in addition, the final felling itself, combined with the work performed by the forwarder operator, has a greater impact on the result than the method chosen for residue stacking of the logging residues. For the individual clear-felled area and the individual forest owner the increased removal associated with freshstacked logging residue has no major impact, however from a national perspective this small increase in removed logging residues may yield a supplement of between 0.5 – 1 TWh of green energy annually. Regardless of treatment, the studies indicated that the delivered fuel chips will have similar characteristics. The moisture content measurement techniques currently in use are sufficiently accurate and reliable. However, if the forest owner is unlucky and an error in measurement occurs or comminution and delivery happens during an especially wet period they may suffer a significant financial loss; indeed, it is generally not under the individual forest owners’ control when the logging residues are comminuted and delivered.

Concerns related to global environmental changes due to land use changes have been driving international communities towards more sustainable land use systems. Brazil is a country of global strategic importance in this matter considering that it is the nation with the largest extension of preserved tropical native vegetation, recognised for its ecosystem services and high and unique biodiversity. Expansion of forestry and agriculture is taking place rapidly in Brazil, partly over degraded pastureland, but also over native vegetation. Regulating policies to govern and limit this expansion is crucial to ensure the preservation of the ecosystems services provided by native vegetation.  This thesis aims at improving the understanding of the potential impacts of prevailing public and private policies in the conservation of nature in Brazil. For this end, the Land Use Policy Assessment (LUPA) model was employed to evaluate potential pathways of implementation of the land use policies. Paper 1 evaluated the effects of current private and public command and control regulations in the protection of above-ground carbon stocks, identifying the most relevant stakeholders holding carbon stocks. The findings suggest that about 10% of carbon stocks are unprotected, where other policy instruments based on the market will be mostly required. Paper 2 performed an assessment of the mechanism for offsetting the legal deficit of native vegetation among landholders, evaluating the different offsetting implementation practices and their impacts on nature protection and socio-economic development. The results indicate that the offsetting mechanism may have little or no additional effects on protection of native vegetation and its ecosystem services because most of the offsetting is likely to take place where native vegetation is already protected by current legislations. However, it is viable to maximise environmental and socio-economic returns from the offsetting mechanism. / <p>QC 20170510</p>

An increasing wave of critique against conventional forestry favouring even-aged monoculture plantations and intense ground preparation in Sweden is arising, where some researchers are warning about the negative consequences of the long history of intense forestry and increasing extraction due to the growing demand for bioenergy has caused devastating consequences on ecosystems in forests such as loss of biodiversity. Additionally, reports are revealing that Sweden will not meet its own national environmental goals. Meantime, a growing interest in Continuous Cover Forestry (CCF) has increased due to prioritising biodiversity and conserving ecological and social values in the forests. Therefore, this study aims to explore pathways towards more diverse and varied forest management by examining the attitudes, existing support and required incentives for stakeholders in the Swedish forest sector towards an increase of CCF. This study follows an interpretive approach, where qualitative semi-structured interviews are conducted with different actors within the Swedish forest sector along with a literature review. The empirical data is analysed through a coding procedure and analysed with the multi-level perspective approach. The main findings of this study suggest that the existing attitude and support contribute as well as prevent an increase of CCF to some extent, however, the required incentives are crucial for forest actors’ ability to increase CCF. To conclude, the incentives are discussed to affect the ability to increase CCF, and if implemented, the incentives will in turn influence the attitudes of willingness to increase CCF and the existing support to develop in relation to CCF.