Markkompaktering ökar risken för stress och skador på träden, såsom stormfällningar och rotröta. Idag spelar klimatfrågan en viktig roll, både i samhället och inom skogsbruket. Därför är det intressant att undersöka intresset för att använda alternativa skogsskötselmetoder. Syftet med denna studie var därför att undersöka skogsägares attityder till att använda hästar till drivning. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland skogsägare i fem kommuner i Dalarna, med en svarsfrekvens på ca. 36%. Baserat på inkomna svar gick det inte att se några skillnader mellan certifierade och icke certifierade skogsägare. Däremot spelade inställningen till hyggesfritt skogsbruk och storleken på skogsinnehavet in. Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen och fröträd. Skogsägarna bör ta ett större ansvar för sina kunskaper inom skogsskötsel och skogsbruk, medan hästentreprenörer och skogsbolag har ett stort ansvar i att visa på lämpliga alternativ till skogsmaskinerna.

A soil damage due to logging is soil compression or track formation due to forest machines driving through woodland. After harvesting areas on Stora Enso’s woodland, serious soil damages have been noticed during thinning and final harvesting follow-ups. The purpose of the study was to clarify whether there is a connection between planned and not planned crossings in the compartment instructions and the occurrence of both soil damage and serious soil damage. To investigate this, 30 areas were selected from this year´s 207 final harvest areas and divided into three categories, which were compared for differences in occurrence of logging damages depending on type of crossing. The result showed that the category that had no planned crossings had a predominantly high proportion of soil damage and serious soil damage in the study. The category that had planned crossings had a low percentage of soil damage and no serious soil damage.

Röjningsinstruktioner och virkesinköpare anser att rönn, asp, sälg/salix och ek (RASE) ska sparas i ungskogsröjningar för att det ska finnas annat foder åt skogslevande vilt än produktionsskog. Dessutom är ett vanligt råd till skogsägare av virkesköparna att satsa på foderskapande åtgärder för att avleda hjortdjuren. Undersökningen av ungskogsröjning visar dock att teori och praktik inte går ihop, där få stammar av RASE sparas och det är troligare att björk sparas. Enstaka RASE kan sparas i lucka där de inte kan konkurrera med en huvudstam av det planterade trädslaget. En alternativ skogsskötsel, som Öster Malma-modellen, ser blandskog som en mer ekonomiskt stabilt skogsbestånd och det bidrar samtidigt med mer lövskog än traditionell skötsel som sköter bestånd utifrån monokulturer. Forskning har även visat att foderkonkurrens mellan hjortdjuren kan göra att älg betar mer tall än bärris. En kunskapsbaserad viltförvaltning som omfamnar fler arter än en skulle kunna vara en del av lösningen.

De som arbetar där brunbjörnen (Ursus arctos L.) lever riskerar att påverkas genom olycksfall och ohälsa, vilket kan leda till ett arbetsmiljöproblem. Björnpopulationen har efter upp- och nedgångar ökat senaste årtiondena vilket har ökat incidenterna. Syftet med studien var att kartlägga hur anställda som arbetar ensam till fots i fält inom skogsnäringen påverkas av björnens närvaro i skogen och att utreda vad som skulle kunna göra skogen till en säkrare arbetsplats genom att motverka ohälsa och olycksfall kopplat till björnens närvaro. En litteraturstudie och en enkätstudie gjordes för att uppfylla syftet. Resultatet av enkätstudien blev tvetydigt eftersom respondenterna var positivt inställda till björn trots att majoriteten kände sig illa till mods på grund av den. En kollega ansågs vara en trygghet trots att väldigt få var emot ensamarbete. Av respondenterna hade majoriteten varit med om minst ett björnmöte. Som slutsats; utbilda, förekom och försvara.

Starka vindar orsakar stora skador för det svenska skogsbruket och samhället. Därför är det viktigt att kunna hitta de bestånd som har hög sannolikhet att drabbas av dessa skador. För att lyckas med detta krävs ett enkelt verktyg där bestånden kan bedömas med denutrustning och den kunskap som finns ute på de svenska skogsgårdarna.Den här studien utvärderar och testar ett verktyg som är framtagen av Olofsson & Blennow (2005). Resultatet visar att verktyget fungerar och att det är användarvänligt. Av 90 undersökta bedömningarresulterade 23 % i hög sannolikhet för stormskador på den undersökta gården i norra Halland. Studien visar också på vikten av att använda aktuella data och arbeta med hög noggrannhet i framtagandet avbeståndsdata. De viktigaste parametrarna för att bedömasannolikheten var beståndskantshöjd och HD-kvot.

Synen på skogens värden har förändrats från att mestadels beröra de konkretavaror som skogen bidrar med till att innefatta mer abstrakta värden. Skogarna blirviktigare ur fler aspekter och förvaltningen av den försvåras genom att den kanses om en privat, kollektiv och gemensam resurs. Syftet var att beskriva denskogliga förvaltarens roll i att samordna olika intressenters önskemål vidskogsvårdsåtgärder i tätortsnära skog. Fem skogsförvaltare från fyra slumpmässigtutvalda organisationer i Skåne intervjuades. För att öka eller bibehålla rekreationsvärden bör skötseln inrikta sig på att göraskogen tillgänglig, öppen och ljus samt att skapa variation. Inför åtgärdenanvändes deltagande planering i form av informationsblad som sattes upp kringavverkningsplatsen. Detta bidrog förmodligen till att få konflikter ellermotsättningar förekom i tätortsnära skogar. Brukandet bör ske med ett annat fokusän vid konventionellt skogsbruk för att gynna de sociala värdena och enförebyggande dialog bör hållas med intressenterna.

This study involved a dendrochronological examination of oak (Qeurcus.sp) and Scots pine (Pinus.sylvestris) in the nationalpark Blå Jungfrun, by measuring annual ringwidth data from tree-cores from the island, data from the national forest inventory and climatedata from the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI). Using the analysis program Windendro an annual ringwidth analysis was performed. Trends that occured were that pine respondend more to precipitation than temperature and that oak respondend more to temperature. Ringwidth were higher for Scots pine than oak and for both species lower than on the mainland.

Studien har använt ny metod för att klassificera vitryggig hackspetts skogarförutsättningar för häckande revir. 287 hektar skog värdeklassades med minstav värdeklass 1 (42 ha) och mest av värdeklass 2 (195 ha). Död ved måste ökaför att populationen av vitryggig hackspett ska öka. De åtgärder som behövergöras är ringbarkning och att minska granvolymen för att värdeklasserna ska nånästa värdeklass. Resultatet tyder på att förutsättningarna för häckningsrevir ärgoda, dock måste vissa restaureringar göras för att vitryggig hackspett skaetablera sig i området.

Almsjukan är en vissnesjukdom orsakad av invasiva skadesvampar i släktet Ophiostoma. På grund av almsjukan är svenska almar kritiskt hotade och nya metoder att skydda almar behövs därför akut. Biologisk kontroll är en lovande strategi mot trädsjukdomar som almsjukan, men det behövs mer kunskap innan metoden kan tillämpas i praktiken. Endofytsvampar som lever inuti växter utan att orsaka symptom har visat sig kunna forma trädets motståndskraft. I tidigare in vitro studier har en endofytsvamp i släktet Fusarium uppvisat kemisk antagonism mot almsjukepatogener i odling på standardagar. I denna studie undersöktes om samma reaktion även uppkommer när svampar odlas på agar som berikats med almbarkextrakt som innehåller bl.a. fenoliska substanser. I in vitro tester med Fusarium-svampen och två Ophiostoma-isolater upptäcktes att den antagonistiska reaktionen fanns kvar trots almkemikalier, vilket antyder att reaktionen kan vara stabil även inuti almar. Resultaten tyder på att almens kemikalier kan förstärka Fusarium-svampens antagonism mot den aggressivare patogenen, O. novo-ulmi. Studien bekräftar därför Fusarium endofytens potential i biokontroll av almsjukan.

Skogens förmåga att ta upp koldioxid och lagra detta som kol innebär att den spelar en viktig roll i arbetet mot klimatförändringar. Hälften av Sveriges skog ägs av mer än 300,000 privata skogsägare. Skogsägare kan genom olika skogliga åtgärder förstärka skogens roll som kolsänka. Idagsaknas dock incitament för privata skogsägare att vidta dessaåtgärder. Syftet med denna studie var att undersöka intresset för ersättning för kolinlagring bland medlemmar i Södra Skogsägarna. Resultaten är baserade på en enkät som besvarades av 108 av Södras medlemmar. Resultatet pekar påatt respondenterna var intresserade av ersättning för kolinlagring, men att det fanns en osäkerhet i frågan. Faktorer som utbildningsnivå, storlek på fastighet och antal dagar som skogsägaren lägger ner på skogsbruket hade störst påverkan på intresset för ersättning för kolinlagring.