Forest fuel is an important source of energy with potential for increased use in the Nordic countries. Profitable forest operations are dependent on logistics as the forest is a natural resource with varying conditions over widespread areas. In comparison to saw log and pulp wood supply, forest fuel supply has to face challenges like low product value, seasonality and irregularity of customer demand, low bulk density and the need to process the biomass prior to delivery. In order to utilize both the economic potential and societal benefits from replacing fossil-based fuels with renewable forest fuels these challenges must be managed. This requires efficient long distance transports, with changes of transport mode typically required. This thesis examines preconditions necessary for logistic planning to achieve cost and energy efficient long distance transports within supply chains for forest fuel. The thesis has an explorative approach, including both qualitative and quantitative techniques. Paper I provides a review of the development within forestry logistics in Sweden and Finland since the beginning of the century, with focus on transports, terminal usage and storage related aspects. Paper II uses qualitative interviews to deepen the understanding of a specific forest fuel supply chain by focusing on communications and relations between the actors. Paper III is a study of  the influence of a terminal before maritime transport of wood chips using simulation.  Paper I shows that forestry logistics faces challenges, primarily related to increased variations in field conditions caused by climate change. The importance of terminal storage for the supply of forest products will likely increase as an effect. Also the entrepreneurs interviewed in Paper II stressed the benefits of terminals in the supply chain, e.g. enhanced planning opportunities and a more even workflow over the year. Paper III puts cost for extra terminal handling in relation to storage costs in a port and demonstrates the importance of including variation in logistic planning. The terminal flows were not profitable in the case of a small port. In order to make a well-founded decision gains in other parts of the supply chain must also be considered, even when they are harder to quantify. This deserves attention in future research. / Skogsbränsle är en viktig energikälla i de nordiska länderna och det finns potential att öka användningen. Ett lönsamt skogsbruk är beroende av god logistik då skogen är en naturresurs som är spridd över stora arealer och där förutsättningarna varierar i landet. Utöver de utmaningar som påverkar försörjningskedjorna för timmer och massaved måste skogsbränslesektorn förhålla sig till ett lågt produktvärde, stor säsongsvariation på efterfrågesidan, låg bulkdensitet och behov av sönderdelning inför transport. För att realisera de samhällsnyttor och den ekonomiska potential som finns i att ersätta fossila bränslen med förnybara måste dessa utmaningar hanteras. Det förutsätter effektiva transporter på längre avstånd, vilket normalt kräver byte av transportslag.  Avhandlingen studerar vilka förutsättningar som är viktiga för att skapa kostnads- och energieffektiva transporter över långa avstånd, avseende skogsbränsle. Den har ett explorativt angreppssätt och inkluderar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Artikel I beskriver utvecklingen inom skoglig logistik i Sverige och Finland sedan år 2000. Bland fokusområdena finns transporter, terminalanvändning och aspekter kring lagring. Artikel II syftar till att fördjupa förståelsen kring en specifik försörjningskedja för skogsbränslen genom en intervjustudie. I fokus är kommunikation och relationer mellan aktörerna i kedjan. I artikel III används en simuleringsmodell för att undersöka hur införandet av en terminal påverkar logistiken vid fartygsleveranser av flisat skogsbränsle. Artikel I visar att den skogliga logistiken står inför utmaningar relaterade till ökande variationer i väderförhållanden som en följd av klimatförändringar. Som en konsekvens kommer möjligheten att lagra material på terminaler sannolikt öka i betydelse. Också i Artikel II lyfts vikten av terminallagring av de intervjuade entreprenörerna, som nämner ökade planeringsmöjligheter och ett jämnare arbetsflöde över året som fördelar med terminaler. Artikel III jämför kostnader för terminalhantering med kostnaderna för lagring i hamn och demonstrerar vikten av att inkludera variation i logistikplaneringen. Terminalflödena var inte lönsamma i fallet med en mindre hamn, men övriga studier tydliggör vikten av att inkludera effekter för hela försörjningskedjan, också när dessa är svåra att kvantifiera. Detta område förtjänar uppmärksamhet i framtida forskning.

I den svenska skogen förekommer ett stort antal djurarter som påverkar skogen och människan. I Västmanland, som studien behandlade, förekommer bland annat älg, rådjur, varg och vildsvin. Dessa viltarter påverkar markägare i olika uträckning. Västmanland drabbades hösten 2023 av det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. En sjukdom som är väldigt smittsam och med hög dödlighet för vildsvin. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av afrikansk svinpest och dess påverkan på skogsbruket, samt generell attityd till vilt hos privata skogsägare i Västmanland. Denna studie var av kvalitativ karaktär och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter medverkade i studien. Det transkriberade materialet bearbetades i en innehållsanalys, där fyra teman identifierades. Slutsatserna för studien är att afrikanska svinpesten har haft stor påverkan på skogsägare inom smittområdet, främst genom begränsningar i vardagslivet och skogsbruket. Hjortdjur ses som en fördel och tillgång. Vargen däremot är ett infekterat ämne. Vildsvin väckte inga större känslor, trots utbrottet.

Årligen förlorar det svenska skogsbruket 1,25 miljarder kronor till följd avviltbetesskador. Betesskadorna orsakar även försämrad kvalitet på virket ochminskad tillväxt. Konflikten mellan jägare, skogsägare och skogsbolagen ärkopplad till deras olika intressen och värderingar. Syftet med studien var att undersöka skillnaden i toleransnivå gällandebetesskador på tall och gran, ur perspektivet skogsägande jägare och icke-jägare iKalmar län. Studien syftade också till att undersöka om skogsägare gör något föratt minska andelen betesskador på sina fastigheter. Studien genomfördes som en enkätundersökning där empiriska data samlades in.Urvalet i studien kännetecknas av privata skogsägare i Kalmar län som varmedlemmar i Södra Skogsägarna när studien genomfördes. Slutsats i studien bekräftar att skogsägande jägare har en högre toleransnivå motbetesskador. Vidare slutsats visar att båda grupperna gör något för att minskabetesskador.

This study investigated the current handling of furniture in Sweden's 21regional counties, focusing on circular strategies. The aim was to identifyobstacles and opportunities for improving sustainability through circularfurniture management. A mixed-methods approach was employed, combiningsurveys and focus group interviews with managers responsible for furniturestrategies and representatives from procurement organisations. The resultsrevealed a growing awareness and commitment to circularity, but alsochallenges such as a lack of clear responsibility, resource constraints, andknowledge gaps. The study also found that wood, as a durable and repairablematerial, could mitigate obstacles and enhance circular strategies. However,clearer definitions and sustainability criteria for wooden furniture inprocurement were needed. The study emphasised a multifaceted approach topromote circular furniture management, including increased resources,improved communication, changes in procurement, and clearer guidelines.

Intresset för hyggesfria skogsbruksmetoder har ökat i Sverige, men enligt forskningen och politiska utvärderingar har användningen av dessa metoder inte ökat. De flesta privata skogsägare anlitar skogsägarföreningar eller skogsbolag för rådgivning och förvaltning.  Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur Södras medlemmar upplevde Södras rådgivning och support gällande hyggesfria skogsbruksmetoder. Studien tittade även på om medlemmarna saknade något när det gällde rådgivningen och supporten från Södra angående hyggesfria skogsbruksmetoder.  Studien genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom intervjuer. Urvalet bestod av privata skogsägare som var medlemmar i Södra skogsägarna.  Slutsatsen av studien påvisade att Södras engagemang kring hyggesfria skogsbruksmetoder är det som har störst betydelse över hur medlemmarna upplevde rådgivningen.

De pågående klimatförändringarna påverkar skogen både som ekosystem och gagnvirkesproducent och för att skogen ska fortsätta producera nödvändiga ekosystemtjänster behöver brukandet av skogen anpassas på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka om den svenska skogsbranschen har klimatanpassning som en aktiv del av sin skogsbruksplanläggning, vilket skedde genom att tillfråga 31 aktörer. Resultatet visade att bara en av de tillfrågade aktörerna genomförde anpassningar. Undersökningen visade också att skogsbruksplanen och skogsbruksplanläggningen kommer att förändras men att branschen inväntar bland annat nya EU-direktiv. Slutsatsen blev att den svenska skogsbranschen inte genomför skoglig klimatanpassning i skogsbruksplansläggningen, vilket medför en uppenbar risk att behövlig skoglig klimatanpassning uteblir.

Forest stand delineation is an essential task of forest management planning which can be time consuming and exposed to subjectivity. The increasing availability of LiDAR data and multispectral imagery offers an opportunity to improve stand delineation by means of remotely-sensed data. Under these premises, ASTER imagery and low-density LiDAR data have been used to automatically delineate forest stands in several forests of Navarra (Spain) through Object-Based Image Analysis (OBIA). Canopy cover, mean height and the canopy model have been extracted from LiDAR data and, along with VNIR ASTER bands, introduced in OBIA for forest segmentation. The outcome of segmentation has been contrasted, on the one hand, assessing segments’ inner heterogeneity. On the other, OBIA’s segments and existing stand delineations have been compared with a new method of geometrical fitting which has been ad hoc designed for this study. Results suggest that low-density LiDAR and multispectral data, along with OBIA, are a powerful tool for stand delineation. Multispectral images have a limited predicting utility for species differentiation and, in practical terms, they help to discriminate between broad-leaved, conifer and mixed stands. The performance of ASTER data, though, could be improved with higher spatial resolution VNIR imagery, specifically sub-metric VNIR orthophotos. LiDAR data, in contrast, offers a great potential for forest structure depiction. This perspective is connected with the increasingly higher resolution datasets which are to be provided by public institutions and the rapid development of drone technology. Complexity of OBIA may limit the use of this technique for small consulting firms but it is an advisable instrument for companies and institutions involved in major forestry projects. / No

The aim of this study was to investigate if SI from HPR-data from harvesters and soil moisture classes from digital depth to water maps could be used to support site adaption of regenerations within stands. The study was made on pine and spruce stands in central Sweden. The number of plants/ha, plant height, growth and damage were measured at plot level and for these plots also soil moisture classes and SI were derived from digital maps and HPR. The study shows a potential using SI from HPR and depth to water maps for site adaption of regenerations and to vary tree species within stands. Variations of SI and soil moisture are important within stands regarding different tree species establishment, growth and damage. But also, for sites with medium SI were the choice between pine and spruce is not obvious and in stands with a high spread in SI.

The aim of this thesis is to identify how forest management in Tanzania can contribute to global climate change mitigation while improving livelihoods of forest-dependent communities. A mechanism for reducing emissions from deforestation and forest degradation (REDD) is meant to slow increases of atmospheric CO2 while channelling funds to developing countries. In Tanzania, pioneering work in participatory forest management (PFM) has promoted local-level control over forest resource use. The purpose of this study is to contribute to a linkage between REDD and PFM that maximises benefits for communities, forests and global climate. Three PFM projects with relation to REDD have been studied, primarily using semi-structured interviews with villagers, district officials, project facilitators, researchers, consultants and policy-makers. Analysis consists of comparing experiences at different levels and putting them in the theoretical context of climate change and forest conservation. The study identifies several issues: local and central government institutions cannot ensure equitable benefit sharing; cross-sectoral co-ordination to address fundamental causes of the problems is lacking; participation of local communities is not satisfactory. However, the process is at an early stage. Current activities will hopefully contribute to a future framework that properly addresses these and other obstacles. If this is accomplished, PFM and REDD can complement each other in a positive way.

Sveriges natur förknippas mer än något annat med skog. Två tredjedelar av landets drygt 40 miljoner hektar landareal täcks av skog. Av 27,1 miljoner hektar skogsmark (inklusive skyddad mark) är 23,3 miljoner hektar produktiv skogsmark. Andelen privata skogsägare uppgår till ca 330 000 personer och äger hälften av all skogsmark i Sverige samt levererar drygt 60 % av den totala råvaran till skogsindustrin. Skogsstyrelsens, och skogsvårdstyrelsernas, främsta roll har alltsedan bemyndigandet 1903 varit rådgivning till skogsägarna, ett viktigt styrmedel för att kunna förebygga lagingripanden och mildra lagstiftningen. I början av 1960-talet väcktes det diskussioner, som sedan dess har varit aktuella, om: att jordens resurser är ändliga och hur vi förvaltar dem. Det mest turbulenta årtiondet för svensk skogsvårdpolitik var 1970-talet och den tidiga miljörelaterade kritiken mot skogsbruket var inte underbyggd av forskning om miljötillståndet i skogen, utan skapades av en allmän opinion i samhället. Flertalet av de intervjuade skogsägarna uppgav att rådgivning varit viktiga vägledare för dem i deras skogsvårdsbeslut, även om det i enstaka fall fått negativa konsekvenser. Miljöhänsynens avtryck i den enskilda skogsägarens skogsvård följer i stort sett den historiska utvecklingen, det är dock inte entydigt om det i första hand berott på Skogsvårdsstyrelsens kampanjer och rådgivning. Resultatet visar att rådgivning i miljöhänsyn påverkar skogsägarnas beslut i sina val av beståndsåtgärder. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att rådgivning, utbildning och kunskaper är de avgörande framgångsfaktorerna i det fortsatta miljövårdsarbetet. Större hänsyn till den enskilde skogsbrukarens äganderätt, erfarenheter och kännedom om sin mark är något som både myndigheter samt den allmänna opinionen bör iaktta och värdesätta. / About two-thirds of Swedens land area is covered by forest. Half of the total forest land is owned by private forest owners.The purpose of this study was to describe the decades before and after the environmental concerns became self-evident in Swedish forestry, and from a forest policy perspective elucidate the introduction of environmental concerns in forest management. Interviews with private forest owners and field studys was conducted to identify specific occurences of conservation that could be linked to advisory service from The National Board of Forestry since the 1970´s. The result shows that guidance, education and skills are crucial success factors for the continuence of conservation and sustainable forestry, but also greater consideration and respect for the private forest owners property rights, experiences and knowledge.