Betesskador på skog kostar både skogsägare och industri stora summor pengar. Ett sätt att minska betesskador kan vara bättre kontroll över populationsstorleken av klövvilt. I Sverige används flera olika etablerade viltinventeringsmetoder. Svagheten är att de baseras på trender, index och avskjutningar mer än att få fram en siffra på antalet djur. En tillförlitlig inventeringsmetod är av stor vikt som beslutsunderlag till förvaltningsplaner. Drönare är ett obemannat luftfartyg som kan utrustas med olika kameror och sensorer. Tidigare fältstudier har visat att värme från vilt kan plockas upp av en drönare utrustad med termisk kamera. Svårigheten har varit att få tillförlitlighet vid artbestämning av vilt med enbart termiska kamera. I denna studie utfördes en viltinventering av ett 506 ha stort område norr om Ljungby i Kronobergs län under januari 2020. Med hjälp av en drönare utrustad med både termisk och RGB kamera utfördes en totalinventering av området. Resultatet visar att kombinationen av både termisk och RGB kamera ökar tillförlitligheten vid artbestämning av vilt. Metodens svagheter är täta krontak av gran, gällande regelverk från transportstyrelsen samt drönarens begränsande batterikapacitet. Slutsatsen är att vilt säkrare kan identifieras och artbestämmas med kombinationen av termisk- och RGB kamera jämfört med enbart termisk kamera men att metoden behöver vidareutvecklas.

In-forest teaching is a vital element of forest science education at university level, and university forests play a critical role in this. In Japan, the University of Tokyo (UTokyo) owns the oldest university forest, which was established in 1894. This paper outlines how the University of Tokyo Forests (UTF) provide in-forest education for forest science. The UTF consist of seven branch stations with a total area of over 32,000 ha. Third- and fourth-year undergraduate students majoring in forest science attend field courses in these forests. Same undergraduate and graduate students are affiliated with the UTF, where they conduct field studies for their graduate theses. Since 2005, the UTF have expanded their educational activities by offering university-wide hands-on experience seminars with field experience for first- and second-year undergraduate students, although these courses are open to all students studying at UTokyo.

I flera års tid har antalet svåra och okontrollerade skogsbränder ökat i antal. Det finns ett behov av att detektera skogsbränder med hjälp av satelliter som har högre tidsupplösning samt högre geometrisk upplösning än de satelliter som är i bruk idag. I detta examensarbete utfördes dels en studie av bildframställningen hos, och dels designen av omloppsbanan till en mikrosatellitkonstellation, som använder sig av nära-infraröd (NIR) och kortvågig infraröd (SWIR) avbildningsteknik med förstärkt geometrisk upplösning och tidsupplösning för övervakning av skogsbränder. En översikt av den nuvarande tekniken visade olika alternativ för kamera: två kommersiella sensorer med ett spektralområde på 0.7 till 1.7 μm och geometrisk upplösning på 140 m respektive 112 m; en kommersiell sensor med ett spektralområde på upp till 2.2 μm och geometrisk upplösning på 168 m; samt ett förslag till sensor med högre geometrisk upplösning på 20 m eller 50 m, som erhålls genom att öka brännvidden. Flera slutsatser nåddes med hänsyn till avbildningen: lämpligheten hos linserna som hittades till respektive sensor verifierades, och det upptäcktes att förvrängningen till följd av jordens rotation ökade med förlängd exponeringstid, vilket även skedde för förhållandet mellan signal och störningar. Ett förslag till en cirkulär, solsynkron, polär omloppsbana med ett dagligen upprepande mönster lades fram. En förenklad metod för beräkning av halva storaxeln tillämpades, och därmed bestämdes en höjd på 561 km och lutning på 97.64°. I enlighet med detta uppskattades antalet satelliter som krävs för både global och regional (Sverige) täckning för alla avbildningsalternativ. För global täckning beräknades antalet satelliter som krävs för att uppnå en geometrisk upplösning på 140.25 m till 15 stycken, medan en geometrisk upplösning på 50 m krävde 84 stycken satelliter. För regional täckning (Sverige) krävdes å andra sidan endast 6 stycken satelliter för att uppnå en geometrisk upplösning på 140.25 m, och 32 stycken för en geometrisk upplösning på 50 m. Detta examensarbete har visat hur många satelliter som behövs för antingen global eller regional täckning så att skogsbränder kan detekteras med högre geometrisk upplösning samt högre tidsupplösning. / For several years, the occurrence of more severe and uncontrolled wildfires has been increasing. There is a need to detect wildfires with a higher spatial and temporal resolution than the ones currently provided by operational satellites. In this thesis, an imager study and orbital design of a microsatellite constellation using near infrared (NIR) and shortwave infrared (SWIR) imagers for wildfire monitoring, with enhanced spatial and temporal resolution, was conducted. After a state of the art review, different alternatives of imaging systems were discerned: two commercial sensors with spectral range of 0.7 to 1.7 μm and spatial resolution of 140 m and 112 m, respectively; one commercial sensor with spectral range up to 2.2 μm and spatial resolution of 168 m; and one sensor proposal with higher spatial resolution of 20 m or 50 m, achieved by increasing the focal length. Several conclusions were reached with regards to the imagers: the appropriateness of lenses found for each sensor was confirmed, the Earth rotation distortion was found to increase as the exposure time is extended, as did the signal-to noise ratio. A proposal for a circular sun-synchronous polar orbit with a daily repeating pattern was made. Applying a simplified method to calculate the semi-major axis, an altitude of 561 km and inclination of 97.64° were determined. Accordingly, the number of satellites for both global and regional (Sweden) coverage was estimated for all imager alternatives. For global coverage, the necessary number of satellites to achieve a spatial resolution of 140.25 m was calculated to be 15 satellites, whereas for a spatial resolution of 50 m the number of satellites increased to 84. On the other hand, for regional coverage (Sweden), the number of satellites to achieve a spatial resolution of 140.25 m were 6, and for a spatial resolution of 50 m the number of satellites was 32. This thesis shows how many satellites are required for either global or regional coverage, considering different imager configurations, to detect wildfires with a higher spatial and temporal resolution.

Abstract A wildfire is an uncontrollable fire in an area of combustible fuel that occurs in the wild or countryside area. Wildfires are becoming a deadly and frequent event in Europe due to extreme weather conditions. In 2018, wildfires profoundly affected Sweden, Finland, and Norway, which were not big news before. In Norway, although there is well–organized fire detection, warning, and mitigation systems, mapping wildfire risk areas before the fire occurrence with georeferenced spatial information, are not yet well-practiced. At this moment, there are freely available remotely sensed spatial data and there is a good possibility that analysing wildfire hazard areas with geographical information systems together with multicriteria decision analysis (GIS–MCDA) and frequency ratio models in advance so that subsequent wildfire warning, mitigation, organizational and post resilience activities and preparations can be better planned.  This project covers eight counties of Norway: Oslo, Akershus, Østfold, Vestfold, Telemark, Buskerud, Oppland, and Hedmark. These are the counties with the highest wildfire frequency for the last ten years in Norway. In this study, GIS-MCDA integrated with analytic hierarchy process (AHP), and frequency ratio models (FR) were used with selected sixteen–factor criteria based on their relative importance to wildfire ignition, fuel load, and other related characteristics. The produced factor maps were grouped under four main clusters (K): land use (K1), climate (K2), socioeconomic (K3), and topography (K4) for further analysis. The final map was classified into no hazard, low, medium, and high hazard level rates. The comparison result showed that the frequency ratio model with MODIS satellite data had a prediction rate with 72% efficiency, followed by the same model with VIIRS data and 70% efficiency. The GIS-MCDA model result showed 67% efficiency with both MODIS and VIIRS data. Those results were interpreted in accordance with Yesilnacar’s classifications such as the frequency ratio model with MODIS data was considered a good predictor, whereas the GIS-MCDA model was an average predictor. When testing the model on the dependent data set, the frequency ratio model showed 72% with MODIS & VIIRS data, and the GIS-MCDA model showed 67% and 68% performance with MODIS and VIIRS data, respectively. In the hazard maps produced, the frequency ratio models for both MODIS and VIIRS showed that Hedmark and Akershus counties had the largest areas with the highest susceptibility to wildfires, while the GIS-MCDA method resulted to Østfold and Vestfold counties. Through this study, the best independent wildfire predictor criteria were selected from the highest to the lowest of importance; wildfire constraint and criteria maps were produced; wildfire hazard maps with high-resolution georeferenced data using three models were produced and compared; and the best, reliable, robust, and applicable model alternative was selected and recommended. Therefore, the aims and specific objectives of this study should be considered and fulfilled.

No description available.

Bakgrund: De enskilda privata skogsägarna är en heterogen grupp som har genomgått en förändring under de senaste åren. Olika karaktärsdrag och olika förhållanden till skogen leder till olika värden med ägandet. Studien undersöker skogsägarnas incitament och beslutsfattande genom att studera skogsägarnas socioemotionella värden med hjälp av SEW-teorin. Syfte: Studien förklarar (1) vilka förutsättningar hos skogsägare som leder till socioemotionellt välstånd och (2) hur det socioemotionella välståndet påverkar beslutsfattande.  Metod: Studien baseras på en kvantitativ tvärsnittsdesign för att undersöka studiens syfte. Hypoteserna har utvecklats utifrån SEW-teorin och forskning kring skogsägande. För att testa hypoteserna har en enkätundersökning genomförts i samarbete med Södra Skogsägarna. Slutsats: Studien bevisar att SEW-teorin är en applicerbar teori på skogsägare. Det visar att det socioemotionella välståndet påverkar skogsägarnas incitament och beslutsfattande. Studiens resultat visar även att deras socioemotionella och ekonomiska värden ökar tillsammans. Studien finner vissa indikatorer på faktorer som genererar SEW samt finner flera effekter av SEW på skogsverksamheten. / Background: The private forest owners are a heterogeneous group that has undergone a change under the past years. They have different characteristics and different relationships to their forest, that leads to their values with their ownership. The study examines the incentives and decision-making process through socioemotional values of forest owners using the SEW-theory. Purpose: The study explains (1) the conditions of forest owners that lead to socioemotional wealth and (2) how socioemotional wealth affects decision making. Method: The study is based on a quantitative cross-sectional design to investigate the purpose of the study. The hypotheses have been developed based on SEW-theory and research on forest ownership, a survey was conducted in collaboration with Södra Skogsägarna.   Conclusions: The study proves that SEW-theory is an applicable theory for forest owners. It shows that socioemotional wealth affects the incentive and decision making of forest owners. The results of the study also shows that their socioemotional and economic values increases together. The study find some indication of factors generating SEW and some initial evidence of effects on the forestry orchestrated by SEW.

Norway spruce (Picea abies) is a vital tree species in Sweden's extensive forested landscape. However, the planting of spruce beyond its natural range has made it vulnerable to pests like the spruce bark beetle (Ips typographus), which has caused substantial damage to Swedish forests. With the effects of global warming and climate change becoming increasingly apparent, understanding the factors influencing spruce mortality is crucial for effective forest management. This study aimed to investigate the impact of soil moisture and tree size on the susceptibility of Norway spruce to spruce bark beetle attacks. Using a combination of an Artificial Intelligence (AI) program detecting dead spruce trees and soil moisture data from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), areas in Stockholm County with dead spruce trees were identified. Spatial analysis using Geographic Information System (GIS) tools and a field survey were conducted to evaluate the hypotheses: H1: Spruce mortality will be higher in areas occurring within mesic soil moisture class (1) than within mesic-moist soil moisture class (2) and moist-wet soil moisture class (3). H2: Large diameter spruce trees will have a higher mortality rate from spruce bark beetle than smaller diameter trees. H3: Spruce mortality will be higher in areas located inside nature reserves. The results confirmed that spruce mortality was higher in areas with dryer soil, Additionally, larger diameter spruce trees exhibited higher mortality rates from spruce bark beetle attacks than smaller trees. Contrary to the initial hypothesis, the study did not find a higher spruce mortality rate in areas located outside nature reserves. The conclusion of this study is that both tree size and soil moisture affect the Norway spruce’s ability to defend itself from spruce bark beetle attacks, but it does not confirm that spruce trees inside nature reserves have a greater mortality rate due to bark beetle attacks than the surrounding areas. The study has contributed to a better understanding of how spruce bark beetles choose trees. It has also provided more knowledge and validation of the Swedish Forest Agency AI program, which is trained to find dead spruce trees. The fact that this is a working tool opens a lot of possibilities for further use. The knowledge of soil moisture’s effect on spruce survival will also help forest managers make better choices when selecting areas for planting spruce. This will also benefit both the forest owners economically and help suppress the spread of spruce bark beetle. / Gran (Picea abies) är en viktig trädart i Sveriges omfattande skogslandskap. Dock har plantering av gran utanför dess naturliga utbredningsområde gjort den sårbar för skadedjur så som Granbarkborre (Ips typographus), vilket har orsakat betydande skador på svenska skogar. Med effekterna av klimatförändringar är det alltmer viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar granens sårbarhet mot granbarkborren för en effektiv skogsförvaltning. Denna studie syftade till att undersöka påverkan av markfuktighet och trädstorlek. Genom att använda en kombination av ett artificiellt intelligensprogram (AI) som identifierar döda granar och markfuktighetsdata från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), identifierades områden i Stockholms län där det fanns döda granar. En spatial analys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) och en fältundersökning genomfördes för att utvärdera hypoteserna: H1: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden med torr-frisk mark (1) jämfört med områden med frisk-fuktig markfuktighet (2) och fuktig-våt markfuktighet (3). H2: Granar med större diameter kommer att ha en högre dödlighetsgrad från granbarkborrsangrepp än granar med mindre diameter. H3: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden i naturreservat än utanför. Resultaten bekräftade att granens dödlighet var högre i torrare områden. Dessutom uppvisade granar med större diameter högre dödlighetsgrad från garnbarkborreangrepp än mindre träd. Resultatet kunde inte bekräfta hypotes H3, man fann inte en högre dödlighetsgrad hos gran i områden inom naturreservat. Slutsatsen av denna studie är att både trädstorlek och markfuktighet påverkar granens förmåga att försvara sig mot granbarkborreangrepp, men den bekräftar inte att naturreservat har en påverkan på granens dödlighet till följd av granbarkborreangrepp än omgivande områden. Studien har bidragit till en bättre förståelse för hur granbarkborren väljer granar. Den har också tillfört mer kunskap och bekräftat att Skogsstyrelsens AI-program hittar döda granar. Att AI-programmet är ett fungerande verktyg öppnar upp många möjligheter för framtida användningsområden. Kunskapen om markfuktighetens effekt på granens överlevnad kommer också att kunna hjälpa skogsförvaltare att fatta bättre beslut vid val av områden för plantering av gran. Detta kommer att gynna både skogsägarna ekonomiskt och bidra till att minska antalet granbarkborreangrepp.