Research is usually evaluated through its in-put, output and impact. While the latter is very expensive in terms of time (a paper or patent publication can take years to be published), it can easily be measured through journals metrics, citations, grants, and conference presentations. Societal impact of research, on the contrary, is the most difficult concept to capture and that is why, in the past, it was considered only in terms of effect within the scientific community. Nowadays, the ubiquitous social media platforms have been increasingly studied in search of new indicators for measuring the immediate impact of research. In this study I explore linking practices and reactions to scientific output as they are posted on Twitter. Through the qualitative analysis of one Twitter conversation dynamic about a topic of public interest and the comparison with quantitative analysis of individual tweets on similar topics, I searched for what makes a tweet about research more discussed within the scientific community and what makes it more successful in terms of societal impact by arousing citizens’ awareness, increasing their critical thinking and promoting their engagement. The results showed that engaging in conversations, specially in argumentation, increase the public benefits of science.

Almqvist, Caroline (2019). Uppmärksamma och bekräfta elever närvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.I Sverige är det en rättighet att gå i skolan och även en skyldighet eftersom det är skolplikt. Frånvaro i skolan är något som har blivit mer och mer uppmärksammat både i Sverige och internationellt på grund av att det är något som berör hela vårt samhälle. I denna studie ligger fokus på närvaro och hur närvaro kan främjas. Det finns begränsat med svenska forskningsartiklar kring vilka faktorer som främjar närvaro i skolan. I internationell forskning har man över tid studerat ämnet och här finns en bredare tillgång av material att undersöka. Utifrån utvalda forskningsartiklar har jag valt att göra en systematisk forskningsöversikt, med hjälp av metoden SMART, kring hur närvaro i skolan kan främjas. Forskning som till exempel är inriktad mot frånvaro och vilka interventioner som genererar mindre frånvaro ger övervägande träffar vid sökning jämfört med antalet träffar kring forskning som är inriktad mot faktorer som främjar närvaro. Faktorer för att främja närvaro har i denna studie sammanställts utifrån internationella forskningsartiklar och dokument från till exempel Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). I analysen av materialet framkommer bland annat vikten av ett väl fungerande närvarosystem, samarbete mellan myndigheter, tidiga insatser, vikten av att det finns en samsyn och en gemensam utgångspunkt på skolan kring bemötande och goda relationer samt att det är höga krav på individen som exempel på främjande faktorer. Värdegrundsarbete, systematiskt kvalitetsarbete och hälsofrämjande arbete är uppdrag där specialpedagogens kompetens är användbar och nödvändig. Analysen utgår från ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv, samt från systemteorin, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och hållningssättet KASAM (Känsla Av SAMmanhang).

Bakgrund: Den 30 januari 2020 deklarerade WHO att spridningen av det nya coronaviruset var en internationell hälsofara. Pandemin påverkade vårdens rutiner och kapacitet. Kvalitativa studier från andra länder har visat på hög påfrestning både psykiskt och fysiskt för vårdpersonal, dock har inte fysioterapeuters upplevelse och betydelse för vården uppmärksammats i forskningen i samma utsträckning som annan vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att ta del av svenska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med Covid-19 patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Rekrytering av deltagare gjordes genom utskick av förfrågan till olika sjukhus i Sverige. Sex legitimerade fysioterapeuter som hade arbetat med covid-19 patienter på IVA under pandemin inkluderades och deltog i en semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuerna transkriberades ordagrant och den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning av insamlat material utformades fyra huvudkategorier; Fysioterapeutens roll, Covids påverkan på patienter och vården, Arbetsplatsens förutsättningar och Personlig påverkan. Konklusion: Informanterna upplevde en hög arbetsbelastning, tuff arbetsmiljö och bevittnade mycket lidande, men upplevde även ett gott samarbete, tacksamhet och att deras roll var uppskattad.

Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att genom kvalitativ analysmetod undersöka patientens förväntningar på protetisk behandling på lärarklinik (LK) respektive studentklinik (SK) på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet. Material och metod: Ett strategiskt urval av sammanlagt 13 deltagare (57-89 år) som remitterats till LK och SK på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet gjordes. Sju av informanterna var från SK och sex var från LK. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fokus på patientens förväntningar på den kommande protetiska behandlingen. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning och analys av materialet identifierades tre gemensamma kategorier för SK och LK: Resultat med krav, Trygg i omhändertagandet och Hållbarhet för framtiden. Inget tema kunde identifieras. Variationer observerades mellan informanterna från SK och LK inom varje kategori. Slutsats: Det fanns inga större skillnader mellan patienternas förväntningar på den protetiska behandlingen på LK och SK. Tre huvudkategorier identifierades gemensamma för SK och LK, resultat med krav, trygg i omhändertagandet och hållbarhet för framtiden. Förväntningarna inom dessa kategorier var ofta kravfyllda med avseende på resultatet av den protetiska behandlingen, ett tryggt omhändertagande och hållbarhet i minst 10 år på de nya protetiska konstruktionerna. / Aim: The purpose of this interview study is to use a qualitative analysis method to investigate the patient's expectations of prosthetic treatment at the teacher-clinic (TC) and student-clinic (SC) at the Department of Prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University. Material and method: A strategic sample of a total of 13 participants (ages 57-89) who were referred to TC and SC in oral prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University was made. Seven of the informants were from SC and six were from TC. Semi-structured interviews were conducted with a focus on the patient's expectations of the upcoming prosthetic treatment. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: After completed analysis and processing of the material, three shared categories were identified for both the SC and TC: Results with requirements, Safe care and Sustainability for the future. No theme could be identified. Variations were observed between the informants from the SC and the TC within each category. Conclusion: There were no major differences between the patient's expectations on the prosthetic treatment at the TC and SC. Three main categories were identified common to SC and TC, results with requirements, safe care and sustainability for the future. The expectations within these categories were often demanding with regard to the results of the prosthetic treatment, safe care and sustainability for at least 10 years on the new prosthetic constructions.

Forskningsstationen Kristineberg ligger vid Gullmarsfjordens inlopp i Bohuslän. Gullmarsfjorden har formen av en skål, vilket betyder att arter som vanligtvis lever längre ut till havs blir kvar när de sköljs in med vågorna då de har svårt att ta sig tillbaka över skålkanten igen. Det gör det till en bra plats att studera marint liv här och forskare kommer hit från hela världen. Det Bohuslänska landskapet har präglats av de karga bergen och havet genom historien, sillperioder har ökat befolkningen vid kustbandet och däremellan har befolkningen minskat. Idag är målet för forskningsstationen att utveckla svenskarnas marina kosthållning och på Kristineberg forskar man bland annat på alger, kravbor och annan marin odling och förädling. De ingår i organisationen Blå mat som i år har fått ett stort anslag från EU för att utvecklas och mitt examensprojekt har handlat om att utforska de arkitektoniska möjligheterna att göra Kristineberg till Blå mats fysiska centrum. / The Kristineberg research station is located at the inlet of the Gullmarsfjord in Bohuslän. The Gullmarsfjord has the shape of a bowl, which means that species that usually live further out to sea remain when they are washed in with the waves as they have difficulty getting back over the edge again. This makes it a great place to study marine life and researchers come here from all over the world to study here. The Bohuslän landscape has been characterized by the rough mountains and sea throughout history, herring periods have increased the population along the coastline and in between the population has decreased. Today, the goal for the research station is to develop the Swedes' marine diet, and at Kristineberg they are researching algae, crayfish and other marine cultivation, among other things. They are part of the organization Blue Food, which recently have received a large grant from the EU to reach their goal on develop marine diet in Sweden. My degree project explores the architectural possibilities of making Kristineberg the physical centre of Blue Food.

This study is a qualitative literature study that addresses the question of art therapy research in Sweden, what art therapy is and how it is used. In order to look at art therapy research at a deeper level, it will be interpreted and analyzed from an existential perspective. Firstly, art therapy research in Sweden will be presented. Secondly, art therapy will be summarized with eight main points to finally be discussed from an existential perspective. The study shows that art therapy research began in Sweden in the 1970ths and has proceed from that on. The second conclusion is that art therapy with an existential perspective gives us a greater and deeper awareness of our freedom, anxiety and opportunities within our identity, our goals, concerns and further social and self-development. / Den här studien är en kvalitativ litteraturstudie som behandlar frågan om hur bildterapiforskning ser ut i Sverige, vad bildterapi är och på vilket vis den används. För att se på bildterapin på ett djupare plan så kommer bildterapin att tolkas och analyseras ur ett existentiellt perspektiv. Först redogörs för forskningen om bildterapi, vartefter bildterapin sammanfattas med åtta huvudpunkter, vilka slutligen diskuteras från ett existentialistiskt perspektiv. Studien visar att bildterapiforskning började i Sverige på 1970-talet och har fortsatt sen dess. Den andra slutsatsen är att bildterapi med ett existentiellt perspektiv ger en större och djupare medvetenhet om vår frihet, ångest och möjligheter i och med vår identitet, våra mål, farhågor samt en fortsatt social- och självutveckling.

En studie av vilka utgångsfrågor elever i skolår 3-6 ställer när de ska arbeta med ett samhällsorienterande eller naturorienterande ämne. Studien visar vilka frågetyper som är mest frekventa och också på skillnader mellan pojkars och flickors frågor. / This is an essay about questions, asked by pupils 9-12 years old when they started a work in science or history or when they were going to practise information literacy. It shows different kinds of questions and how they are connected with different aspects of knowledge. It also deals with the difference between questions asked by boys and questions asked by girls.

Bakgrund: Efter total pankreatektomi upphör den endogena insulinproduktionen. Även produktionen av andra blodsockerreglerande hormoner samt av matsmältningsenzymer upphör. Insulinbehandling blir efter ett sådant ingrepp livsnödvändigt, och både blodsockerreglering och näringsupptag kompliceras. Syfte: Syftet med studien var att utforska upplevelser av diabetesvården hos personer med diabetes efter total pankreatektomi. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats genomfördes med sju personer som genomgått total pankreatektomi. Samtliga var patienter vid Endokrin- och diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset. Kvalitativ innehållsanalys användes för att abstrahera informationen ur intervjuerna, kondensera och sedan koda den. Koderna uttrycktes sedan i kategorier och subkategorier. Resultat: Vid analysen framkom två huvudkategorier och sju subkategorier. Huvudkategorierna var Reflektioner kring tillhandahållen diabetesvård och Hinder och möjligheter i vardagslivet. Subkategorierna var den första tiden, hinder för inlärning och fortsatt stöd respektive lågt blodsocker, högt blodsocker, svängande blodsocker och utmaningar. De flesta studiedeltagare upplevde att diabetesvården var bra med tillräckligt stöd och lagom mycket uppföljning. Det som betonades var behovet av upprepad information på grund av försämrad mottaglighet för information efter operationen. Upplevelsen av diabetes varierade mellan individer, en del upplevde inga speciella problem, medan andra upplevde stora svängningar i blodsockernivåerna. Slutsats: Den postoperativa situationen behöver beaktas vid egenvårdsutbildning för denna patientgrupp. Egenvårdsutbildningen behöver också individanpassas. Samordning mellan olika parter i vårdkedjan kan utgöra en utmaning i samband med utskrivningen postoperativt. Diabetes efter total pankreatektomi har delvis speciella förutsättningar beroende på etiologin, men inbegripet detta så varierar ändå upplevelsen av diabetes mellan individer.

No description available.

Bakgrund: Typ 1-diabetes mellitus (T1DM) är en kronisk autoimmun sjukdom som oftast debuterar i barndomen. Sjukdomen ställer omfattande behandlingskrav med bland annat krav på kontinuerlig tillförsel av insulin och blodglukosmätning. Föräldrar till barn med T1DM spelar en nyckelroll i hanteringen av sjukdomen. Bättre förståelse för deras upplevelser kan underlätta för en individanpassad omvårdnad och möjligheten att ge bättre stöd till föräldrar att hantera sjukdomen. Vilket i förlängningen kan främja hälsa och lindra lidande för både föräldrar och barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn som har typ 1-diabetes. Metod: Litteraturstudie där 11vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalyspå manifest nivå. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier; Att känna oro inför framtiden, Att behöva vara konstant vaksam, Att ha skuldkänslor och känna tvivel, Att sakna stöd från sin omgivning, Att relationer i familjen påverkas negativt, Att ångest, trötthet och utmattning påverkar den egna hälsan negativt, Att arbete och ekonomi påverkas negativt, Att finna acceptans och mening. Slutsats: Föräldrar till barn med T1DM upplever en betydande inverkan på livet som sträcker sig från psykiska och fysiska hälsoaspekter till påverkan på praktiska delar av livet. Föräldrar efterfrågar individanpassad begriplig information och ytterligare stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor bör erbjuda personcentrerad vård och främja stöd från andra föräldrar, partners och hälso- och sjukvårdspersonal. Kulturella faktorer bör beaktas. Studien har en klinisk betydelse då den visar på att omvårdnaden kan gynnas av personcentrerad omvårdnad som är anpassad efter situationen och tar hänsyn till föräldrars behov.