Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringenförändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för attjämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår därEuropamästerskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll. Damfotbollen fickmycket större utrymme under 2013 än 2009, framförallt under Europamästerskapet påhemmaplan under sommaren. Rapporteringen år 2013 blev också allt mer personifierad dåmedierna lade stort fokus på Sveriges förbundskapten Pia Sundhage.

Inledning Hjärtrytmsvariabilitet (HRV) är oscillationer i hjärtfrekvensen, dvs. ett mått på hur tiden mellan hjärtslagen varierar slag-för-slag. Litteraturen pekar på samband mellan hög HRV och prestationsförmåga i domäner som IQ-test och pistolskytte, men begränsad forskning har gjorts på sambandet mellan HRV och mer fysiskt krävande prestationsdomäner. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka mätningar i hjärttrytmsvariabilitets förmåga att förutspå quarterbackprestation inom domänen prickskytte. Arbetet kretsar kring frågeställningarna:  Finns det en korrelation mellan HRV och quarterbackprestation?  Orsakar musik en statistiskt signifikant skillnad i resultaten? Metod Under två testtillfällen fick försökspersoner (n=7, ålder: 16-22) genomgå ett prickskyttetest bestående av 30 kast på måltavla (⌀=50cm) på 7,5m avstånd. Före prickskyttetestet gjordes en 3 minuters HRV-mätning före och efter standardiserad uppvärmning. Uppvärmningen bestod av löpning och kast (10-15 min). Korrelationsanalyser gjordes mellan prickskytteresultat och värden för HRV från de 4 mätningarna. Resultat Korrelationsanalysen Pearson Correlation visade ett negativt samband mellan två uppmätta HRV-värden efter uppvärmning och kastprestation (r=-0,828, p=0,022 respektive r=-0,914, p=0,004). Slutsats Resultaten visar att det finns en korrelation mellan HRV och quarterbackprestation, strax före test. Dessa resultat talar eventuellt för att HRV går att användas som en metod för att mäta spelares grad av beredskap, men en mer omfattande studie med fler försökspersoner krävs för att med säkerhet kunna bedöma sambandet mellan HRV och kastprecision hos quarterbacks.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka effektiviteten av två olika träningsinterventioner, plyometrisk träning och styrketräning, på unga elitfotbollsspelares sprinttid, hopphöjd, drop jump index (DJI), riktningsförändringsförmåga (COD) samt effektutveckling i knäböjshopp (SJ). Studiens frågeställning var: Ger interventionsperioderna några effekter på ungdomsfotbollsspelares sprintförmåga (0-5 m, 0-10 m och 0-15 m), COD, hopphöjd och index i DJI samt effektutveckling i SJ? Metod 24 stycken unga manliga fotbollsspelare deltog i en träningsintervention under 4 veckor. Deltagarna lottades in och tränade i tre olika grupper: Plyometrigrupp (PG), Styrkegrupp (SG) och Kontrollgrupp (KG). Träningarna bedrevs två gånger i veckan innan ordinarie fotbollsträning. PG och SG följde ett träningsupplägg som var vetenskapligt förankrat. För- och eftertester genomfördes för att undersöka träningsprogrammens effekt. Testerna som utfördes var sprint, drop jump (DJ), knäböjshopp (SJ) och riktningsförändringsförmåga (COD). Resultat PG och SG fick signifikanta förbättringar i DJI (p = 0,033 respektive p = 0,003). PG fick även signifikant (p = 0,006) ökning i effektutveckling medan SG endast visade på tendens (p = 0,073). PG visade även på en tendens till förbättring i 0-5 m (p = 0,097) och 0-15 m (p = 0,059). KG påvisade en tendens till förbättrat resultat i DJI (p = 0,072). Slutsats Studien visar att både ett fyra veckors plyometriskt träningsprogram och ett styrketräningsprogram kan utveckla fysiska egenskaper hos unga fotbollsspelare. Det plyometriska träningsprogrammet visade sig vara mest effektivt. Ytterligare forskning krävs där fler träningsmetoder undersöks under en längre träningsintervention för att skapa en större medvetenhet kring träningsmetoders påverkan på unga fotbollsspelare.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de elitföreningar i Stockholm som bedriver specialidrott fotboll i skolan upplever samarbetet med de olika skolorna. Syftet är också att undersöka och beskriva vilka svårigheter respektive utvecklingsmöjligheter föreningarna upplever. Gymnasieskolans ramar och regler måste föreningarna förhålla sig till men vägen dit och prioriteringarna kan se olika ut. De frågeställningar som användes är: Hur beskriver föreningen sitt samarbete med gymnasieskolan? Hur upplever föreningen att målet att utbilda elitspelare påverkas av samarbetet med gymnasieskolan? Vilket utvecklingsområde är det viktigaste i samarbetet med gymnasiet? Metod Studiens ansats är kvalitativ och den datainsamlingsmetod som använts är semistrukturerade enskilda intervjuer. Enligt Bryman (2011) tillåter semistrukturerade intervjuer att respondenternas svar leder till eventuella följdfrågor. Studiens intervjuguide är uppbyggd tematiskt. Resultatet Resultatet visar att de undersökta föreningarnas förhållningssätt till både studier och fotbollsträningen i gymnasiet är att det är ett helhetskoncept. Skillnaderna i hur föreningarna prioriterar finns men målet är detsamma. Som helhet är klubbarna nöjda med sina respektive samarbeten och förslag på utvecklingsmöjligheter finns hos samtliga. Slutsats Den Nationella Idrottsutbildningen, NIU, kanske inte är den perfekta lösningen men fungerar i de undersökta föreningarna väl. Formerna för utbildningen, faciliteterna och andra resurser håller hög klass rakt igenom. Det finns anledning för vidare studier i ämnet för att utvecklingen ska ske i hela landet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Föreliggande uppsats undersöker damfotbollens framväxt och utveckling i Värmland under perioden 1970-1982. Detta utifrån verksamhetsberättelser från Värmlands Fotbollförbund (VFF) utgivna vid slutet av varje verksamhetsår - samt hur Värmlands Fotbollförbunds agerande påverkade denna utveckling. 1970-talet ter sig som ett genombrottsår i hela Sverige för den fotbollsspelande kvinnan, med uppstartande av damserier landet över, Sveriges första SMturnering för damer och Svenska Fotbollförbundets (SvFF) officiella stöd och administrerande av damfotboll. Materialet analyseras utifrån tre analytiska teorier. Ekonomisk utveckling, som menar till att se den ekonomiska aspekten av utvecklingen. Institutionellt inflytande, som ämnar att undersöka vilken formell makt kvinnan tar inom förbundet. Diskurs, som ämnar att undersöka hur VFF:s kommunikation till sina medlemmar kring damfotbollen sett ut. Resultatet av denna studie pekar mot att damfotbollen i Värmland har sedan sin start arbetat mot en tröghet inom förbundet att agera på det intresse som finns. Det tar tid och försiktighet hos VFF att påbörja utveckling av damfotbollen, och kräver ofta en explicit undersökning och förfrågan ut i klubbarna för att den skall fortsätta utvecklas. Ändock tar den sig plats och vid slutet av studieperioden är den stor och levande. Genom ekonomiska incitament, främst från SvFF, så påbörjas även flickfotbollen, även om detta sker sent på 1970-talet. Tidigare än så visar VFF upp samma tröghet och försiktighet som kring damfotbollen. Något som genomsyrar hela det material som studerats är framtoningen av förvåning och häpnad kring kvalitén på damfotbollen, och hur den kommer leda till goda resultat i framtiden. Damfotbollen skiljs åt herrfotbollen i materialet med genomgående könat språk och ett konsekvent mindre utrymme än herrfotbollen. VFF:s agerande anses vara en orsak till att en utveckling som kunnat gå snabbare drabbades av tröghet, men VFF:s agerande leder också till att serier, kurser och turneringar faktiskt skapas för damerna i länet.

No description available.

I dagens fotboll har ekonomin en stor betydelse för föreningars möjligheter att bedriva sin elitverksamhet. Många elitföreningar i Sverige är beroende av att utveckla och sälja talangfulla spelare för att få föreningen att gå runt ekonomiskt. Samtidigt drömmer många unga fotbollsspelare om att spela på elitnivå, och försörja sig på att spela fotboll. Forskning visar på att det är mycket svårt att tidigt identifiera de spelare som kommer bli bäst. Därför är det viktigt att föreningar har klart för sig hur det ska träna, påverka och utveckla sina talanger. I många fall har föreningar klart för sig hur de vill och ska träna sina spelare, men trotts detta är det få som verkligen når elitnivå. Det finns faktorer runt unga fotbollsspelare som inte alltid ses som självklara när man pratar om talangutveckling. Denna litteraturstudie har som syfte att identifiera i vilken miljö och genom vilka vägval en pojke i Sverige har störst chans att nå elitnivå i fotboll. I den här studien har empiri samlats in genom att analysera 32 olika dokument, forskningsrapporter och böcker. Empirin har analyserats och presenterat en slutsats. Slutsatsen av studien visar att föräldrar och tränare anses vara de viktigaste faktorerna i en spelares miljö, de har den störst betydelse för en spelares möjligheter att nå elitnivå inom fotboll. När det kommer till vägval rekommenderas en spelare sampla till och med ungefär 16 års ålder. Därefter rekommenderas spelaren att specialisera sig på fotboll och satsa helhjärtat. I övrigt kan studien se att forskning kan stödja den spelarutbildningsplan som svenska fotbollförbundet tagit fram. Spelarutbildningsplanens upplägg känns högst relevant att följa, för att ha goda möjligheter att nå elitnivå inom fotboll i Sverige. Nyckelord: Fotbollsspelare, talangutveckling, vägval, miljö, elitnivå / Today's football is strongly affected by economy to be able to stay at elite level. Many elite clubs in Sweden depend on develop and selling their talented players. Research shows that it is very hard to identify the players most likely to reach the elite level. This makes it important for the clubs to have a good plan on how to develop their young players. The aim of this study is to identify in which environment and through which choices in sport a young teen has the best chances reaching elite level in football. Results demonstrate that family and coaches has the biggest impact on a player’s journey to elite level. Studies also show that sampling before the age of 16, is strongly recommended. Keywords: Football player, talent development, sport choices, environment, elite level

Nivågruppering är en beprövad metod inom skola och sport som handlar om hur man delar upp en träningsgrupp utifrån färdighets- och kunskapsnivå. Kan olika förutsättningar påverka hur en ungdomstränare i fotboll använder sig av nivågruppering. Den här studien har genom kvalitativa intervjuer med ungdomstränare i fotboll analyserat hur nivågruppering som metod skiljer sig åt, beroende om tränaren är aktiv i en elitmiljö eller i en breddförening. Det studeras även vilka för- respektive nackdelar tränarna upplever med nivågruppering, hur dom motiverar till detta samt hur tränarna jobbar med nivågruppering i praktiken. Resultatet visar att nivågruppering som metod skiljer sig avsevärt beroende på om tränaren jobbar i en breddförening, jämfört hos de tränarna inom elitverksamheten. I studien framkom- mer att tränare i elitmiljön har ett större fokus på de individer som spås ha högst potential att bli en elitspelare, vilket påverkar deras sätt att utforma nivågruppering. I breddföreningarna har tränarna större fokus på de spelare som enligt dem behöver mest uppmuntran vilket speglar deras sätt att utforma nivågruppering. Olika sätt att jobba med nivågruppering framkommer där tränarna beskriver hur deras vardag ser ut. Det en tränare tar upp som problematiskt med nivågruppering kan ses som en fördel hos en annan tränare. Nivågruppering är mångbottnad vilket framgår i denna studie. Nyckelord: Nivågruppering, Elitmiljö, Breddverksamhet, Relative age effect, Tidig specialisering, utveckling, Selektering.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som skapar motivation hos ungdomar till att vara fortsatt aktiva i en fotbollsförening.  En kvalitativ metod i form av intervjuer valdes och fyra fotbollsspelare i åldrarna 19–20 år intervjuades. Syftet och frågeställningarna formade intervjufrågorna, och svaren analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i tre kategorier: ”Gemenskap och tillhörighet” som består av subkategorierna grupptillhörighet i laget och klimatet i laget, och vidare av ”Klubbens resurser” som består av subkategorierna tränarens kompetens och erfarenhet och tillgång till material som behövs samt av ”Yttre faktorer” med tillhörande subkategorierna fysisk form och familjestöd och kompisstöd. Respondenterna upplevde att grupptillhörigheten och klimatet i laget var det absolut viktigaste för att hålla sig motiverad till att fortsätta spela fotboll. Även tränarens kunnighet och erfarenheter var faktorer som påverkade respondenternas motivation mycket. Punkter som också togs upp men inte ansågs lika viktiga var de yttre faktorerna som familjestödet och kompisstödet, och att hålla fysisk form. Familje- och kompisstödet ansågs viktigt för att respondenterna skulle känna sig duktiga, sedda och behövda av familjemedlemmar, kompisar och lagkamrater. Att hålla den fysiska formen nämndes då respondenterna känner att de genom att träna fotboll får bättre kondition och styrka.