Den svenska finansmarknaden har länge präglats av ett oligopol och består till stor del av universalbanker som erbjuder alla typer av finansiella tjänster, men sedan 1990-talet har även nischbanker uppkommit som erbjuder enbart vissa finansiella tjänster och betjänar huvuddelen av sina kunder via internet och telefoni. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer, mekanismer och strategier som ligger bakom nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden. För att besvara syftet har följande frågor formulerats: Hur skapas utrymme för nischbanker på den svenska finansmarknaden? Vilka aktörer etablerar nischbanker? Är det nya aktörer eller redan etablerade företag från andra branscher? Vilka strategier använder nischbanker för att etablera sig på den svenska finansmarknaden och hur får de tillgång till resurser? Studien grundar sig på organisationsteorier och bygger på en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade djupintervjuer med respondenter från Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och olika nischbanker. Resultatet visar att nischbankers uppkomst på den svenska finansmarknaden har främjats av den teknologiska utvecklingen och regleringar såsom lagen om bank- och finansieringsrörelse och Basel II. Nischbanker har främst uppkommit av etablerade organisationer från andra branscher. Detta medför att nischbanker har kunnat utnyttja kärnverksamhetens legitimitet och resurser. Vid etableringen har nischbanker främst varit i behov av kapital, kunder och infrastruktur. För att kunna etablera sig har nischbanker främst utnyttjat kärnverksamhetens kundbas och konkurrerat med låga priser.

Denna uppsats behandlar begreppet hållbar utveckling och dess framväxt i förskolans läroplan. Syftet är att undersöka hur hållbar utveckling har etablerats och vuxit fram i läroplanen för förskolan. Den metod som utformat forskningsstudien är kvalitativ textanalys, vilket/som handlar om att läsa, tolka och förstå innebörden av olika former av texter. Resultatet av studien framställer hur begreppen miljö och natur har haft en ledande auktoritet i granskningen av läroplanerna som utgavs innan år 2018. I analysen av läroplanerna har vi noterat att de använt sig av bl.a. begreppen ett ekologiskt förhållningssätt samt en positiv framtidstro för att belysa hållbar utveckling. Vilket vi anser eftersom det inte var förens i den aktuella läroplanen som vi stötte på begreppet hållbar utveckling nedskrivet i dokumentet. Slutsatsen blev att när det kommer till begreppet hållbar utveckling och dess framväxt har det funnits olika bakomliggande aspekter som avgjort framställningen av fenomenet.

The purpose of this study was to analyze how textbooks for the Swedish upper secondary school have depicted the rise of the Nazis and the Nazi takeover of power from the 1960s to the 2010s.With the focus on both the content and the use of pictures in the depictions. The purpose also was to analyze the structure of the depictions. Following questions were formulated to answer the purpose: How has the textbooks depicted the events leading up to the rise of Nazis and thetakeover of power? , How does the textbooks present the history and which images are used in the depictions? , What similarities and differences can be found in the textbooks depictions overtime? The results showed that the textbooks depictions of the rise of Nazis and the takeover of power have increased in size during the entire research period. The results showed that the textbooks depictions of the rise of the Nazis was relatively homogenous throughout the research period, except for the first textbook from the 1950s. The textbooks depicted the following events: the turbulence in the young Weimar republic, the inflation crisis, Hitlers coup attemptand the big depression. All the textbooks linked these events to the Nazis rise to power. The depictions of the Nazi takeover of power are not as homogenous. The results showed both differences between the length and the content of the depictions. These differences did not occurin a pattern that could indicate a change in the climate of the society. The results showed disagreement between the authors about which events that should be included in the depictions.The authors also interpreted events in different ways, for example which groups that helped Hitler to power. The result also showed that the textbooks use of pictures has increased during the entire researchperiod. The use of pictures in the textbooks consists exclusively of graphs, charts, andphotographs. Graphs and charts in the textbooks all relate to the same phenomena: Nazis popularity grew in times of crisis. A common use of photographs in the textbooks was to show Hitler during speeches and military parades. From the 1980s and onward the textbooks started including photographs that visualize and concretize the inflation. The results also clearly shows that the textbooks started to invite the students to reflections in the text by asking questions from the 1990s and onward. Not a single book before the 1990s invites the students to reflection through questions in the texts, while it is a well-used feature in all textbooks after the 1990s.

This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research. / Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.

<p>This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research.</p> / <p>Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.