Made available in DSpace on 2014-06-12T18:34:12Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo692_1.pdf: 5163461 bytes, checksum: cbe78d9bb2564ad0c906fce3f936b2e8 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2009 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / O ano de 1956 foi singular para a Ilha de Fernando de Noronha. Inserida em um ambiente de guerra fria, era instalada uma base militar norteamericana em seus arredores. Dividir com o estrangeiro este espaço insular se mostrava como uma afronta à soberania do Brasil para alguns. Os recortes de jornais possibilitam refletir sobre a convivência entre os técnicos que operavam os mísseis teleguiados e os moradores da ilha, (re) significando os tempos históricos em um movimento permanente, marcado por temporalidades e delimitações espaciais. Esta convivência ora se apresentava conflitante, quando se percebe uma dicotomia entre a necessidade dos recursos que a base oferecia à ilha (como assistência à saúde e o transporte aéreo) e o sentimento antiamericano que pairava sobre alguns militares; ora se apresentava conveniente, quando o dólar poderia render ganhos a quem se aventurasse a ir trabalhar para o americano. Assim, Defesa, Segurança e Soberania asseguravam a hegemonia americana dentro da América Latina, determinando que o Atlântico fosse o espaço dos teleguiados. O governo dos Estados Unidos inseria o Brasil em uma área de influência estratégica, cujas possibilidades de controle efetivo constituíam o principal argumento da geopolítica de segurança. Esta presença americana mudaria de certo o dia-a-dia de uma ilha em meio ao Oceano Atlântico, tornando-a um dos palcos da Guerra Fria

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas förhållningssätt till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö. Studien inriktas på hur pedagogerna förhåller sig i den fria leken, vilka tankar de har om sitt förhållningssätt samt vilka möjligheter och dilemman pedagogerna lyfter med den fria leken. Frågeställningarna som användes: På vilket sätt förhåller sig pedagogerna till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö? Vilka möjligheter och dilemman kan pedagogerna se i den fria leken? Vilka tankar har pedagogerna om sitt förhållningssätt, i inne- respektive utemiljö?   Resultatet tolkades i relation till det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och Vygotskijs teorier om lärande.   Metoden som användes var av kvalitativ ansats där öppna observationer av pedagoger i den fria leken genomfördes. Det genomfördes även semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare utifrån deras tankar och synsätt till den fria leken i förskolans verksamhet. I analysarbetet användes en etnografisk inspirerad hållning där flera olika svar synliggjordes.   Resultatet av observationerna visade att pedagogernas förhållningssätt påverkades av vilken miljö de befann sig i. Inomhus förhöll sig pedagogerna mer delaktiga i barnens lek, medan de utomhus var mer närvarande. I intervjuerna lyfte pedagogerna många möjligheter i den fria leken, exempelvis att det hela tiden sker lärande hos barnen men också att pedagogerna ser mycket om barnen i den fria leken, exempelvis intresse och olika behov. Pedagogerna nämnde även dilemman som de upplevde i den fria leken, så som exempelvis hur de vuxna kan gå in och vara delaktig i leken utan att ta över densamma. Pedagogernas tankar om sitt eget förhållningssätt var att delaktighet och närvaro i den fria leken var av stor vikt. Pedagogerna lyfte likaså svårigheten i att agera i barnens lek utan att störa eller förstöra den, med syfte att stärka och fördjupa den samma.

No description available.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur mellanstadielärare arbetar för att stimulera intresse för läsning av skönlitteratur i förhållande till forskning inom området. Undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Frågorna gällde hur lärarna arbetar för att verka som läsande förebilder samt hur de arbetar med elevernas egna intressen och inflytande i valet av litteratur för att uppnå läslust. Studien fann att samtliga lärare hade ett eget intresse för läsning av skönlitteratur och läste regelbundet på sin fritid. Studien fann även att lärarna arbetade aktivt med läsning på flera olika sätt och att de själva såg stora fördelar med läsning av skönlitteratur, både för akademiska och personliga framsteg. De vanligaste lässtimulerande arbetssätt som framkom i studien, och som beskrevs som framgångsrika enligt forskning, var bokprat som genomfördes av lärare eller bibliotekarie samt högläsning och en stor frihet i val av böcker.

Inledning Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning observerat brister i flertalet lärmiljöer. Vi har noterat en avsaknad av inbjudande lärmiljöer där verksamheten har brustit när det kommer till att skapa en naturlig interaktion mellan lärmiljö och barns samspel. Därav vill vi vidare med denna studie utforska hur förskollärare ser på lärmiljöns uppbyggnad och dess påverkan på barns samspel i leken. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på lärmiljöers påverkan på barns samspel i den fria leken samt vad de anser kan bidra respektive hindra till barns samspel i den fria leken. Metod I denna studie har vi valt att använda oss utav kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in vår empiri. Intervjuerna har skett på en större förskola med tre avdelningar med äldre barn och tre avdelningar med yngre barn. En pedagog från varje avdelning har deltagit i intervjuerna. Resultat Resultatet i denna studie visar på att lärmiljöerna har stor inverkan på barns möjlighet till samspel i den fria leken. Lärmiljöerna byggs upp utifrån barnens intressen, materialvalet görs med eftertanke och har en könsneutral utgångspunkt som bidrar till att miljön skall tilltala alla barn och inbjuda till lek och samspel. I resultatet framgår det att förskollärare anser att lärmiljön i förskolan och dess material ska vara tillgängligt så att barn kan bli stimulerade till att utforska rummen. Samtliga förskollärare ser lekmaterial som en viktig del i leken som bidrar till samspel, turtagning och samtal. I resultatet redogör vi för förskollärarnas uttalanden om de hinder som kan påverka barns samspel i den fria leken. Resultatet visar att samtliga förskollärare ser som sin uppgift att hjälpa och stötta barnen i deras lek och samspel.

I den här uppsatsen behandlas flexibelt lärande som studieform. Flexibelt lärande är en växande undervisningsform i Sverige som blir allt mer populär. Regeringen satsar miljonbelopp på att utveckla fria undervisningsformer och skapa ett s.k. livslångt lärande i Sverige. Instanser som DUKOM menar att flexibelt lärande är ett bra alternativ till traditionell undervisning eftersom flexibelt lärande går att individualisera. Dessutom anser DUKOM att fria undervisningsformer skapar möjligheter att spara pengar genom minskade lärartimmar. Jag har valt att göra en empirisk undersökning på en Komvuxskola där man använder sig av en form av flexibelt lärande, för att analysera hur lärarna ser på eleverna studiesituation. Går det att anpassa flexibla kurser efter elevernas olika behov och är det förenligt med att spara pengar genom minskade lärartimmar? / This essay deals with flexible learning as a study form. Flexible learning is a growing type of teaching in Sweden that is becoming more and more popular. The Swedish Government invests millions of crowns to develop flexible learning and support life long learning. Authorities such as DUKOM mean that flexible learning is a good alternative to traditional teaching because it is possible to individualize. In addition, DUKOM is of the opinion that flexible learning creates opportunities to save money by cutting down on teachers. I have chosen to make an empirical examination in a school for adults where flexible learning is used as a type of teaching, in order to analyse how the teachers there view the students' situation. Is it possible to adapt flexible courses after students' various needs and at the same time save money by reducing the number of teachers?

AbstractDetta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt. Det var även så att det var pedagogerna som satte hinder i barnens fria lekar, barn fick inte röra sig hur som helst mellan de olika rummen och de fick inte använda eller flytta leksaker från rum till rum. Inte heller leka som pedagogerna upplevde det, livligt och stökigt det var bara i vissa rum som denna lek var tillåten. Slutsatser som jag kan dra är att barns fria lek innebär gemensamt lärande, samspel, kamratskap, kommunikation som bidrar till utveckling och lärande, om barn ges möjligheter till det. Att den fria leken påverkas av hur tillåtande miljön och förhållningssättet pedagogerna har men även hur de skapar möjligheter för fri lek.Nyckelord. Fri lek, förskola, hinder, miljön, möjligheter, pedagogers förhållningssätt.

Sammanfattning (Abstract)Vi vill kunna göra en rättvis bedömning av de fria arbetsmomenten. Därför vill vi undersöka om det finns skillnader mellan lärare och elevers syn på vad som bedöms och vad som anses rättvist. Fria arbetsmoment så som PBL, casemetodik, projektarbete, temaarbete och rollspel handlar om att elever själv konstruerar sin kunskap var och en efter sina förutsättningar. Som hjälpmedel vid bedömningen har lärarna i allmänhet nationella och lokala styrdokument. En rättvis bedömning av elevens kompetenser sker med både summativa och formativa bedömningsformer. Vi har lämnat enkäter till elever för att få svar på vad de tror har betydelse för betyget. För att få svar på hur lärare bedömer de fria arbetsmomenten har vi gjort intervjuer. Vi har även undersökt om det finns skillnader mellan elevers och lärares syn på bedömning med avseende på rättvisa och likvärdighet. Resultatet visar att eleverna vill bli bedömda på mer än bara provresultat och detta är även lärarnas intentioner fast det inte alltid blir så. Vi ser att utvecklingen går mot en mer formativ bedömning, vilket vi anser krävs för en rättvis bedömning.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:26:20Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2008-09-30Bitstream added on 2014-06-13T20:34:15Z : No. of bitstreams: 1 izzo_rc_me_fran.pdf: 1079975 bytes, checksum: a8b8ea02dad822c12c2db1b1ef3c8777 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / O objetivo desta pesquisa é analisar a concepção e a conformação da cultura da paz, enquanto conceito e programa de ação das Nações Unidas, no cenário internacional da década de 1990, e o significado do referido conceito frente à axiologia da paz. Os anos de 1989, que simboliza o término da Guerra Fria, e o de 2001, com a declaração da “guerra ao terrorismo”, pelo presidente dos Estados Unidos, demarcam o período delineado para a análise desenvolvida, pois permitem a configuração de um período com características semelhantes no que concerne ao predomínio da cooperação internacional e da multilateralidade, à recorrência de grandes conferências internacionais, no âmbito das Nações Unidas, e de reformulações teóricas e práticas no mandato das operações de paz, ensejando um ambiente normativo propício para a criação do conceito e do programa cultura da paz, conforme constatado. Quanto à análise do conceito de cultura da paz frente aos demais significados da paz, empreende-se, nesta pesquisa, análises histórico-analíticas que abrangem desde a concepção tradicional de paz enquanto ausência de guerras, quanto uma análise pormenorizada do conceito de cultura da paz / The objective of this research is to analyze the conception and the conformation of culture of peace as a concept and action programme of the United Nations, within the international scene during the 1990s, and the meaning of such concept regarding the axiology of peace studies. The years of 1989 – considered a symbol of the end of the Cold War – and 2001 – with the declaration of “war on terrorism” by the president of the United States – are the historical references for this research due to some particular characteristics of the period of time between these two years. Such period of time can be described as a decade when international cooperation and multilateratelism were predominant in the international system, when worldwide international conferences within the United Nations regularly occurred and when there were major alterations regarding the mandate and practices in peace operations. All these facts generated a period that can be described as a normative environment, in which the concept and the action programme on culture of peace could be developed. The concept of culture of peace is therefore analyzed in a historical-analytical framework that made it possible to consider from the traditional perspective of peace – as the absence of wars – to the meaning of culture of peace

Denna studie undersöker om, och i sådana fall på vilket sätt, traditionella könsroller kommer till uttryck i den fria leken i förskolan.  Detta syfte analyseras utifrån två frågeställningar vilka är:  * Vilka skillnader i val av aktiviteter finns mellan pojkar och flickor? * På vilket sätt ger barnen uttryck för de traditionella könsrollerna i leken?   Studien genomfördes i förskolans fria lek. Barnens val av rum skedde genom turordning och det barn som fick välja rum först hade fler valmöjligheter jämfört med det barn som fick välja sist. Som metod för datainsamling användes videoobservationer vid en förskola där etablerad kontakt mellan barn och observatör redan fanns. Totalt deltog 11 barn i åldrarna fyra till fem i studien. Resultatet av studien visar på att barnen agerade ungefär lika ofta enligt normer för traditionella könsroller, som de agerade könsöverskridande. Detta genom både val av lek och hur de agerade i leken.  Uppsatsen skrevs som en del under lärarutbildningen och kan bistå med att väcka lärares funderingar kring barns olika könsroller. Detta genom att diskutera könsroller och hur dessa skildras i barnens fria lek. / This study is based on social learning theory and intends to examine whether, and if so how, the traditional gender roles are expressed in the free play in preschool. This purpose is analyzed based on two issues which are: * How does boys and girls play during the free play in preschool? Are there any differences between the type of games they have chosen? * Will the traditional gender roles be expressed in boys’ and girls’ free play? How? The study was conducted in the preschool free play. Children’s choice of room was done by an activity board where the children who got to choose the room first had more choices as compared to the children who may choose last. Video observations were used as the method of data collection in the study. The observations were made at a preschool where established contact between the children and the observer already existed. The result of the study show that the children acted about as often under the standards of traditional gender roles, they acted as transgender. This, by both choice of play and the way they acted in the play. The essay was written as a part in my teacher education and it can contribute to arouse teachers to reflect about different gender roles in preschool. This by discussing gender roles and how they are portrayed in children’s’ free play.