Syftet med föreliggande studie är att genom en kritisk textanalys studera beslutsdokumentförfattade av Skolinspektionen efter tillsynsärenden vid tre kristna konfessionella friskolor.Den kritiska textanalysen görs med hjälp av Norman Faircloughs analysverktyg transitivitetoch modalitet och resultaten av textanalyserna diskuteras utifrån Fabrettis definition av detpostsekulära samhället. Resultatet synliggör de olika tolkningar som Skolinspektionen gjortav skollagen och Skolverkets föreskrifter, och visar på att de regler och föreskrifter som ges iskollagen och i läroplanerna inte erbjuder rektorer och huvudmän tillräckligt tydliga direktivkring hur skollagen ska tolkas i fråga om både distinktionen undervisning/utbildning ochkonfessionella inslag inom ramen för skolans verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan.

Hur ser skribenter på ledarsidor på de svenska tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Proletären och Dagen på religiösa friskolor? Metoden som använts i denna uppsats är en kvalitativ argumentationsanalys för att synliggöra ledarskribenternas argument och åsikter i frågan. Även Nancy Frasers teori om offentliga och alternativa sfärer har anlagts som teoretiskt utgångspunkt i uppsatsen. Resultatet visar att åsikterna skiljer sig mellan skribenterna och därmed tidningarna. Medan vissa vill ha kvar de religiösa friskolorna i Sverige då de menar att de är en del av religionsfriheten vill andra ha bort dem av flera anledningar, bland annat att de skapar segregation i landet enligt kritikerna. Andra argument som använts mot de religiösa friskolorna är deras enligt vissa skribenter felaktiga könsuppdelning mellan eleverna på skolorna. Utöver detta visade även uppsatsen hur skribenternas syn på religion ser ut och har sett ut under undersökningsperioden. De visar att vissa skribenter som även varit kritiska mot friskolor med religiös profil har en positiv syn på religion men att de anser att skolan inte ska ha några religiösa inslag. Men det finns även de som har en negativ syn på religion då de menar att kulturen som den bär med sig skapar förtryck och segregation genom något som många kallat för hedersförtryck i artiklarna.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argumentsom förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklaroch insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, somintroducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag harutgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argumentförekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten idebattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag harkommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola,har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnensrättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationellalagar och värdegrunden i skolan. Även granskningen av, insynen i och lagstiftningen kring dekonfessionella friskolorna friskolor förekommer som delar i debatten. Argumenten kringsegregation, integration och ett mångkulturellt samhälle inkluderar många olika aspekter föroch emot konfessionella friskolor och är betydande inslag i den aktuella värdegrunden iläroplanerna. Den sekulära staten, demokrati, mångfald och icke-konfessionell undervisningär andra argument som också illustrerar innehållet i debattartiklarna och insändarna idagstidningarna och som berör, problematiserar och klarlägger förhållandena mellan dessaargument, skollagen och värdegrunden.

Uppsatsen handlar om föräldrarnas rätt att välja skola för sitt barn. Enligt friskolereformen har föräldrarna rätt att välja den grundskola som det vill att deras barn ska gå i. Det kan vara en kommunal skola eller friskola. I Sverige pågått en debatt om de konfessionella friskolorna. Det har blivit en politisk fråga som handlar om konfessionella skolorna ska tillåtas eller inte. Ordet konfessionell innebär ”som avser trosbekännelsen; som strängt håller på trosbekännelsen”.[1] En skola som konfessionell har sin värdegrund i religion. De konfessionella skolorna är omtalade i Sverige genom att det öppet talar om religion. Sverige betraktas av omvärlden som en av världens mest sekulariserade stater. Ordet sekularisering innebär att ”processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle”.[2] Även om Sverige under många hundra år var en religiös stat så har religionen under det senaste århundradet fått mindre mening i människors liv. Likväl har vi i Sverige tagit vissa aspekter ur olika religioner och utövar dem som yoga, meditation som härstammar från religion. Uppsatsen handlar om religiösa friskolor och Abram de Swaan menar att Samhällsvetenskapen ”har människor i olika samlevnadsformer som sitt studieobjekt”.[3] Det som jag intresserad av är om religiösa friskolor och föräldrarnas rätt att välja skola för sina barn utifrån gällande lagar i Sverige och internationella konventioner. Anledningen till att detta är intressant att undersöka är att om man har en rätt i Sverige som innebär att föräldrarna har möjlighet att välja skola för sina barn så bör innebär alla skolor. Det som jag intresserad av är fått del av är varför föräldrarna valt en religiös friskola till sitt barn. Detta har gjort att jag mailat till rektorer för religiösa friskolor i Sverige. Det som är mitt syfte är fått del av på föräldrarnas aspekter som jag inte anser kommer fram i samhällsdebatten. [1] https://www.ordlista.se/ordbok/konfessionell [2] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sekularisering [3] De Swaan, Abram, (2004), s 88.

<p>Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.</p><p>Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

This study deals with religious independent schools and its impact on society. The purpose of this essay has been to examine what various teachers from both religious independent schools and public schools have for perception of religious independent schools. The questions highlighted in the study is the teachers´ general view to religious independent schools, teachers´ perception of the Education Act " a denominational education, but a non- denominational teaching", and what teachers believe to be segregated or inclusive. The study has consisted of five qualitative interviews with different teachers, where three of them work at religious independent schools, while the other two teachers work in public schools. The study shows that there are prominent differences of approach to religious independent schools. Teachers who work at religious independent schools avert criticism of religious independent schools and argue that teaching in religious independent schools do not differ appreciably from the public schools. Instead can religious independent schools serve as a good alternative to the public school. While teachers from public schools sharply criticizes the religious independent schools and argue that these are not for everyone, but only for a specific group which can result segregation of society.

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men också utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och därför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men också en enkät om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar. Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt både av lärare, elever och utomstående personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till målsättningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett väl fungerande sätt att förverkliga värdegrunden på. Skolorna har stor erfarenhet av elever från olika länder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mångkulturellt samhälle. Skolan är en gemenskap, fastän de flesta kommer från olika kulturer har alla något gemensamt: tron och föräldrarnas önskan om en bra skola, vilket är huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget. Katolska skolan leder inte alls till segregering utan kan tvärtom ge ett viktigt bidrag till integrering i det svenska samhället. Allt ovan får stöd i min undersökning men också i tidigare forskning. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

<p>Den här uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrån" som sändes den 8/5 år 2003. Programmets journalist kritiserade både muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den läroplan som finns för friskolorna samt för de allmänna skolorna. Journalisten kritiserade även Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda på hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick några konsekvenser för någon av de skolor som behandlades i TV-programmet.</p>