Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna. Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högra betygsnivåerna. Det finns även andra skillnader mellan skolorna så som sättet de undervisar på, hur lärarna informerar elever och föräldrar om vad som gäller vid betygssättning, hur lärarna samverkar med andra lärare när de skriver de lokala kriterierna samt hur många timmar de undervisas i historia och vilket material de använder i undervisningen. Mina resultat som jag har kommit fram till i denna undersökning gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och fristående skolor, det är undersökningens representativitet för litet för att kunna ge några säkra resultat.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argumentsom förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklaroch insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, somintroducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag harutgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argumentförekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten idebattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag harkommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola,har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnensrättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationellalagar och värdegrunden i skolan. Även granskningen av, insynen i och lagstiftningen kring dekonfessionella friskolorna friskolor förekommer som delar i debatten. Argumenten kringsegregation, integration och ett mångkulturellt samhälle inkluderar många olika aspekter föroch emot konfessionella friskolor och är betydande inslag i den aktuella värdegrunden iläroplanerna. Den sekulära staten, demokrati, mångfald och icke-konfessionell undervisningär andra argument som också illustrerar innehållet i debattartiklarna och insändarna idagstidningarna och som berör, problematiserar och klarlägger förhållandena mellan dessaargument, skollagen och värdegrunden.

<p>Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.</p><p>Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet.</p><p>Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.</p>

<p>Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.</p>

The purpose of this master's thesis is to examine and compare the process of starting a school library at schools which haven't had a school library before, and to examine and compare the experience of this process according to the principals and the persons responsible for the school library. I have examined two Swedish independent primary schools (age 6-15 years). I have made qualitative interviews with the principals and the persons responsible for the new school library. In all, I have made seven interviews. As requested by the new Swedish Educational Act, both schools had recently started creating school libraries. One of the schools had recruited a half-time teacher-librarian and the other had no staffing at all. In the interviews, I have examined the attitudes of the informants towards school libraries, if this attitude has changed during the process of starting the school library, the informants' experiences during this process and the informants' views on the school library as an agent for student achievement. I have used David V. Loertscher's taxonomies for the principal, the school librarian and the student, to analyze the statements of the informants. The result of the study shows that at the school without library staff, the person responsible for the library had a hard time starting it as there were no time allocated. The work was easier and quicker done at the school with the part-time teacher-librarian. The views of the school library and of its possibilities for student achievement, that the informants expressed, were positive at the school with the staffed library,as well as their experiences. At the other school, the attitudes and experiences were more negative. The conclusion of the study is that staffing is an important factor for a successful school library, and that starting a school library requires a great amount of planning, knowledge, time and resources. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.

During the 90’s, several reforms took place in order to change the educational system. The reforms intended to increase the freedom of choice and to facilitate the start-up process for driving independent schools. A broad alliance of political parties from left to right supported these reforms. Twenty years later, the independent schools constitute a substantial part of schools in Sweden. However, recently there has been a debate about the expanding number of independent schools and whether these schools should be allowed to make profits or not.   In an official statement in the autumn of 2012 the Social Democratic Party announced their new policy declaring that independent schools and freedom of choice are important parts of the educational system. To prevent independent schools from making big profits, the Social Democratic Party launched ideas such as stringent quality requirements. This enquiry analyses the motions written by members of the parliament representing the Social Democratic Party in order to distinguish the pursued policy regarding independent school during the period 2006 - 2012. In this study, I draw the conclusion that members of the parliament representing the Social Democratic Party pursued different policies in the question regarding independent schools. It turned out there was a dividing line between those who pursued traditional working class politics and those who pursued a liberal middle class politics. The former were more eager to criticise the expansion of the independent schools than the latter. Making profit in publicly funded independent schools was something that most members of the Social Democratic Party disliked, but none of them raised their voices for a prohibition.

Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor. Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.

<p>Kommuner har enligt skollagen skyldighet att ge en fristående skola ersättning på likvärdiga villkor som ges till de kommunala skolorna. I Linköpings kommun saknas en tydlig fördelningsprincip för kapitalkostnadsersättning för inventarier. Syftet med fallstudien är att hitta en lösning för hur barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun kan fördela kapitalkostnadsersättning för inventarier till kommunala och fristående grundskolor på likvärdiga villkor.</p><p>Resultat av fallstudien visar att ett lämpligt sätt att fördela kapitalkostnadsersättning är att använda en tvåstegsprissättning, där en rörlig ersättning per elev fördelas för kapitalkostnader för löpande återinvesteringar, och en kompletterande ersättning fördelas för kapitalkostnader för inventarier vid nystart av skola.</p>