Inledning: Motivation är ett ord som är väl bekant inom skolans värld, och ett ord som är viktigt inom idrott och hälsa. Elevers inställning till ämnet idrott och hälsa är avgörande, inte bara för deras skolgång, utan även i det fortsatta livet. Som stöd och hjälp till att stimulera eleverna till en god inställning till fysisk aktivitet finns idrottsläraren. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet motiverar eleverna till fysisk aktivitet i skolan och på fritiden. Metod: Kvalitativ ansats har valts för studien, detta genom individuella intervjuer med sex idrottslärare. Resultat: Resultatet visade att idrottsläraren kan spela en stor roll i olika arbetsformer när det gäller att motivera eleverna. Genom kommunikation, elevanpassad undervisning och stöd hjälper läraren sina elever att utveckla intresse för fysisk aktivitet och en rörelseglädje, vilket kan vara grunden till ett liv där fysisk aktivitet och hälsa är i fokus. Läraren kan bidra till bättre självkänsla genom att ge positiv feedback till eleverna samtidigt få dessa elever att lyckas med uppgiften. En viktig del är att undervisningen har olika alternativ och nivåer så att alla elever får möjlighet att uppleva framgång. Genom temadagar får eleverna möjlighet att hitta en aktivitet som de tycker är intressant och rolig. Metoder för att motivera sina elever är genom beröm, uppmuntran, feedback och entusiasm. Motiverade och intresserade elever i ämnet idrott och hälsa är grunden till ett livslångt lärande. Slutsatsen: Idrottslärarna försöker sträva efter att väcka ett större intresse för fysisk aktivitet hos eleverna genom att försöka variera undervisningen så mycket som möjligt. De gav också eleverna inflytande på undervisningen i hopp om ökat intresse. Det kom också fram att idrottsläraren måste vara väldigt noggrann med sin tolkning av läroplanen och med utformning av sin planering. Idrottsläraren formade elevernas intresse genom temadagar där eleverna fick delta och se flera olika aktiviteter för att väcka elevens intresse. / Introduction: Motivation is a word that is well known within the world of school, and a word that is important in sport and health. Pupils' attitude towards physical education is crucial, not only for their schooling, but also in the continued life. To support and help to stimulate students to a good attitude towards physical activity is the physical education teacher. Objective: The aim of this study is to investigate how physical education teacher at the high school motivates students to physical activity at school and at play. Method: Qualitative approach has been chosen for the study, this through individual interviews with six physical education teachers. Results: The results showed that the physical education teacher could play a big role in different work when it comes to motivate students. Through communication, learner adapted teaching and support helps the teacher their students to develop an interest in physical activity and a joy of movement, which can be the basis for a life in which physical activity and health in focus. The teacher can help improve self-esteem by giving positive feedback to students while getting these students to succeed in the task. An important part is that teaching has different options and levels so that all students have the opportunity to experience success. The theme days, students get the opportunity to find an activity that they find interesting and funny. A method to motivate their students is through praise, encouragement, feedback and enthusiasm. A motivated and interested student in physical education is the foundation for lifelong learning. The conclusion: Physical education teachers try to strive to arouse greater interest in physical activity among students by trying to vary teaching as much as possible. They also gave the students the influence of education in the hope of increasing interest. It also concluded that the physical education teacher must be very careful with their interpretation of the curriculum and the design of its programming. Sports teacher shaped students' interest through theme days where students could participate and see several different activities to arouse student interest.

Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är: Varför valde man att gå till fritidsgården? Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en meningsfull verksamhet? Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut? Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre stycken kvinnor och tre män i åldrarna mellan 22-59 år. Under analysen användes en kvalitativ analysmetod där de analysverktygen som ansågs lämpliga plockades in i en så kallad; bricolage. Resultatet i studien visar på att de före detta fritidsgårdsbesökarna har uppskattat sin tid på fritidsgårdarna och att de anser sig ha fått erfarenheter av att möta många människor med olika bakgrunder. Besöken på gården har varit socialiserande för den enskilde, har lett till vänskap och lärdom om hur man är en bra kompis. Man har lärt sig att visa respekt, att se andra människor och bemöta dem väl. Flera av respondenterna ser att de i sina nuvarande arbeten kan dra kopplingar till att de använder sig av lärdomar de fick under sin fritidsgårdstid.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät. Fritidsaktiviteterna mellan barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och barnen förknippar då detta med att leka. Det är oftast föräldrarna som bestämmer barnens aktiviteter på fritiden. Även om barnen själva anser att det är de som väljer så har de oftast på något sätt blivit influerade av en vuxen

Uppsatsen handlar om hur en idrottsförening format sin fritidsverksamhet för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Syftet med uppsatsen var att få en bild och beskrivning av hur verksamma ledare och föräldrar uppfattar verksamhetens målsättningar och hur de uppfattar verksamhetens pedagogiska verksamhetsidé. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. Resultatet från intervjuerna med verksamma ledare, föräldrar inom föreningen och observationer, visade att verksamhetens pedagogik och föreningens målsättning handlar om att utforma en verksamhet utifrån individernas förutsättningar. Att skapa struktur och vara konsekvent som ledare genomsyrade det pedagogiska arbetssättet. Ett stort arbete inom verksamheten ligger även i att stärka deltagarnas självkänsla, som enligt studier och intervjuerna med verksamma ledare och föräldrar, påverkas av de sociala normerna som placerar målgruppen utanför normalitetens ramar. Vidare menar de att fritidsmöjligheterna för målgruppen är begränsad då utbudet av anpassade fritidsaktiviteter är allt för få. Studier visar även att målgruppens historia som genomsyrades av förtryck och utanförskap i samhället lever i viss mån kvar och än idag finns förbättringar som kan göras i integrationsfrågan. De antyder också att fritid ur en positiv mening, är ett bra verktyg för identitetsskapandet i en gemenskap.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär. Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är: Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan? Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem. Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor. Vidare framkommer det att det finns olika sätt att tolka fritidshemmet som ett komplement till skolan, då det dels kan handla om hur pedagogerna verksamma inom fritidshem används under skol-dagen, dels hur fritidshemmet omsätter teoretisk kunskap till praktiska aktiviteter, samt hur fritidshemmet bidrar till elevernas sociala och personliga utveckling. För att vistelsen på fri-tidshemmet ska uppfattas som meningsfull arbetar samtliga pedagoger med att erbjuda ett stort utbud av varierade aktiviteter för att eleverna ska utveckla nya och befintliga intressen.

This study aims to seek an understanding of how leisure activities shape young adults' identity by conducting a comparative study between young adults who come from households with different socio-economic conditions. This study also focuses on the factors that play a role in how young adults choose to spend their spare time and how the shaping of young adults' identities takes place through it. The empirical data has been collected through qualitative semi-structured interviews with young adults from affluent and deprived areas aged 17–18. The participants have shared thoughts about leisure activities and youth culture, among other things. This study is based on Erving Goffman's theory about dramaturgy and Bourdieu's theories of capital, habitus and field.  The study's results show that there is a clear difference in how young adults from different areas spend their spare time. The results show that young people from affluent areas think that it is important to stay busy in a leisure activity such as handball, hockey and football and it was clear that team sports are a popular trend. A popular trend that was seen among young people from socio-economically disadvantaged areas was evening activities where, for example, activities such as evening walks, park hangouts and neighborhood hangouts are included. Young people from socio-economically disadvantaged areas also feel a stronger sense of belonging to their neighborhoods and therefore spend their free time in these places

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon relation mellan det musikaliska utövande som elever i årskurs 9 tillgodogör sig på sin fritid och det betyg de får i musikämnet i grundskolan. Genom enkätundersökning bland elever i årskurs 9 på två skolor samlades data in och respektive svar har granskats i relation till betyget. Utifrån resultatet har det konstaterats att ungdomar som utövar musik på sin fritid erhåller högre betyg i ämnet musik. Det var ingen avsevärd skillnad i betyg beroende på vilket instrument eller inlärningsmetod som eleven behärskade. Resultatet från denna studie visar att betyget ökar i takt med antalet instrument och inlärningsmetoder som eleven hanterar. Användande av internet har en tydlig positiv koppling till det betyg samt det sammanhang som eleven musicerar i. I studien har det också konstaterats att alla elever med god inställning till ämnet musik kan uppnå goda betyg i musikämnet oavsett om de musicerar på fritiden eller inte.

No description available.

I studien undersöks hur barn uppfattar begreppet fritid. Undersökningen är en kvalitativ fallstudie baserad på två gruppintervjuer med samma barn. Resultatet visar att barnen uttrycker att fritid bara räknas som fritid om den innehåller sociala relationer, personlig utveckling och aktivitet. Barnen behöver under sin fritid kunna förhandla med vuxna kring regler och ansvar. Fritid handlar om hur barn ser på den egna verkligheten. Det viktigaste för barnen är deras sociala relationer, de ändrar sina egna åsikter om vad de önskar göra under sin fritid för att passa in i kamratgrupper. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med studien var att besvara frågeställningarna: Hur definierar och beskriver fritidslärare begreppet meningsfull fritid? Hur menar fritidslärare att fysisk aktivitet bidrar till en meningsfull fritid?  I Studien användes en kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, där även en fenomenografisk analys har använts för att ta fram resultatet.  Fem fritidslärare intervjuades på tre olika skolor. Resultatet visade på att meningsfull fritidsverksamhet består av olika faktorer som grunde sig i individens egna intressen och behov, där elevernas delaktighet och inflytande är viktiga aspekter för verksamheten. Resultatet tyder på att fritidslärare anser att utmaningar är viktiga för att eleverna ska få utvecklas och fritidslärarna betonar variationen av aktiviteter som betydelsefulla för att nya intressen, förmågor och erfarenheter ska utvecklas. Fysisk aktivitet bidrar även till positiva fysiska hälsoeffekter, men även psykiska. Exempelvis genom utmaningar i lekar och fysiska aktiviteter utvecklar eleverna det sociala samspelet med andra människor.