Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten. Ungdomarna beskriver också nackdelar, exempelvis har de svårt att kontrollera sin tid vid sociala medier och det inkräktar på deras lektioner och läxläsning hemma. Ungdomarna ger också uttryck för att de behöver bredda sin digitala kompetens eftersom de själva inte är medvetna om hur de kan använda datorn på ett effektivt sätt vid skrivning av exempelvis skolarbeten i hem och skola.  Studiens resultat är att ungdomar vill ha hjälp vuxna som kan stötta, begränsa och hjälpa dem till en sund relation i förhållande till digitala medier.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsättningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsättningar men fokus har inte varit på de medicinska delarna utan på barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville få kunskap om vad barnen anser är betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, både gäller verksamhet, lärande och bemötande. Jag har intervjuat barn i årskurs 3-6 från tre olika kommuner som är eller har varit inskrivna på fritidshemmet. Då jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har använt mig av en intervjuguide med både öppningsfrågor och kompletteringsfrågor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer. Intervjusvaren har jag analyserat utifrån analysmetoden Grounded Theory vilken är en lämplig metod vid empiriskt material. Mitt resultat visar att den avgörande betydelsen för en meningsfull fritidshemstid var barns delaktighet där de främst själva ville få välja om de skulle vara inne eller ute. Informanterna hade skilda åsikter på hur mycket aktiviteter som skulle finnas på fritidshemmet där några ville ha fler aktiviteter och andra färre. Relationerna till omgivningen spelade också in på trivseln där kompisrelationerna var viktigare än pedagogrelationerna. Det personliga bemötandet av pedagoger utifrån barnens individuella behov hade dock en stor inverkan på om de upplevde fritidshemstiden som meningsfull.

No description available.

<p>Tidigare forskning belyser vikten av att lärare sätter en gräns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur lärare upplever denna gränsdragning. Den belyser även gränsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lärares vardag. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och den bygger på sex intervjuer av gymnasielärare i olika kärn- och karaktärsämnen. Huvudfrågorna i undersökningen är: Hur upplever lärare gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lärare gränsdragningen mellan det privata och det offentliga? Går det att sätta en tydlig gräns eller upplevs läraryrket som en livssituation? Påverkar gränsdragningen lärarens arbetssituation på något vis? Resultatet visar att lärare har svårt att definiera gränsdragningen och att den är högst personlig, de ser och hanterar gränsdragningen på olika sätt. Resultatet indikerar dock att erfarenhet har en viss betydelse i hur problematisk gränsdragningen upplevs. Utifrån resultatet efterlyser vi ett mer aktivt arbete från skolorna vad gäller lärares arbetsbeskrivning för att förenkla gränsdragningen samt få denna fråga att bli en kollektiv insats istället för personlig.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare resonerar kring förhållandet mellan deras yrkesroll och privata roll samt om de ansåg att yrkesrollen påverkar privatlivet gällande, vad de bör och inte borde göra. Mitt syfte har också varit att undersöka vilka underliggande föreställningar och förväntningar som existerar om lärares beteende. Anledningen till mitt val av undersökning är på grund av att lärare bör vara bra förebilder för sina elever och därför också intressant och se hur de hanterar förhållandet mellan yrkesrollen och det privata på fritiden. Mina frågeställningar har varit följande: 1. Hur upplever lärarna förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen? 2. Vilka förväntningar och normer existerar kring lärares beteende gällande fritiden och hur förmedlas dessa? 3. Påverkar yrkesrollen lärarnas privatliv och hur? Exempelvis finns det saker som lärarna inte tillåter sig att göra på fritiden just på grund av att de arbetar som lärare? Teori För att kunna analysera lärarnas uttalanden och resultat använder jag mig av en teori som behandlar problematiken. Teorin handlar om olika synpunkter som påverkar förhållandet mellan yrkesrollen och den privata rollen såsom förväntningar, normer, gränsdragningar osv. Metod Detta är en kvalitativ undersökning där jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av data. Jag har intervjuat fyra stycken gymnasielärare inom Stockholms län. Intervjumallen bestod av båda öppna och mer direkta frågor gällande deras upplevelser av det studerade ämnet. Jag transkriberade och kodade deltagarnas uttalanden för att sedan placera in dessa i del- och huvudkategorier. Sedan med hjälp av teorin om roller analyserade och diskuterade jag dessa i den avslutade diskussionsdelen. Resultat Studiens resultat visar att det finns en oklarhet i förhållandet mellan yrkesrollen och privata rollen. Lärarna anser att det är viktigt att dra en gräns mellan rollerna men också att vara sig själv, då det tycks vara en outtalad norm där det är negativt att spela upp en roll. Dessutom tycker lärarna att det existerar både inre och yttre förväntningar på deras yrkesroll och som påverkar deras beteende. Slutligen anser de att de inte begränsar sig själva på fritiden men att det ändå existerar någon sorts extra spärr just på grund av att de arbetar som lärare.

No description available.

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barnsfritidsintressen och dess påverkan på skolprestationerna. Frågeställningarna handlar ompedagogernas syn på sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilkafritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Denteoretiska bakgrunden har jag tagit från litteratur som handlar allmänt om fritiden menäven från litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuermed nio pedagoger från en F till 6 skola i sydöstra Skåne. Jag intervjuade bådefritidspedagoger och klasslärare från årskurs 1 till 6. Slutsatser som kan dras avmaterialet som jag erhållit är att pedagogerna anser att det finns ett samband mellanfritidsaktiviteter och skolprestation. / The work tries to elucidate which view teachers has about the connection average children's recreational pursuits and its impact on the school performances. The issues act about the teachers' sights on the connection average recreational pursuits and school performance and which recreational pursuits they consider favours and disadvantages the students' school performance. The theoretical background has I taken from literature that acts generally about the spare time but also from literature about physical activity. I chose to do qualitative group interviews with nine teachers from one F to 6 school in southeastern Skåne. I interviewed bunch teachers from class 1 to 6. Conclusions that can be drawn of the material that I received is that the teachers considers that there be a connection average leisure activities and school performance

SammanfattningI detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar. Vår frågeställning är: Vilka möjligheter ges eleverna •att skaffa sig erfarenheter av de estetiska uttrycksformerna i skolan och på fritiden?•att koppla samman sina estetiska erfarenheter från fritiden med skolan?•att använda sig av dessa erfarenheter vid redovisningar?Vår undersökning tyder på att eleverna önskar få arbeta mer med- och använda sig mer av de estetiska ämnena och de estetiska uttryckssätten. Vidare visar den att elevernas erfarenheter av estetiska uttrycksformer inte följdes upp av skolan och att lärarna inte integrerade elevernas estetiska erfarenheter med skolarbetet. Vi menar att elevernas fritidintressen och de kunskaper de skaffar sig under fritiden måste tas till vara. Vi ska möta eleven där hon eller han just befinner sig och utgå därifrån.

Något som det talas mycket om i dag är den ökande stressen bland barn och ungdomar. Kan läxorna vara en medverkande orsak? Och vad tänker elever och lärare egentligen om läxor? Den forskning och litteratur som uppsatsen bygger på består både av förespråkare och motståndare till läxor. / Syftet med följande arbete är att belysa vilket förhållningssätt elever respektive lärare har till läxor. De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: Vad anser lärare om läxor och vad är syftet med dessa? Hur uppfattar elever sina läxor? Arbetet bygger på en litteraturstudie, kvantitativa elevundersökningar och på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i grundskolans tidigare årskurser. Resultaten som framkommit i analysen av arbetet visar att läxor utgör en naturlig del i skolverksamheten där syftet med läxan är att ge eleverna en god arbetsmoral som bygger på ansvarstagand. Detta argument för läxor framkommer även ur elevernas syn på läxor som en del av skolan, trots att de också kan upplevas som betungande för vardagen.

Syftet med arbetet är att belysa de diskurser om meningsfull fritid som lärare i fritidshem använder i medier för lärare i fritidshem. Som metod har en diskursanalys gjorts av ett antal debattartiklar och krönikor från tidningen Läraren Fritidspedagogik som är en facklig tidning. Analysen har utgått från en teori om diskurser och socialkonstruktivism som innebär att människan skapar och återskapar sin egen samhällsuppfattning. Diskursanalys och socialkonstruktivism används för att belysa eller upptäcka samhällsstrukturer. I resultatet lyfts fritidshemmets roll, verksamhetens kvalité, yrkesrollens kompetens, flexibilitet och skolifiering som diskurser och faktorer i samband med att skapa en meningsfull fritid. Diskurserna eller faktorerna går in i mer övergripande diskurser i fritidshemmet vilka är omsorg, fritid och kunskapsinhämtning. En slutsats är att lärare i fritidshem strävar efter att förverkliga diskurser om fritid och kunskapsinhämtning men bristande resurser gör att verksamheten ofta går tillbaka till en omsorgsdiskurs.