<p>Syftet med vårt arbete är att belysa lärarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid två skolor. Ett ytterligare syfte är att jämföra ovan med rådande uppfattningar från Skolverket samt jämföra utfallet av ovanstående med resultatet av en enkät utförd på fritidspersonalen vid dessa två skolor. Vi väljer att använda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestämda frågor. Vi avser att intervjua fyra lärare och delar ut enkäter till fem fritidsanställda på två olika skolor. Vi intervjuar även personal på Skolverket för att jämföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll. Studien bygger på ett interaktionistiskt perspektiv. Resultatet av undersökningen visar det faktum att både lärarna och fritidspersonalen uppfattar fritidspedagogens yrkesroll som splittrad, ses som hjälplärare samt att de har låg status.</p><p>The purpose of this study is to illustrate teachers’ perceptions of the professional role of a leisure pedagogue. A further purpose is to compare the above with the prevailing view of The National Agency for Education. A further purpose is to compare the result of the above with questions put to the after-school centres personal. We choose a qualitative method with predetermined questions. We are interviewing four teachers and are handing out questionnaires to five after-school centres personal at two different schools. We are also interviewing staff at The National Agency for Education to be compared of a leisure pedagogue’s professional role. The study is built on an interactionistic perspective. The result of our investigation illuminated the facts that both teachers and after-school centres staffs’ perception of the role of a leisure pedagogue as a disunited role, a helping teacher and has a low status.</p>

Syftet med vårt arbete är att belysa lärarnas uppfattningar om fritidspedagogens yrkesroll vid två skolor. Ett ytterligare syfte är att jämföra ovan med rådande uppfattningar från Skolverket samt jämföra utfallet av ovanstående med resultatet av en enkät utförd på fritidspersonalen vid dessa två skolor. Vi väljer att använda en kvalitativ undersökningsmetod med förutbestämda frågor. Vi avser att intervjua fyra lärare och delar ut enkäter till fem fritidsanställda på två olika skolor. Vi intervjuar även personal på Skolverket för att jämföra beskrivningen av fritidspedagogens yrkesroll. Studien bygger på ett interaktionistiskt perspektiv. Resultatet av undersökningen visar det faktum att både lärarna och fritidspersonalen uppfattar fritidspedagogens yrkesroll som splittrad, ses som hjälplärare samt att de har låg status. The purpose of this study is to illustrate teachers’ perceptions of the professional role of a leisure pedagogue. A further purpose is to compare the above with the prevailing view of The National Agency for Education. A further purpose is to compare the result of the above with questions put to the after-school centres personal. We choose a qualitative method with predetermined questions. We are interviewing four teachers and are handing out questionnaires to five after-school centres personal at two different schools. We are also interviewing staff at The National Agency for Education to be compared of a leisure pedagogue’s professional role. The study is built on an interactionistic perspective. The result of our investigation illuminated the facts that both teachers and after-school centres staffs’ perception of the role of a leisure pedagogue as a disunited role, a helping teacher and has a low status.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken. Övervägande del av respondenterna anser att det är betydelsefullt att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet till att utveckla elevers lärande inom matematiken. De respondenter som svarat att det inte är betydelsefyllt att använda vardagsmatematik tycker att barnen får tillräckligt med den kunskapen i skolan.

Fritidshemmets uppdrag att komplettera skolan, stimulera elevernas lärande och utveckling samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation står inskrivet i skollagen. Dock finns inga närmare föreskrifter om hur komplementet bör se ut eller vad en meningsfull fritid innebär. Vår studie syftar till att undersöka hur pedagoger verksamma inom fritidshem tolkar uppdra-get. Våra frågor är: Hur beskriver pedagogerna att fritidshemmet kompletterar skolan? Vad innebä meningsfull fritid, enligt pedagogerna? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat sju pedagoger verksamma på fritidshem. Resultatet visar att uppdragets formulering fungerar som ramar som pedagogerna arbetar inom. Detta medför att arbetet med uppdraget och verksamheten ser olika ut på olika skolor. Vidare framkommer det att det finns olika sätt att tolka fritidshemmet som ett komplement till skolan, då det dels kan handla om hur pedagogerna verksamma inom fritidshem används under skol-dagen, dels hur fritidshemmet omsätter teoretisk kunskap till praktiska aktiviteter, samt hur fritidshemmet bidrar till elevernas sociala och personliga utveckling. För att vistelsen på fri-tidshemmet ska uppfattas som meningsfull arbetar samtliga pedagoger med att erbjuda ett stort utbud av varierade aktiviteter för att eleverna ska utveckla nya och befintliga intressen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen – Grundlärare mot fritidshem – innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras. Samverkan med skolan har inneburit många nedskärningar för verksamheten och en medvetenhet och vilja att synliggöra detta har växt sig stark hos personalen. För dem handlar det om att eleverna ska få en fullständig skolgång där fritidshemmet är en viktig byggsten. Vad som framkommit från uppsatsen är att det upplevs finnas en klyfta mellan fritidsverksamheten och skolan. Ett ingenmansland där man inte vet vems ansvar slutar eller tar vid. Den dubbla kompetens som Grundlärare mot fritidshem ger innebär en splittring i arbetsuppgifterna där den aktiva arbetar utifrån de Allmänna råden för fritidshemmet, skollagen samt Lgr11. I fritidsverksamheten råder ingen bedömning av eleverna medan det i skolan ska finnas bedömningsunderlag för varje elev.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att öka kunskapen om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta utbildade fritidslärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med stöd i meningskodning. Utifrån analysen av data kunde sedan ett resultat sammanställas. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att användandet av utomhuspedagogik främjar elevers utveckling och lärande på olika sätt där motorik och socialt samspel ofta nämns som något som främjas. I resultatet framkommer fritidslärarnas uppfattningar om att det finns flera olika möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik. Det upplevs bland annat att utomhusmiljön har många möjligheter där skogsmiljön och skolgården framförallt nämns. Resultatet framhäver även fritidslärarnas uppfattningar om att det kan finnas olika hinder i bedrivandet av utomhuspedagogik, exempelvis tidsbrist, personalbrist och väder.

Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen. De intervjuade fritidspedagogerna ansåg även att elevernas kunskaps-utveckling är det som är viktigast. De påpekade också, att läxhjälpen är något som vård-nadshavarna bör ansvara för i hemmet. Studien berörde också hur fritidspedagogerna ser på att organisationer och företag erbjuder läxhjälp ibland mot betalning. Detta är något som de intervjuade fritidspedagogerna ställde sig mycket skeptiska till, framför allt i de fall som det handlar om att vårdnadshavarna betalar för tjänsten privat.

En stor del av barnen rör sig idag för lite, studier visar på att så stor del som 77% av Sveriges barn rör sig mindre än Världshälsoorganisationens rekommendationer. Detta är problematiskt och ett hot mot den svenska folkhälsan. Syftet med denna studie är att med de problem kring den höga andel barn som rör sig för lite i åtanke. Ta reda på och skapa kunskap kring hur fritidshemmen utifrån sitt rörelseuppdrag arbetar med rörelse och fysisk aktivitet i verksamheten. Vi har genom att ha genomfört åtta kvalitativa intervjuer med pedagoger på fyra olika fritidshem kommit fram till följande resultat. De tillfrågade pedagogerna är alla medvetna om att en stor grupp barn rör sig för lite, de ser också problemen med det och vill genom undervisningen på fritidshemmet motivera och inspirera barnen till att röra sig mer. Pedagogerna berättar även hur de arbetar med rörelse och fysisk aktivitet, det vill säga hur det ser ut med ute- respektive inneaktiviteter samt ordnad respektive fri aktivitet. Utöver detta lyfts svårigheter och hinder som pedagogerna ser och stöter på i arbetet med rörelse och fysisk aktivitet på fritidshemmet. Det handlar bland annat om begränsningar i lokaler och miljö, det ökande skärmanvändandet och svårigheter i planeringsarbetet. Studien visar att pedagogerna är medvetna om problemen med att barn rör sig för lite, samt att de har goda idéer kring hur arbetet med rörelse kan förbättras, men också att svårigheterna och hindren kan vara många.

Skolan Klassrummen Projektet har till stor del utgått från klassrummen som är skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lärarens roll har förändrats från en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet så har önskemålen på klassrummen också förändrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulära klassrummets hierarki och istället tillämpa ett kvadratiskt klassrum på 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i området – eklunden – finns både grupprum och uteplats. Tanken är att lektionerna ska kunna flytta ut på terrassen vid fint väder och att den ska kunna användas både på raster och på lektioner. Fritids Mellan ettan och nian så är en elev schemalagd drygt 4 timmar per skoldag, resten av skoldagen är fri tid. Fritidsverksamheten är idag ofta kopplad till lektionssalarna vilket skapar konflikt mellan lärare och fritidspedagoger. Jag har valt att ge fritids generösa utrymmen som barnen kan leka i. Intill varje pelare finns draperier som man kan dra för och avskärma mindre rum i det stora rummet. Koppling mellan stad och natur Skolan är belägen i gränsen mellan eklunden som har varit styrande i hela utformningen av Annedal och det som kommer att bli stadsdelens torg. Jag har velat skapa en koppling mellan den urbana miljön och naturen. Mot parken terrasserar byggnaden och skapar en låg fasad som kopplar mot lunden, medan den mot gatan är vertikal och samspelar med gaturummet. Genom hela byggnaden löper siktlinjer så att man från gatan, när solen ligger på mot parken får en förnimmelse av vad som finns på andra sidan. Trappan Den stora trappan som löper genom byggnaden återspeglas i fasaden mot torget och ger byggnaden en särskild karaktär, men är också en symbol för utbildningsinstitutionen. Samtidigt agerar den läktarplats för den stora salen där lokala evenemang kan hållas. Formen Byggnaden följer stadsrummet och är anpassad efter de befintliga husen mot torget samt vägen som löper längs det samma. Programhantering Skolan är utformad i ett källarplan och tre plan ovan marken. I källaren finns kök och maskinrum för ventilation. På plan ett finns den stora hallen som kan skärmas av med draperier, bakom trappan ligger matsalen i koppling till torget och gatan därefter finns fritids och klassrum. Ovanför matsalen ligger biblioteket som också har utsikt över torget. Liksom på första planet finns det dessutom klassrum och fritidsrum. Dessutom ligger personalrum och rektorsexpeditionen på detta plan. På plan tre finns en stor ateljévåning för bildundervisning. / The School The Classrooms The project has evolved from the classrooms, which from an educational point of view are the most important units in a school.  As the teachers way of teaching has gone from a lecturing form to more of a coaching form, the demands on the classroom have changed. I have chosen to break the hierarchy of the classical rectangular classroom and instead use the more un-hierarchical square with the dimensions of 8x8 metres. Next to every classroom, that has been given the nicest view in the area – towards the small hill – there is a group room and a terrace. I want to give the teachers the opportunity to give classes outdoors. After School Activities Between the first and the ninth grade in school, a student only has classes for 4 hours a day, the rest of the day is spare time. The after-school activities in Sweden often take place in the classrooms, creating controversy between teachers and after-school pedagogues. I have chosen to give the after-school activity lots of space for the children to play in. Connected to every pillar there is a curtain that can create small rooms in the big room. Connection between city and nature The school is located in the boundary between the oak park, which has been the form giving element in this city area, and the local square. I wanted to design a connection between the urban environment and the nature. The building’s façade towards the oak park is broken down with the terraces creating a low façade that connects to the hill. On the other side, towards the city, the façade is steeper and higher and connects to the built environment. Through the whole building there are sightlines that gives the impression of that you can see what happens on the other side. The Stair The big stair that runs through the building is connected to the terraces facing the park, giving the school a distinct character, but is also working as a metaphor for the educational steps that are taken inside the building. Program The school is designed with a basement and three floors above ground. The school kitchen and the machinery room for ventilation are located in the basement. The big hall is located on the first floor and can be rented out for local events. The kitchen and the dining hall are located behind the stairs, which also works as a stand for spectators enjoying a local event. All the social areas in the building are facing the urban square. The library is located above the dining hall. Also located on the second floor is the staff room. The top floor is dedicated to studios for painting classes.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är ett väl beforskat kunskapsområde men ännu relativt lite beforskat vad gäller flickor. Den forskning som finns om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning visar att flickorna i högre grad osynliggörs i skolan än pojkar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och det främst på grund av att pojkar överlag är mer utåtagerande än flickor. I litteratur framgår att diagnoser har blivit som ett slags instrument för att ge elever stöd i skolans värld men samtidigt visar litteratur också att skola och fritidshem saknar strategier för att stötta elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Skolverket framhåller emellertid att elever i både skola och fritidshem har rätt till stöd, oavsett om diagnos finns med i bilden eller ej. Denna studie undersöker fritidslärares uppfattning om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i fritidshem, hur flickor med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning blir bemötta av fritidslärare, hur deras svårigheter tar sig i uttryck, och hur fritidslärare stöttar flickor i fritidshem? Kvalitativ forskningsmetod har använts och genomförts i form av semistrukturerade intervjuer, via ett kriteriebaserat urval med fyra fritidslärare på fyra olika fritidshem runt om i landet. Insamlad data transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet analyserades i relation till studiens bakgrund. De teorier som används är maskeringshypotesen och social-energihypotesen som Bühler (2020) skriver om. Det för att mycket annan litteratur beskriver processer och resonemang som liknar dessa två ovannämnda teorier vid beskrivning av flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Studiens slutsats och diskussion är förutom kunskapsbrist om flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, även att genus och ekonomiska aspekter kan vara faktorer som påverkar varför flickor med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som grupp osynliggörs. Vidare måste fritidslärare på ett djupare sätt oavsett elevers kön studera deras sociala mönster, och inte endast bedöma utifrån grad av utåtagerande beteende.