No description available.

Vi upplever att det finns en allmän bild av att förskollärares arbetsmiljö förknippas med stress, hög arbetsbelastning och höga ljudnivåer. Det har väckt vårt intresse att undersöka hur förskollärare upplever sin arbetsmiljö och om denna allmänna bild av förskolläraryrket överensstämmer med verkligheten. Syftet med studien är att få en förståelse för hur arbetsmiljön ser ut för dagens förskollärare och om det finns skillnader i hur den upplevs i offentlig respektive privat sektor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med förskollärare på förskolor i Stockholm, Karlstad och Norrtälje. Dessa intervjuer ligger till grund för våra resultat och analyser. Vi har dragit slutsatsen att förskollärarna i vår studie upplever sin arbetsmiljö som god. De trivs med sitt arbete och upplever att barnen och kollegorna är avgörande faktorer för att vilja gå till arbetet. Resultatet av vår studie visar att den främsta motivationsfaktorn för respondenterna är vikten av och meningsfullheten i yrket. Vårt resultat visar att respondenterna upplever den psykosociala arbetsmiljön överlag som bra, samtidigt som arbetet ibland känns stressigt. Vårt resultat visar även att respondenterna tyckte sig ha fått fysiska besvär av arbetet och att ljudnivån var hög. De ansåg även att ljudnivån påverkade deras humör och hörsel på olika sätt och i olika grad. Flertalet respondenter ansåg även att ergonomin kunde bli bättre. Vi kan konstatera att det ställs omfattande krav på våra respondenter på deras arbetsplatser. Studiens resultat visar att respondenterna har hög egenkontroll då de upplever att de kan kontrollera sitt arbete i hög utsträckning och har möjlighet att påverka beslut på arbetsplatsen. Vi kan inte se några tydliga samband eller stora skillnader kring hur förskollärarna upplever sin arbetsmiljö i offentlig respektive privat sektor. Vi såg inte heller några större skillnader i upplevelser av arbetsmiljön inom de olika grupperna av respondenter som arbetar inom privat kontra offentlig sektor. De små skillnader vi såg har redovisats och diskuterats i vår studie. / Arbetslivsstudier

Under sent 2010-tal och tidigt 2020-tal drabbades världen av en pandemi som gjorde att distansarbete ökade markant för de anställda. Där har distansarbetet varit en förutsättning för att få organisationerna att fungera. Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever sin arbetsmiljö ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv under distansarbetet men också vilka möjligheter och utmaningar som distansarbetet medfört för medarbetarna. Den tidigare forskningen som användes handlade om distansarbete, psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt olika möjligheter och utmaningar som tidigare identifierats i relation till distansarbete. Studien använde sig av Karaseks krav-kontroll-stödmodell för att förklara hur den psykiska hälsan upplevdes. Studien utfördes genom en kvalitativ metod, där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet delades in i tre teman: Psykisk arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö samt utmaningar och möjligheter. Studiens slutsats var att medarbetarna befann sig i en situation där de löper låg risk för dålig psykosocial arbetsmiljö, men en högre risk för dålig fysisk arbetsmiljö. Möjligheterna som distansarbetet medfört var en ökad produktivitet samt en ökad flexibilitet. De utmaningar som distansarbetet medfört handlade om gränsdragningen mellan arbete och privatliv vilket var kopplat till den ökade flexibiliteten som distansarbetet medfört.

Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur några förskollärares arbetsmiljö ser ut. För att besvara syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra verksamma förskollärare i två olika kommuner.   I resultatet framgick det att den befintliga arbetsmiljön i förskolan är präglad av hög bullernivå, stress, otillräcklighet och frustration. Några bidragande faktorer till detta är barngruppens storlek, bristande resurser och för få samt små lokaler. De förskollärare som deltog i studien ansåg att bristen på resurser är det som påverkar arbetsmiljön mest, då detta leder till stress och känslan av otillräcklighet. Å andra sidan anser deltagarna i vår studie att det positiva väger upp för det negativa. Arbetslaget lyfts även fram som en positiv aspekt i arbetet i och med att personalen känner trygghet i ett väl fungerande arbetslag. En slutsats som görs är att förskollärarna anser att sitt arbete är meningsfullt och en viktig del av samhället, vilket gör att de vill fortsätta vara verksamma inom yrket, trots den påfrestande arbetsmiljön.

The working environment for music teachers who is working with children in the younger ages has recently been a topic that has been highlighted in the news. Therefore, the interest in this study is to draw attention to differences and similarities in the physical work environment of music teachers within the same municipality, and to see their prerequisites for performing their teaching based on the physical conditions they have. Information about this area was collected through a qualitative study in which three music teachers were interviewed regarding their experiences of their physical work environment. The result of the study shows that differences and similarities exist in the interviewed teachers work environment, and that the biggest difference is the total number of students they teach and how many students they teach during a lesson. The biggest similarities are that they experience the noise level as a significant factor in the work environment.

<p>Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa <em>Undersökningen om äldres levnadsvillkor </em>(SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa <em>Levnadsnivå-undersökningen</em> (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?</p><p>Metod</p><p>Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan).</p><p>Resultat</p><p>De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar.</p><p>Slutsats</p><p>Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.</p>

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utsträckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohälsa hos den äldre populationen beror på de arbetsförhållanden de haft under de yrkesverksamma åren. Vi har för detta ändamål genomfört analyser med hjälp av ordinala logistiska regressioner där vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan på sambandet mellan två mått av socioekonomisk status och sex olika ohälsoutfall. De olika ohälsoutfallen har baserats på ett befintligt datamaterial från den nationellt representativa Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts åren 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhållanden har hämtats från den nationellt representativa Levnadsnivå-undersökningen (LNU) från åren 1968 och 1981.  Kombinationen av de två har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebär att vi kunnat följa respondenterna över tid - från tiden de varit yrkesverksamma till pensionsålder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades när vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan på sambandet mellan måtten på socioekonomisk status och de två ohälsoutfallen rörelsesmärta och fysisk funktionsnedsättning. Däremot förklarade de psykiska arbetsmiljöförhållandena genomgående mycket litet eller inget alls av sambanden mellan socioekonomisk status och ohälsoutfallen i stort. Med resultaten för handen drar vi slutsatsen att tidigare fysiska arbetsmiljöförhållanden i enlighet med tidigare forskning står för den största delen av sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa. Med det i åtanke kan resultaten av vår studie tänkas reflektera dåtidens arbetsmiljö som karakteriserats av mestadels monotont arbete med, som vi kunnat se, belastningssjukdomar såsom smärta i rörelseorgan och nedsatt funktionsförmåga till följd. I vår studie har vi inte analyserat bristande kontroll av arbetet, hög anspänning, tillfredsställelse med arbetet, stöd från chef och medarbetare och inflytande över arbetsuppgifter. Om vi hade kunnat inkludera dessa faktorer hade vi eventuellt fått andra resultat med avseende på deras inverkan på sambandet mellan socioekonomisk status och äldres ohälsa.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen? Metod Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan). Resultat De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar. Slutsats Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad. Undersökningen har utgått från följande frågeställningar: - Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö? - Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön? - Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur? Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur. Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori. Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna. I den fysiska arbetsmiljön upplever intervjupersonerna i bankverksamheten en sämre ventilation och i handelsverksamheten upplevs det stora problemet vara sämre arbetsutrustning. Vad gäller arbetsmiljöns upplevda påverkan på hälsan är slutsatsen att personer som sitter längre perioder vid en dator upplever mer besvär med axlar och nacke, än de som sitter kortare perioder. Vidare har det uppmärksammats att intervjupersonerna inte påverkas negativt av stress, då det istället tenderar att upplevas som prestationshöjande. Undersökningen visar även på en skillnad mellan bankverksamheten och handelsverksamheten vad gäller satsningen på personal och arbetsmiljö, då bankverksamheten tenderar att lägga mer resurser på sociala sammankomster samt ergonomisk utrustning.