Utvecklingsarbetets syfte var att göra eleverna delaktiga i utformandet av den fysiska miljön på fritidshemmet samt att delaktigheten skulle öka motivationen hos eleverna till att ta eget initiativ på fritidshemmet. Detta projekt har genomförts efter en nulägesanalys på ett fritidshem där behovet av att göra eleverna delaktiga i den fysiska miljön fanns. Projektet baserades på Rönnemans (1998) beskrivning av en aktionsforskningsmodell: planera, agera, observera och reflektera. Vi genomförde tre aktioner tillsammans med eleverna på fritidshemmet. Eleverna som deltog i projektet var i åldrarna 9–12 år. Första aktionen bestod av att eleverna fick rita sina önskemål på färdiga ritningar och komma med förslag på hur de ville att fritidshemmets inomhusmiljö skulle se ut. Baserat på elevernas ritningar och förslag genomfördes aktion två och tre, där två olika ommöbleringar gjordes av den fysiska miljön på fritidshemmet. Under varje aktion genomfördes informella samtal och observationer för att få underlag till vidare reflektion. Resultatet tyder på att eleverna upplevt en ökad delaktighet och motivation när de fått önska vad som skulle finnas på fritidshemmet men projektet hade behövt mer tid för att kunna få ett hållbart resultat på längre sikt. Alla bilder som är med i arbetet har vi tagit själva med godkännande av lärarna på Rubinen. Figurerna har vi illustrerat själva.

Studiens syfte var att undersöka hur de boende i två socioekonomiskt olika bostadsområden upplevde möjligheterna till fysisk aktivitet, samt hur den fysiska miljön påverkade deras rörelsemönster. De bostadsområden som jämfördes var Luthagen och Gottsunda som skiljer sig från varandra både i avseende till invånarnas inkomst, ohälsotal och stadsnära läge. Metoden som användes var semistrukturerade, kvalitativa intervjuer där totalt tre boende från respektive bostadsområde fick dela med sig av deras upplevelser av boendemiljön samt beskriva på vilket sätt de upplevde att den fysiska miljön påverkade deras och andras rörelse- och transportmönster. Intervjuerna tog mellan 35-75 minuter att genomföra vilka sedan följdes av fullständiga transkriberingar för vidare analys. Resultatet av studien överensstämde till stor del med tidigare studier inom forskningsområdet där faktorer som närhet till grönområden, en god tillgänglighet till service och tjänster samt en god tillgång till cykel- och gångvägar tenderade att främja deltagarnas dagliga rörelsemängd. På grund av studiens småskalighet och begränsade dataunderlag går det inte att dra några generella slutsatser utefter resultatet men det ger ändå en fingervisning om vilka miljömässiga attribut som människor tenderar att uppskatta.

Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den fysiska miljöns påverkan på barn. Detta undersöker vi genom att observera barnen under den fria leken för att få syn på hur miljön men även materialet bidrar till olika förutsättningar och begränsningar. Vi undersöker även pedagogernas föreställningar kring detta genom kvalitativa intervjuer. Vi vill ta reda på hur pedagogerna har tänkt och resonerat när de konstruerat miljön och valt material. Vi har tagit hjälp av Butlers genusteori men även Göranssons teoretiska angreppssätt på materialiteter.I vårt resultat kom vi fram till fyra analytiska poänger. Det första är att barn är medskapare i att göra genus. Det andra är att pedagogerna reflekterar kring material och leksaker men mindre kring utformningen av miljön och avdelningens rum. Det tredje är att samhället har en stor påverkan på barns föreställningar om genus och det fjärde är att pedagogerna är genusmedvetna i deras bemötande med barnen.

No description available.

Denna studie belyser lärmiljön i förskolan. Lärmiljön består av den sociala, pedagogiska och fysiska miljön, vilket även är faktorer som tas upp i tillgänglighetsmodellen från specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM 2018). Studien tar upp relevant forskning kring ämnet och teori kopplat till lärmiljön. Vårt syfte med studien är att ta reda på vad fyra olika förskollärare tänker kring utformningen av lärmiljön genom en kvalitativ intervjumetod kopplat till den utvecklingspedagogiska teorin. Utifrån teorin används fyra olika nyckelbegrepp, lärandets akt, lärandets objekt, erfarande och variation. Dessa är centrala begrepp i teorin och hjälper oss att se på den fysiska lärmiljön utifrån en teoretisk utgångspunkt. Vi har valt att basera vårt examensarbete på lärmiljön i förskolan då vi anser att denna bidrar till lärande och lek och vi vill då ta reda på hur man som verksam förskollärare arbetar för att lärmiljön ska främja lek och lärande. De frågeställningar som vi valt att ta upp i studien är hur resonerar förskollärarna kring uppbyggnaden av den fysiska miljön i förskolan? Hur används lärmiljön för att främja barnens lek och lärande? Resultatet visar att förskollärarna i vår studie tänker i banor om ålder, behov och material när de planerar sina lärmiljöer. De är närvarande i barnens lek och utforskande samt planerar sin lärmiljö för att barnen skall upptäcka nya intressen som ofta riktas till det tema/projektarbete som avdelningen arbetar med. Förskollärarna i studien belyser att de utgår från barnens intresse i miljön för att fånga upp nya lärsituationer.

Vår studie syftar till att ge en bredare förståelse över hur stor betydelse utformningen av det offentliga rummet har i förhållande till invånarnas trygghet. Vi avser att belysa stadsplanerarnas perspektiv i planeringen av omgestaltningar av två befintliga områden i Malmö. Studien går med andra ord ut på att analysera hur stadsplanerare i Malmö planerar två olika områden för att de ska gå från otrygga till trygga. Vi talar även om definitionen av begreppet trygghet samt hur stor betydelse medborgarnas trygghet har för att bostadsområden ska bli attraktiva. I studien undersöker vi detta fenomen med hjälp av dokumentanalyser av planprogram. Vi har analyserat ett planprogram över Kroksbäck och Holma samt ett planprogram över Amiralsgatan och station Persborg. Valet av dessa områdena föll på att det är områden som redan upplevs som otrygga och utsatta områden. Av den anledningen lämpar det sig att analysera områdenas planerade omgestaltning via planprogrammen. För att ge en bredare uppfattning av trygghetsaspekten och hur platsen ser ut och upplevs idag valde vi även att göra platsanalyser av vardera plats. Platsanalysera avser att ge en mer personlig uppfattning av hur vi författare upplever platsen utifrån trygghetsperspektivet. I analyserna läggs det största fokuset på hur den fysiska miljön är utformad och hur det påverkar upplevelsen av trygghet och otrygghet. I vår slutsats beräknar vi att kunna ge ett mer konkret svar på hur utformningen av den fysiska miljön kan påverka tryggheten med hjälp och vägledning av tidigare forskning av författare som bland annat Jane Jacobs (2005). / The aim of our study is to provide a broader understanding of how important the design of the public space is in relation to the safety of the inhabitants. We intend to shed light on the city planners perspective in the planning of redevelopments of two existing districts in Malmö. In other words, the paper examines how city planners in Malmö plan two different areas so that they go from unsafe to safe. We also discuss the definition of the concept of safety and how important the safety of citizens is for residential areas to become attractive. In the study, we investigate this phenomenon by analyzing planning programs over each district. We analyzed a planprogram over Kroksbäck and Holma as well as a planprogram over Amiralsgatan and station Persborg. The choice of these areas was due to the fact that they are two areas that today are perceived as unsafe and vulnerable areas. For this reason, it is appropriate to analyze how the sites are planned to reshape according to the plan programs. To give a broader view of the safety aspect and how the place looks and is experienced today, we also chose to make site analyzes of each place. The site analyzes are intended to give a more personal idea of how the authors experience the site based on the safety aspect. The object of study is used to discuss how design can affect the safety in public spaces. In conclusion, we expect to be able to give a more concrete answer to how the design of the physical environment can affect security with the help and guidance through previous research by authors such as Jane Jacobs (2005).

Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som är utmanande och lockar till lek och utforskande. För att kunna bygga upp en sådan fysisk miljö behövs tvärvetenskaplig kunskap om vilka komponenter som bidrar till att miljö upplevs på ett visst sätt. Förskolans läroplan ger inga konkreta råd angående den fysiska miljöns utformning. Vårt syfte är att undersöka miljöestetikens roll för barnen i förskolan. För att konkretisera syftet har vi använt oss av frågeställningarna; Hur kan miljöestetiken i förskolan påverka barnens välbefinnande och kunskapsutveckling? Hur arbetar pedagogerna med att göra miljön estetiskt tilltalande för barnen? Hur tänker pedagogerna om att skapa en trygg och stimulerande miljö? Vi har valt att använda oss av det dynamiska interaktionistiska perspektivet som fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan människa och miljö. Studiens undersökning har skett genom en kvalitativ metod där vi observerat den fysiska miljön på tre förskolor med olika pedagogisk inriktning samt utfört semistrukturerade intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger på dessa förskolor. Resultaten visar att samspelet mellan den fysiska och sociala miljön bildar en atmosfär som, när den är positiv, bidrar till barnens välbefinnande. Genom att arbeta med inredning, material och ordning skapar pedagogerna en estetisk tilltalande miljö. Pedagogerna anpassar den fysiska miljön huvudsakligen utifrån observationer på barnens yttre reaktioner. Att göra miljön stimulerande förknippar pedagogerna med att erbjuda varierat material medan den trygga miljön försöks uppnås utifrån sociala aspekter.

Den här rapporten fokuserar på ämnesövergripande undervisning i relation till skolmiljön, både den fysiska och psykosociala. Är utformningen av skolmiljön en förutsättning för genomförandet av ett ämnesövergripande arbetssätt? Finns det en eller flera möjliga optimala miljöer och hur ser de i sådana fall ut? / A conversational environment in interaction with pedagogyEducational methods in a meaningful context with a physical environment as part of a pleasurable learning experience

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar och utformar den fysiska miljön för att underlätta och inkludera barn med fysiska funktionsnedsättningar i vardagen. Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket 2010) ska verksamma på förskolor arbeta efter begreppet en förskola för alla, vi har valt att undersöka om pedagoger arbetar enligt denna politiska vision som innebär att alla barn i skolan och förskolan ska vara inkluderade på lika villkor. Redan från inskolning ska barn med eller utan funktionsnedsättning vara medräknade och alla barn ha rätt till stöd och stimulans utifrån sin egen förmåga (Paulsson 2000).I denna undersökning har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, vi valde att intervjua pedagoger och föräldrar från två olika förskolor varav den första förskolan var inriktad till barn med funktionsnedsättningar och den andra var en traditionell förskola. Formen på våra intervjuer var semistrukturerade vilket innebär att ett manus följs och därefter finns det utrymme för öppna frågor. Under våra besök på förskolorna gjorde vi även observationer och förde fältanteckningar. Ovan nämnde vi att Lpfö98/10 (Skolverket 2010) framhäver att förskolor ska arbeta med begreppet en förskola för alla och vi undrade hur det ser ut för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Hur anpassas den fysiska miljön och arbetssättet för dessa barn? Vi hade en tanke om att det skulle vara stor skillnad mellan de olika förskolorna, men efter denna studie kan vi konstatera att skillnaden var liten. Utifrån de svar vi fått från respondenter gällande anpassning av den fysiska miljön på förskolan, har vi förstått att denna är av stor vikt för att barn med fysiska funktionsnedsättningar ska få möjlighet till en bred utveckling sett ur ett sociokulturellt perspektiv.

Arbetet syftar till att belysa hur man som pedagog kan skapa socialt stimulerande miljöer för ett-, två- och treåringar i förskolan. Genom att studera små barn och den fysiska miljö de befinner sig i på förskolan har vi undersökt vad som påverkar om samspel uppstår eller uteblir. Den främsta frågeställningen har varit ”på vilket sätt är förskolan en socialt stimulerande miljö för barn i åldern ett till tre”. Tre förskole-avdelningar har deltagit i undersökningen. Vi har utgått från Daniel N. Sterns teori kring det lilla sociala barnet. Vi har även använt tidigare forskning kring barns sociala samspel, samt forskning kring fysisk miljö. Både förskolemiljön och barnen har observerats. Även pedagoger har intervjuats. Resultatet visar på att förskolan är en socialt stimulerande miljö som är beroende av pedagogerna som arbetar där. Pedagogerna ger på olika sätt barnen förutsättningar för samspel. Detta kan handla om att barnen får tillgång till material som intresserar dem, samt om hur tillåtande pedagogerna är då barnen samspelar. Även det faktum att förskolan är en plats där många barn vistas tillsammans gör förskolan till en socialt stimulerande miljö. Ett exempel på detta är måltidssituationerna då samtliga barn vistas på samma plats, vilket ger möjligheter till samspel.