Syftet var att undersöka uppfattningar, ansvarstagande och åtgärder kring matchfixning. Urvalet bestod av totalt sju respondenter fördelade på två spelare, två ledare och tre styrelsemedlemmar. Respondenterna tillhörde föreningar inom Gävleborgs län idrottsförbund med koppling till fotboll och bandy. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och har fair-play idealet, sociala konstruktioner och Kohlbergs moralutvecklingsteori som teoretiska utgångspunkter. Bearbetningen och analysen följde de tre stegen transkribering, datareduktionoch skapande av teman. Resultaten från intervjuerna delades in i de tre teman som bildades utifrån syftet och frågeställningarna. Vid temat uppfattningar uppvisade intervjuerna framförallt att det fanns bristande kunskaper angående matchfixning och ett ekonomiskt hot med anknytning till spelindustrins utveckling. I temat ansvarstagande framfördes att både idrottsrörelsen och de samhällsmässiga aktörerna bör integrera mer och ta större ansvar. Angående åtgärder var anblicken riktad emot spelutbudet, värdegrunden, samverkan mellan aktörer och en avskräckande bestraffning. I analysen framkom det att idrotten är i förändring med spelindustrin och synen på moraliska handlingar. Det är något som utgör ett hot mot idrottens kärna med god etik och moral, samt en försvårande omständighet i arbetet mot matchfixning. Slutsatsen är att det finns flera bekymmersamma aspekter inom samtliga tre teman och att det behövs ett gemensamt arbete gentemot matchfixningen. / The aim was to explore perceptions, responsibility and measures around matchfixing using an idiographic approach. The sample of consisted seven respondents with two players, two managers and three board members. The respondents belonged to associations in Gävleborg county sports federations linked to football and bandy. The study is based on semi-structured interviews and has the ideal of fair play, social structures and Kohlberg's moral development theory as the theoretical bases. The processing and analysis followed the three steps oftranscription, data reduction and creation of themes. The results from the interviews were divided into three themes that were formed after the purpose and issues. The respondent’s perceptions showed that there was a lack of knowledge regarding matchfixing and an economic threat related to the gaming industry. Regarding the measures they were directed against the betting line, values, interaction between performer and a deterrent punishment. The analysis revealed that sports is under change with the gaming industry and with a new different view of moral acts in sport. That’s something that poses a threat to the sport's good values with good ethics and morals, as well as an aggravating factor in working against matchfixning. The conclusion is that there are several worrying aspects in all three themes and a need for a common effort against matchfixing.

The subject of this bachelor thesis is the study of the artefact type called simple shaft-hole axe (Swedish: enkel skafthålsyxa) that have been found in the northern region of Sweden, Norrland. In contrast to finds in southern and middle Sweden, axes of this type in Norrland have not been extensively studied. Therefor the aim of this paper is to tabulate their number and distribution and see if the axes have any spatial relation to ancient monuments (Swedish: fornlämningar) dated to the same period and to see if the axes have any spatial relationship to any specific type of geography/terrain. This study also analyzes how they compare to the axes found in the rest of Sweden and thus what they may be able to tell us about prehistoric society in Norrland. This paper can be viewed as an extension of Per Lekberg’s dissertation Yxors liv, människors landskap: en studie av kulturlandskap och samhälle i Mellansveriges senneolitikum which is the most modern and extensive analysis of axes found in southern and middle Sweden and has provided a blueprint for the research done in this paper.

No description available.

Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning. Det fick sin förklaring först när Aschauer bevisade att det fanns ett samband mellan minskade investeringar i infrastruktur i slutet av 1960-talet och en nedgång i den totala produktiviteten strax efteråt, vilket till viss del ledde till finanskrisen. Det har sedan dess publicerats en uppsjö av forskningsartiklar kring ämnet där den sammantagna slutsatsen är att det inte är frågan om infrastrukturen påverkar den regionala utvecklingen, utan till vilken grad, där transportinfrastrukturen anses ha störst betydelse.   Denna studie har som syfte att undersöka till vilken omfattning infrastrukturinvesteringar har på den kommunala och regionala utvecklingen längs europaväg 4 sträckning mellan Uppsala och Sundsvall. Dessutom undersöktes om man skulle kunna implementera alternativa finansieringsmetoder av vägutbyggnadsprojekt, eftersom dessa även skulle leda fram till en ökad regional utveckling. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer och ett bottom-up perspektiv, vilket möjliggjorde att de tidigare långsiktiga regionala utvecklingsmålen kunde analyseras.   Sammantaget har resultatet visat att studiens arbetsmetod har varit en bra undersökningsform, där gamla resultat bekräftats och nya slutsatser dragits. Analysen har påvisat skillnader bland kommuner och regioner i frågan om vilken omfattning infrastrukturförändringar har påverkat deras utveckling. Däremot ansåg samtliga tillfrågade att alternativa finansieringssätt, som ERUF och PPP borde användas, men att implementeringen skulle bli svår. / During the postwar period, there has been a tremendous variation in regional growth in developing countries. At the same time there was a massive expansion and improvement in infrastructure. The advances in these two areas ended abruptly with the global financial crisis in the 1970s. However, when times changed and the economy began to recover, it was not with the same momentum as prior to the crisis. This slow development stunned macro-economists, who searched high and low after possible causes such as energy prices, social regulations and the economic structure of different regions. It became clear only when Aschauer showed how the decline in infrastructure investment in the late 1960s resulted in a decline in overall productivity shortly afterwards, which, in part, led to the financial crisis. There have since been published a plethora of research articles on the subject in which the overall conclusion is that it is not an issue of whether infrastructure has an impact on regional development, but to what degree, and that the transport infrastructure is considered to be most significant. The aim of this study is to investigate of impact that infrastructure investments were considered to have upon municipal and regional development along the European route 4 between Uppsala and Sundsvall. In addition the possibilities of implementing alternative methods of financing road-building projects were also explored, as these would lead to greater regional development. The study was conducted using questionnaires and interviews and a bottom-up approach, which made it possible for the earlier long-term regional development objectives to be analysed.Overall, the results demonstrated that the method applied was a good way of conducting a survey, where old and new findings were confirmed. The analysis has revealed differences among municipalities and regions with regards to the impact that changes in infrastructure have on their development. On the other hand, the respondents were unanimous in believing that alternative funding methods, such as ERUF and Public-Private-Partnership should be used, but that they would be difficult to implement.

Sometimes obstacles arise in cadastral procedures that make it impossible to carry out the party's claim. An obstacle may be that property formation does not meet the conditions in chapter 3. or 5 chap. property formation (SFS 1970: 988). According to a press release issued by the Government Chancellor on January 19, 2017 (Regeringskansliet, 2017), the average processing time for an cadastral procedures is approximately 47.1 weeks at the Swedish mapping, cadastral and land registration authority (based on the last five years). The Swedish mapping, cadastral and land registration authority was commissioned to work towards shorten cases queues. By detecting obstacles in cadastral proceedings earlier, those cases that are not possible to be implemented can be removed from the case queue and help shorten the processing time. By examin cases that have been canceled due to a material barrier, a basis has been provided for reasons of resignation. During the period from 1 January to 31 december 2017, 74 cadastral procedurs were canceled in Gävleborg, Dalarna and Jämtland on due to material barriers. In view of the outcome of Klang (Klang, 2010) and the result of this work it can be concluded that the section of the law that most often cause barriers to cadastral procedurs are found in chapter 3 of the Property Formation Act. An examination of the property formation at an earlier stage would facilitate the work of the establishment. If obvious defects of appropriateness and conditions that are significantly contrary to the applicable land rules are discovered and can be resolved already at the first examination of the application, it could help reduce the processing time for that case. If not, the case would even be considered impracticable already there. However, in order to be able to make such an assessment at first examination, there is a certain kind of competence that is already lacking today. / Ibland uppkommer hinder i förrättningar som omöjliggör ett genomförande av sakägarens yrkande. Ett hinder kan vara att fastighetsbildningen inte uppfyller villkoren i 3 kap. eller 5 kap. fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988). Enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet den 19 januari 2017 (Regeringskansliet, 2017) är den genomsnittliga handläggningstiden för ett förrättningsärende ca 47,1 veckor hos det Statliga Lantmäteriet (baserat på de senaste fem åren). Lantmäteriet fick i uppdrag att jobba för att korta ner ärendekön. Genom att upptäcka hinder i förrättningsärenden tidigare kan dessa ärenden som inte är möjliga att genomföra tas ur ärendekön och bidra till att korta handläggningstiden. Genom att kvalitativt granska förrättningar som har blivit inställda på grund av ett materiellt hinder har ett underlag tagits fram för orsaker till inställande. Under tidsperioden 2013-01-01 till 2017-12-31 inställdes 74 stycken förrättningar i Gävleborg, Dalarna och Jämtlands län på grund av materiella hinder. Med tanke på resultatet som Klang (Klang, 2010) fick fram gällande förrättningar enligt fastighetsbildningslagen och resultatet i detta arbete kan slutsatsen dras att de lagrum som oftast orsakar hinder för att genomföra förrättningar finns i fastighetsbildningslagens 3 kapitel. En prövning av fastighetsbildningslagen i ett tidigare skede skulle underlätta arbetet med förrättningen. Om uppenbara lämplighetsbrister och förhållanden som påtagligt strider emot gällande markbestämmelser upptäckts och kan åtgärdas redan vid första granskning av ansökan skulle det kunna bidra till att handläggningstiden för det ärendet kortades ned. Om inte ärendet till och med skulle anses vara ogenomförbart redan där. För att kunna göra en sådan bedömning vid första granskning krävs det dock en viss typ av kompetens som det idag redan är brist på.