Syftet är att studera vad det är som motiverar genomförandet av gatukonstfestivaler och vad det anses kunna tillföra. Fokus ligger också på att analysera det här fenomenet utifrån ett demokratiperspektiv med betoning på medborgarinflytande över det offentliga rummet. Därför riktar studien in sig på att beskriva hur processerna och genomförandet av utvalda projekt har sett ut och vilken möjlighet olika aktörer har haft att påverka hur den byggda miljön gestaltas. Studien grundas på en kvalitativ forskningsansats främst genom intervjuer med personer som har varit engagerade i projekten.  Sammanfattningsvis visar studien att gatukonstfestivalerna har inneburit omfattande samarbete mellan såväl offentlig, privata och ideella aktörer. Konstnärerna är de som har störst inflytande över hur den byggda miljön ska gestaltas genom sina konstverk. Inom ramen för vissa projekt får medborgarna möjlighet att delta i framtagandet av konstverken. Motiven till att genomföra projekten är varierande, bland annat platsmarknadsföring, turism, försköning, skapa engagemang, deltagande och öka tryggheten samt samhörigheten i samhället. Enligt respondenterna kan projekten bidra till ökad uppmärksamhet och turism, försköning och främja ett mer socialt hållbart samhälle.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur området Hornstull i Stockholm upplevs utifrån olika konstnärliga uttryck som återfinns i det offentliga rummet. Uppsatsen söker även svar på hur konsten påverkar platsidentiteten samt hur konstens olika avsändare och intentioner uppfattas av de personer som bor och vistas i området. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som upplevde sig ha en personlig relation till platsen, antingen genom boende eller återkommande vistelse. Utöver intervjuerna användes fotodokumentation som kompletterande metod. Foton på olika konstuttryck runt Hornstull samlades i en fotoguide som fungerade som diskussionsunderlag och exemplifiering av offentliga konstverk. Resultatet av studien diskuteras utifrån David Harveys ombearbetning av Lefebvres rumsliga triad: det materiella rummet, det föreställda rummet och det levda rummet. Informanterna förknippade inte Hornstull med konst i någon större utsträckning på grund av den relativa frånvaron av klassiska målningar och skulpturer. Detta tolkas som en avsaknad av begreppsdefinition för offentlig konst samt en upplevd sammansmältning mellan plats och konst där konstverken är så integrerade med platsen att de inte längre är synliga. Hornstulls platsidentitet är tydligt kopplad till ett ungdomsideal där områdets konstnärliga uttryck i form av graffiti och gatukonst bär tydliga spår av detta. Kreativiteten hos många boende i området bidrar till den attraktionskraft som driver gentrifieringen och som leder till ökande hyror och levnadskostnader. Informanternas inställning till illegal gatukonst och konstnärligt utformad marknadsföring beror i första hand på skickligheten i utformningen samt lokaliseringen av konsten, även om attityderna skiljde sig något åt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever uppfattar urban konst och vilka färdigheter för livet som de kan utveckla när de tittar på och arbetar med detta konstuttryck. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie där elva elever deltog. Deltagarnas svar analyserades genom en fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att elever tycker att gatukonst är tydlig, rak, verklighetsförankrad, kopplad till lokalsamhället och att det talar ungdomars språk. Elevernas svar visar att de fått en större förståelse för att samma bild kan ha olika betydelser för olika människor. Deras svar visar även att deras syn på bilden förändras över tid i samtal med andra och när de arbetat med bilden. De sammanställda svaren visar även att deras samarbete i grupp har lett till fler idéer och effektivitet. De färdigheter för livet som eleverna har fått öva på under detta projekt är samarbete, problemlösning, kreativt och kritiskt tänkande. Dessa är några färdigheter för livet som WHO nämner som nödvändiga för den personliga utvecklingen.

Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för gatukonstpraktiken, dess problematik samt eventuella brottsförebyggandeåtgärder. I studien används termen gatukonst som ett samlingsnamn för både graffiti och gatukonst.Praktiken tar idag form under komplexa förhållanden vilka ofta skapar diskussioner kring utövarnas motiv, derasförhållningssätt till det offentliga rummet och deras praktik som en ingång till tyngre kriminalitet. För att kunnadiskutera brottsförebyggande åtgärder behöver således praktiken förstås djupare utifrån utövarnas egna beskrivningarav den. Denna förståelse skapas genom en kvalitativ metod bestående av halvstrukturerade intervjuermed tre personer som har eller har haft kontakt med gatukonstpraktiken. Utöver intervjuer undersöks enomdiskuterad metod med lagliga väggars brottsförebyggande potential genom en temporär laglig gatukonstvägg.Väggens främsta syfte är att testa hur det som privatperson fungerar att söka om tillstånd för en tillställning avdetta slag i det offentliga rummet. I samband med undersökningen har två icke-utövare av gatukonst kunnatintervjuas och 14 uttalanden från olika individer insamlas. Det har varit nödvändigt att intervjua individer somkommer i kontakt med praktiken och de som påverkas av den för att få en förståelse från flera olika perspektiv ompraktikens problematik och för att kunna belysa det offentliga rummets möjligheter för inkluderande.För att diskutera gatukonstpraktiken kopplas den insamlade empirin med teori. Den teoretiska ramen bestårav Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell och Peter Bishop och Lesley Willams för att diskutera platsbegreppetoch dess ständiga föränderlighet. Därefter följer en beskrivning för att definiera det offentliga rummet,där författaren Sören Olsson används. Vidare följer en diskussion om vad det offentliga rummet är och inte ärutifrån Don Mitchell. Social ordning diskuteras utifrån Rolf Lidskogs syn på begreppet. Därefter används HenriLefebvres för att diskutera hur ett socialt rum produceras. Vidare beskrivs begreppet appropriation utifrån LinaOlsson som använder både Michael de Certeau och Lefebvre för att beskriva begreppet. Teoridelen avslutas medN. John Habrakens teorier om territorium. Samtliga av dessa teoretiker visar sin relevans i resultatet där teorier,begrepp och insamlad empiri kopplas med undersökningen med den temporära lagliga gatukonstväggen.Resultatet visar att fler lagliga väggar är en trolig metod för att successivt förbättra förutsättningarna förpraktiken och allmänhetens syn på den. Studiens resultat visar även att gatukonstutövare inte är den homogenagrupp som tidigare forskning vill se den som. Dessutom har studien via undersökningar kunnat visa upp flerautövares olika motiv, vilka inte har varit att vandalisera. / The purpose of this study is to understand the practice of street art, its problems and possible crime prevention methods. The study uses the term street art as a collective description of both graffiti and street art. Street art practice takes form under complex situations which often are discussed through practitioners motives, their approach to public spaces and the practice as an entrance to heavier crime. To be able to discuss and analyse crime prevention methods, the practice of street art needs to be understood on a deeper level through practitioners own description of it. This understanding is created through qualitative interviews based on semi-structured questions with three interviewees who have or have had contact with the practice of street art. In addition, the discussion around legal walls for street art as a crime prevention method is researched with a temporary wall for street art. The primary purpose of the wall is to examine what it’s like as an ordinary citizen to seek permission for this kind of event in public spaces. During the research, two non-practitioners of street art are interviewed and 14 participants opinions are collected. It is a necessity to interview individuals who come in contact with, or who inany way is affected by the practice of street art to be able to understand several sides of the problems that comes with the practice. With this we have been able to highlight the public space and its possibilities for inclusion. To discuss street art practice, empirical observations are linked to theory. The theoretical framework consists of Zygmunt Bauman, Jeremy Till, Tim Cresswell and Peter Bishop and Lesley Williams who discusses space as a constantly changing phenomena. A discussion then follows in which Sören Olsson defines the public space. In addition, Don Mitchell is used to describe the public space in further detail. Social order is discussed through Rolf Lidskogs approach. Henri Lefebvres theory about how social space is created is then discussed. The term appropration is described through Lina Olssons interpretation of Michael de Certeau and Lefebvres definition of it. The final part of the theory chapter is based on N. John Habrakens theories about territory. All these theorists mentioned above show their relevance in the result chapter where theories, terms and empirical observations are linked to the research with the temporary legal wall for street art. The result shows that more legal walls is a credible method in gradually improving the conditions of street art as well as improving the public perceptions of it. The result also shows that street art practitioners cannot not be seen as what earlier studies would call a homogeneous group. Furthermore, the study shows through its research, different practitioners motives, in which none have been to vandalize.

This thesis in Art History and Visual Science is about values to graffiti and graffiti artist Banksy. I have studied values relating to Banksy´s graffiti images through which context they are placed in and where they are located. I have selected two different images of Banksy as an example on the basis of a transnational phenomenon, where the images that circulate in the public arena by street art and other images and imported into the galleries and consumption market. My conclusion is that the values of the images are based on the context in which each room have its surroundings and that therefore the impression will increase. The public space context, signal availability and the white cube context indicates art, and the commercial context signals goods and items that can be bought. Therefore the values for the images are based on the context in which each room says to the environment and the surrounding impressions accruing to the picture. Hence, when Banksy's images circulate in these three rooms they are received and valued based on which place the pictures are in, based on context and the background ideas you have for the expression.

Uppsatsens ämne berör transformation av bilder i påverkan av olika mekanismer och kontext. Fokus ligger på verket Girl and Balloon (2004), ett gatukonstverk av Banksy. Uppsatsen undersöker verkets omvandling från gatumålning till en perfomanceakt och dess rest Love is in the Bin (2018). Det empiriska materialet består av fotografier samt filmupptagningar, till största del från konstnären själv. Syftet är att försöka tolka underliggande betydelser i de tre verken samt eventuella betydelseförskutningar i transformationen. Det teoretiska perspektivet bygger på Anna Dahlgrens teori om bilders rörelser och presenteras som en social bildbiografi uppbyggd med stöd av en ikonografisk analys enligt Erwin Panofskys metod. Dispositionen består av bakgrundsbeskrivning av konstnären samt analyser av de tre verken. Resultatet visar på att de estetiska förändringar som föregår Love is in the Bin (2018) är process från urban väggmålning, till målning på inramad canvas, till målning och ram som  självförstörande installation samt en genom film och fotografi dokumenterad performanceakt. Mekanismer som påverkar transformationen är den institutionella konstvärlden och den kommersiella konstmarknaden och verken tolkas som en reaktion mot detta. Trots estetiska förändringar kvarstår den urbana väggmålningen Girl and Balloons (2004) övergripande betydelse, det vill säga kritik mot institution och bolagskontroll över konst och kultur, samt ställningstagande mot kommersialism och kapitalism.  I de olika verken bär inte motivet den kritiserande betydelsen utan ram, plats och hantering av material är meningsbärare.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den.

This research is about finding out how the view of graffiti have shifted from being offensive to an artistic quality form in the public room. For a long time in Sweden, specifically in Stockholm, the policy of “nolltoleransen” have had its grip over graffiti. With the policy, the politicians forbid illegal graffiti by using inforced policing and frequent decontamination of graffiti. This policy however had little to no success, and by the year of 2014 the politicians made the decisions to redraw this policy and go for a more acceptable approach towards the art form. During the same year, lager cities, such as Malmö and Borås engaged in streetart event, in which lage mural paintings was put up to decorate facades all around the involved cities. The question still remains however, is this quality? Who is in the right to claim something of the art is artistic quality? Is it the politicians, or is it the organisations working within the field or is it the artists themselves?

I detta arbete har jag undersökt vilka möjligheter och metoder som finns för att skapa konst i utemiljö. Hur kan skapande i offentlig miljö utföras inom skolan? Vad går att göra med hänsyn till olika regler och lagar? Syftet med studien är att synliggöra tillvägagångssätt för skapande i offentlig miljö som kan utföras som platsspecifikt görande tillsammans med elever. Empirin består av flera olika delar; en intervjustudie, litteraturstudie och dokumentation från konstnärlig forskning. Som komplement till detta undersöks telefonsamtal och mejlkorrespondens med olika företag och myndigheter. Den konstnärliga forskningens empiri består av en skriftlig och en visuell dokumentation från när jag prövat olika praktiker som gatukonst eller land art, och undersökt skapandeprocessen genom mitt eget görande. Dessa experiment är gestaltningar i sig själva, men fotodokumentation från dessa försök ligger till grund för gestaltningen som visades på Konstfacks vårutställning. Där sammanställs de olika försöken och sorteras i två olika grupper, lagliga metoder eller olagliga. Resultatet av projektet visar att det trots den juridiska gråzonen kring skapande i utemiljö finns goda möjligheter att genomföra undervisning lämplig att genomföra tillsammans med elever i skolan, med hjälp av flera användbara metoder från land art och gatukonst. Gestaltningen visar fotodokumentation på några av dessa möjliga metoder och kan även användas som diskussionsunderlag tillsammans med elever.

Uppsatsen behandlar ämnet affären Pop Shop och dess relation till grundaren och konstnären Keith Harings konstnärskap. Studiens syfte är att öka förståelsen för samspelet mellan subkultur, konst och kommers/mode utifrån exemplet Keith Harings butik Pop Shop. Huvudsyftet är att fördjupa förståelsen om butiken Pop Shop som en del av Keith Haringskonstnärskap, och dess relation till gatukonst. Metoden för studien är en kvalitativ analys och Pop Shop studeras utifrån teorier om visuell kultur, hur vi ser och betraktar något, utifrån Martha Stukens & Lisa Cartwrights definition. I studien betraktas mode och gatukonst som uttryck i en visuell kultur. I studien används också den postmodernistiska teori som presenteras av Stuken & Cartwright för att förstå hur Pop Shop kunde vara en del av samtidskonsten och kommers. Uppsatsen är disponerad med en inledning och sedan en analys del. Resultatet visar hur Pop Shop är en del av Keith Harings konstnärskap och hur den är konstruerad och formad utifrån subkultur, gatukonst, mode och kommers.