I detta arbete undersöks niondeklassares attityder gentemot bildämnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti är ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bildämne är omdebatterat. I förhållande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans rädsla för att införliva en radikal estetik i undervisningen framstår graffiti som ämnesstoff som en välkommen didaktisk utmaning. Skeptiker menar dock att undervisning kring graffiti i skolan riskerar att uppmuntra illegalt klottrande. Med utgångspunkts i didaktikens vad-fråga reds en del av denna problematik ut. Texten syftar dels mot att undersöka om ungdomar uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen. Med litteraturens definition av graffiti, en exkluderande, extremt sluten subkultur, tycks detta långt ifrån självklart. Utifrån en andra frågeställning undersöks dessutom huruvida infölivandet av graffiti i bildundervisningen påverkar elevernas attityder till dess illegala aspekt. I arbetet redovisas resultaten av en kvantitativ enkätundersökning, genomförd vid två olika skolor i södra Sverige. En analys av dessa visar att graffiti fungerar bra som svar på didaktikens vad-fråga. Niondeklassare uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen – vilket i förlängningen kan ha potential att motivera dem i deras lärande. I arbetet konstateras dessutom att undervisning kring graffiti tycks påverka elevernas syn på dess illegala aspekt, men på så sätt att de i.o.m. undervisningen blir mer benägna att ta avstånd från illegal graffiti.

Abstract  The purpose of this essay is to examine the role of street art in modern cities. In order to explore this we’ve chosen Berlin as our case study, particularly the districts Friedrichshain, Kreuzberg and Prenzlauer Berg. Our chosen method is ethnography. The theoretical perspectives we’ve chosen that allow us to gain a deepened understanding of the role of street art in the urban landscape is representation and urban identity. These perspectives have been used to investigate what is represented in street art and how different forms of street art shape and affect the city's identity. Our results show that street art plays a role in creating urban identity and culture around a place and how different conditions of the districts have a potential role in what kind of street art is created. We have seen that street art functions as a representation for socioeconomic challenges, and that there is a culture of reproduction that is reflected by the street art. Gentrification of the city and commodification of street art have an impact on artistic expression, available space and the street art’s ability to communicate with citizens. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka gatukonstens roll i stadsmiljön. För att utföra detta har vi studerat Berlin, med särskilt fokus på stadsdelarna Friedrichshain, Kreuzberg och Prenzlauer Berg. Vår valda metod är etnografi. De teoretiska perspektiv vi använt för att skapa fördjupad förståelse för gatukonstens roll är representation och urban identitet. Teorierna har använts för att undersöka vad gatukonsten representerar samt hur olika former av gatukonst formar och påverkar stadens identitet. Vårt resultat visar att gatukonst spelar en roll i det urbana identitetsskapandet och kulturen för en plats, vilka olika förutsättningar en stadsdel har, men även en potentiell roll i vilken gatukonst som skapas. Vi har sett att gatukonst kan fungera som representation för socioekonomiska utmaningar samt att det finns en kultur av reproduktion som reflekteras genom gatukonsten. Gentrifieringen av staden och kommodifierad gatukonst har en påverkan på konstnärligt uttryck, tillgänglig yta och gatukonstnärernas förmåga att kommunicera med invånarna.

Denna undersökning syftar till att hitta utvecklingsmetoder för hur jag som bildlärare i skakunna undervisa om graffiti och gatukonst, som en del av kontexten samtidskonst ur ettteoretiskt och estetiskt perspektiv på lärande. Jag valde att fördjupa mig i graffiti som visuellkultur och genom ett konstnärligt undersökande utveckla min egen praktik och estetiskakunnande utifrån tekniska metoder och material. Dessa hämtade från kreativa praktiker inomtraditionell graffiti för att utveckla min kunskap genom kroppslig upplevelse.Undersökningens frågeställning är: På vilka sätt kan graffiti som praktik förstås genom ettkonstnärligt praktiskt undersökande, i ett utvecklingsdidaktiskt syfte?Genom A/R/Tography som metodologiskt förhållningssätt har jag under studien agerat somkonstnären, forskaren och läraren (Artist - Researcher - Teacher) och undersökt graffiti somvisuell kultur . Under den gestaltande redovisningen och examensutställningen, menar jag attförsöka återskapa platsen för min studie, och synliggöra de förutsättningar som styrt minkreativa praktik och individuella lärprocess . Syftet med den slutgiltliga gestaltningen är attbjuda in till en interaktiv installation med en öppen vägg i ständig förändring. Här jag vill gebesökare möjlighet att få ny kunskap och själva få uppleva en graffiti inspirerad kreativprocess.

Utställningsrummet för gatukonst växte fram långsamt på Kronobergsgatan 35. Genom att följa utvecklingsprocessen, platsen och verken som visats undersöker jag hur väggen växer fram till en hybrid som inte bara är ett utställningsrum. Det är även centrum för urban konst i Stockholms offentliga rum. Utställningsrummet är ett ovanligt inslag i en stad som fortsatt är präglad från en långvarig nolltolerans. Curering av väggen återspeglar ett utbildningssyfte för att visa att graffiti är mer än klotter. Jag undersöker vilka aktörer som är inblandade och deras mål med väggen utifrån curating teori. Väggen har flera intressenter. Kollektivet Livet som curerar väggen har en bakgrund inom graffiti och i sitt arbete att etablera konstformen kommer de även närmare att institutionalisera den, något som går emot dess historiska roll som subkultur. I mitt arbete studerar jag var utställningsrummet placerar sig i förhållande till graffitikulturen kontra konstinstitutionen. Fastighetsägaren står för resurserna och ser mot förmodan en slags vinst i sin investering, jag har döpt denne till konsthandlaren som förmedlar konsten till betraktaren. Att konsthandlaren associerar företaget till kulturella åtaganden gynnar företagsprofilen i ansamlande av kulturellt kapital. Utställningsrummet är även starkt påverkat av dess position i Stockholms centrala offentliga rum. Det skapar debatt om vem som får ta plats i stadsrummet och vilken konst som bör finnas, en debatt som curatorn välkomnar. Det är en debatt som potentiellt involverar hela staden, där alla är potentiella konstkritiker. Görandet av plats skapas i samverkan mellan tjänstemännen som formar stadsrummet och aktörerna som verkar i det. Jag undersöker denna samverkan och hur de förhåller sig till sina motsättningar. / I have followed the process of development of Kronobergsgatan 35 as an exhibition room for street art and graffiti in Stockholms public space. By interviewing the curators and analyzing with referens to institutional- and curating theory my aim has been to investigate the surrounding circumstances for said exhibition. Stockholm has a history of zero tolerance which makes this exhibition room a rare sight. The curators has, with an educational agenda, wanted to normalize graffiti as an artform but in so doing places the exhibition somewhere between it's subcultural history and the established art institution. The wall is made possible by the contribution of the property owner. I investigate the possible purposes of this investment and how association with culture affiliations could have positive effect on a business profile by obtaining cultural capital.  As an exhibition room in public space it works with and in contrast to the official public art of the city. I investigate this relationship between official and unofficial public art and the discussion of a democratic public space.

<p>Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll.</p><p>Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld.</p><p>Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar.</p> / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

Temat för kursen är religion och förändring. Syftet är att undersöka hur religions- och samhällsförändringar påverkar varandra. Denna relation kan även vara ömsesidig. Denna uppsats är ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimålarens belägenhet i samhället och religionens roll. Uppsatsens syfte är att göra en deskriptiv beskrivning av två olika föreställningsvärldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa. Jag ämnar använda två olika teorier för att belysa samhällets struktur och människans existens. Med detta förfaringssätt vill jag uppnå en förståelse av orsaken till konflikten mellan samhällets- och ungdomarnas föreställningsvärld. Hegels teori används som analysinstrument 1 för att belysa samhällets struktur och förklara varför samhället jagar ungdomar som utövar graffiti. I ljuset av analysinstrument 2 som utgörs av Karl Jaspers teori vill jag förklara varför ungdomar ritar graffiti trots motståndet från samhället. Jag ska även undersöka religionens roll i dessa två föreställningsvärldar. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Fredriksson".

I jakten på gatukonst har vi i detta kandidatarbete undersökt hur gatukonst kan utvecklas genom nya tekniker och hur plats och gatukonst samspelar och påverkar varandra i ett berättande. För att ta del av hur gatukonst ser ut och används i olika kulturer och miljöer valde vi att resa genom Europas städer och dokumentera gatukonst för att få ett bredare perspektiv. Genom att flyga och tågluffa har vandring och etnografi varit vår metod då vi har rest och vandrat för att kunna skapa denna undersökning. I våran gestaltning vill vi utmana gatukonst och dess gränser och har valt att göra det med augmented reality som verktyg för att skapa platsbaserad gatukonst som kan upplevas ur ett digitalt format i verkligheten. Genom augmented reality kan städer och områden ha gatukonst placerade på byggnaderna trots att det inte finns fysiskt. Det möjliggör ett alternativt sätt att utforska gatukonst genom en digital värld. / In the search for street art we’ve in this project explored how street art can be developed through new techniques and how space and street art interact and influence each other in a narrative way. To find out what street art looks like and how it’s used in different cultures and environments we chose to travel through Europe's cities to document the street art from a broad perspective. By flying, traveling and hiking we have been using walking and ethnography as our methods to create this study. In our design process we want to challenge street art and it’s boundaries and have chosen to do so with augmented reality as a tool for creating site-based street art that can be experienced from a digital format in reality. Through augmented reality, cities and areas can have street art placed on the buildings even though it does not exist physically. It enables alternative ways to explore street art through a digital world.

Denna studie menar att det i arkitekturens mellanrum, där vardagslivet tar plats, sker intressanta handlingar som sätter sin prägel på staden och dess invånare. Med ett fokus på urban konst och främst konstfestivaler i det urbana rummet undersöks den offentliga konstens olika ingrepp på platsen och de sociala gemenskaperna i målet att skapa en socialt hållbar stad. Offentlig konst kan i många fall ses som ett estetiskt och vackert inslag i områden. Denna uppsats hävdar dock att den offentliga konsten kan tillskrivas ytterligare ett värde, nämligen det instrumentella.  Urbana konstfestivaler är ett återkommande fenomen och används ofta som ett verktyg i främjandet av en socialt hållbar stad. Ur ett stadsbyggnads- och socialt investeringsperspektiv ska konsten, vare sig det är muralmålningar, skulpturer eller mosaikplattor, göra staden mer sammanlänkad, öka gemenskapen mellan invånare och förhöja känslan av tillhörighet. Den konst som fyller de urbana rummen tillskrivs därför både ett socialt och instrumentellt värde. Genom att studera konstfestivalen Hammarkullen Urban Art 2017 undersöks just denna relation mellan det samhälleliga målet om en socialt hållbar stadsutveckling och de urbana konstverken. Studien menar att det i denna förbindelse uppstår en rad dilemman rörande platsidentitet, platsskapande och platsautenticitet. Frågan som ställs är om urban konst är ett verktyg som är väl lämpat för att nå en sammanlänkad och socialt hållbar stad med högt deltagande? Studien är byggd på empiriskt material insamlat genom en fallstudie av Hammarkullen Urban Art 2017. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har personer direkt länkade till konstfestivalen blivit hörda. Då festivalen ägde rum under 2017 har dessa intervjuer i kombination med dokumentanalyser och fältanalyser gett oss en förståelse att urbana konstfestivaler kan bidra med stärkt social hållbarhet. Dock kan nyttjandet av konsten i detta avseende bära med sig dilemman rörande platsers säregna kvalitéer. Avslutningsvis visar studien att urbana konstfestivaler har en inneboende motstridighet. Trots att den urbana konsten tenderar att vara ett demokratiserande verktyg för att öppna upp staden rum, syns även spår av marknadens intrång. Den offentliga konsten har blivit ett verktyg för städer och områden att profilera sig på. Detta går även att se i studiens fokusområde Hammarkullen. I och med inkorporerandet av Hammarkullen Urban Art 2017:s konstverk i stadsbilden förstärks bilden av området som kulturellt nav. / With a focus on urban art, and especially street art festivals, this study examines the various impacts public art can have on urban spaces and the social communities. This study suggests that, in the interspaces of urban architecture, interesting phenomena connected to urban art makes its mark on the city and its inhabitants. Public art can in many cases be seen as an aesthetic and beautiful element. However, the authors behind this work claim that public art can be attributed another value, namely the instrumental. From an urban planning perspective, art should make the city more interlinked, increase fellowship between residents and increase the sense of belonging. Moreover, it also increases welfare, profit and health. The question asked is whether urban art and street art festivals are a tool that is well suited to reach an interconnected and socially sustainable city?  The study is based on empirical material collected through a case study of Hammar- kullen Urban Art 2017. Through qualitative research interviews, the voices of people with a connection to the street art festival have been collected through interviews. As the festival took place in 2017, these interviews in combination with analyses of documents and field studies gave the study a reliable result on how urban art festivals can contribute to strengthening social sustainability. However, with the use of art in this aspect, dilemmas can follow concerning the peculiar qualities of places. Street art festivals are often used as a tool in the promotion of a socially sustainable city. By studying the street art festival Hammarkullen Urban Art 2017 the relationship between the societal goal of a socially sustainable city and the urban works of art is examined. Public art has become a tool for cities and areas to profile themselves in a different way from their previous image. The study claims that a number of dilemmas arise in the context between the societal goal and the urban art regarding place identity, placemaking and authenticity.  The study concludes that street art festivals have an inherent contradiction and are rather a tool for cities to promote themselves to fulfil the dominant culture’s desire for authenticity than a means to beautify the urban spaces. This position can also be seen in the Hammarkullen area as the incorporation of Hammarkullen Urban Art 2017’s artwork strengthens its identity as a cultural hub.

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown. Four different dimensions of meaning could be distinguished. Together the four different dimensions expressed an understanding of graffiti and street art practices as a collective resistance identity. The essay also shows that street art and graffiti artists have a more including ideal about public space.

In recent times, the popularity and acceptance of urban art has gradually increased among residents of the community. Graffiti festivals are being arranged and large murals are beginning to be seen more and more in our cities. Graffiti has for many years been seen as a major societal problem and it has often been associated with crime. Today, graffiti is not associated to the same extent with crime among residents and it is easier to include graffiti as an art form in the public space. Graffiti can also be described as an effort to show up and express oneself in the city. Even though graffiti is more accepted today, there is still a policy in Stockholm, regarding painting and graffiti without a permit should be cleaned up within 24 hours, a so-called "zero tolerance for graffiti". Graffiti is usually illegal, although there are places where it is allowed to paint. It can be in the form of places or on so-called open or legal walls. One of the most popular places to practice graffiti in Sweden is Snösätragränd in Stockholm, which from being an old industrial area has developed into a graffiti area. In August 2020, the municipality of Stockholm began demolition of parts of the graffiti area, which has brought to the discussions about urban art as a de-prioritized art form in urban planning. There is thus a growing demand for the art form in society, but also signs of fear that it may lead to for example crime and littering. The purpose of this study is to create a deeper understanding of urban art and how urban art can be included in urban planning. It is thus important first to examine how public art is included and then understand what conditions the actors of urban art have for expressing their art in the public space. The knowledge about art in public spaces and about urban art is based on literature and research. Furthermore, the graffiti area Snösätragränd, which is currently facing demolition, has been chosen as a case study area to create a deeper understanding of the subject. The case study together with site visits, interviews and e-mail communications further contributes with a current and in-depth picture of the studied phenomenon in its context. The study concludes that there is both a need and a desire to view and express urban art in our cities. Furthermore, the study shows that the financial means for public art that exist today are insufficient to enable practitioners of urban art to perform and display their art in the public space. On the one hand, municipalities want to limit urban art with the motivation to avoid crime, on the other hand, there are also efforts to make room for artists to promote this art form. Finally, it is clear that there are different views on urban art and whether it should be included in the public space or not. The study is therefore important for understanding graffiti as an art form or a breeding ground for criminal activity. / Under senare tid har populariteten samt acceptansen för urban konst successivt ökat hos invånare i samhället. Det arrangeras bland annat olika graffitifestivaler och stora muralmålningar börjar synas mer och mer i våra städer. Graffiti har under många år setts som ett stort samhällsproblem och den har ofta associerats med kriminalitet. Idag associeras graffitti inte i lika stor utsträckning med kriminalitet bland invånarna och det är enklare att inkludera graffitti som en konstform i det offentliga rummet. Graffiti kan också beskrivas som en strävan att visa sig och yttra sig i staden. Även om graffiti idag är mer accepterat finns det fortfarande policy bland annat i Stockholm, gällande att målande och klottrande utan tillstånd ska saneras inom 24h, en så kallad ”nolltolerans för klottring”. Graffiti är oftast olagligt fast det finns ställen som det är tillåtet att måla på. Det kan vara i form av platser eller på så kallade öppna eller lagliga väggar. Ett av de mest populära ställen för att utöva graffiti i Sverige är Snösätragränd i Stockholm som från att vara ett gammalt industriområde utvecklats till ett graffitiområde. Augusti år 2020 påbörjade Stockholm stad rivningen i delarna av graffitiområdet, vilket har aktualiserat diskussionerna kring urban konst som en bortprioriterad konstform i stadsplaneringen. Det finns alltså en växande efterfrågan på konstformen inom samhället men också tecken på rädsla att det kan leda till bland annat brottslighet och nedskräpning. Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för urban konst och hur urban konst kan inkluderas i stadsplaneringen. Det är således viktigt att undersöka hur offentlig konst inkluderas för att sedan förstå vilka förutsättningar den urbana konstens aktörer har för att uttrycka sin konst i det offentliga rummet. Med bakgrund av litteratur och forskning lyfts kunskap fram kring konst i offentliga rum och urban konst. Vidare har graffitiområdet Snösätragränd som idag står inför rivning, valts som fallstudieområde för att skapa djupare förståelse för ämnet. Fallstudien tillsammans med platsbesök, intervjuer och mejlkommunikation bidrar vidare med en aktuell och fördjupande bild av det studerade fenomenet i sitt sammanhang. Studiens slutsats är att det finns såväl ett behov som en önskan att beskåda och uttrycka urban konst i våra städer. Vidare visar studien på att de ekonomiska medlen för offentlig konst som finns idag är otillräckliga för att möjliggöra för utövare att uppföra och visa sin konst i det offentliga rummet. Å ena sidan vill kommuner begränsa urban konst med motivationen att undvika brottslighet, å andra sidan finns också insatser för att ge plats till konstnärer för att främja denna konstform. Det är slutligen tydligt att det finns olika åsikter om urban konst och om det bör inkluderas i det offentliga rummet. Studien är således viktig för att förstå graffiti som en konstform eller en grogrund för brottslig verksamhet.