Denna studie har haft som syfte att undersöka och beskriva vilka föreställningar om svenskhet och svensk identitet som existerar hos lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare (SFI). Utifrån ett kvalitativt angreppssätt så har fyra lärare och fyra deltagare kopplade till SFI intervjuats. Resultatet har analyserats inom en symbolisk interaktionistisk ram, och med hjälp av teori kring och begrepp som kategorisering, ”social order”, normer, socialisationsprocessen, sociala ritualer samt identitet. Teori kring språk och kommunikation har också använts. Studiens resultat visar på ett antal gemensamma föreställningar om svenskhet bland lärare och deltagare. I dessa föreställningar länkas svenskhet i stor utsträckning till en specifik uppsättning värderingar, ett antal egenskaper kopplat till beteende, firandet av några speciella högtider samt en särskild inställning till tid. Ett par uttalanden synliggör också att det finns ett specifikt utseende kopplat till svenskhet, men utan att detta utseende blir närmare beskrivet. I relation till hur intervjupersonerna identitetsmässigt förhåller sig till den svenskhet de beskriver så distanserar sig SFI-deltagarna från denna och uppvisar starka band till sin tidigare nationella och etniska härkomst. De lever i Sverige men ser sig inte som svenskar och i de flesta fall ses detta heller inte som något som kommer ändras med tiden. Ur lärarnas perspektiv på vem de betraktar som svensk så framstår en bra behärskning av det svenska språket som den viktigaste aspekten för en identifiering av någon som svensk, men även vissa normerande praktiker som kopplas till svenskhet verkar nödvändiga att anpassa sig till för att bli betraktad som svensk.

Syftet med den här studien är att beskriva och förstå lärares professionella lärande i kollegiala gemenskaper. Forskningsfrågorna behandlar hur lärandet kan förstås utifrån ett socialt perspektiv samt hur ett deltagande i ett sådant lärande kommer att påverka verksamheten och läraren som individ. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå syftet genomfördes en kvalitativ fallstudie. Fallet består av en skola som aktivt arbetar med kollegial undervisningsutveckling. Datainsamlingen skedde genom framför allt intervjuer men också genom observation. Studiens teoretiska utgångspunkt är Wengers (1998) sociala teori om lärande, vilken ligger till grund för både bearbetning och analys av det empiriska materialet. Ur resultatet framträder en bild av hur lärare gemensamt utvecklar undervisningen genom att förhandla om erfarenheter och utmana varandra kring vad som är bra undervisning och vad eleverna behöver urskilja för att skapa en djupare förståelse. Lärandet visar sig vara mångfacetterat och i vilken omfattning ett professionellt lärande sker är beroende av en rad olika komponenter. Det visas att en organisation med upparbetade metoder skapar en trygg kontext, inom vilken lärarna ges möjlighet att utvecklas med hjälp av gemenskapens olika rutiner, utarbetade dokument och mallar för pedagogiska samtal. Vidare visas att en gemensam övertygelse om att arbetet leder till ett meningsfullt resultat har stor betydelse vad gäller allas engagemang att vilja delta och att skapa en så inkluderande miljö som möjligt. Detta är viktigt då en persons hela deltagande med erfarenheter, tankar och värderingar anses berika undervisningsutvecklingsarbetet. Vad gäller vilken påverkan lärarna upplever att deras deltagande i ett professionellt lärande i en kollegial gemenskap får för verksamheten visas en övervägande positiv bild. Det talas om lugnare stämning på skolan, likvärdighet och upplevda förbättrade elevresultat. För individen betyder ett deltagande i detta lärande ett roligare och mer utvecklande sätt att arbeta på men också i relation till de andra i gemenskapen, ett omprövande av den egna rollen.

<p>The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how?</p><p>The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies.</p><p>Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event.</p><p>Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space.</p><p>Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden.</p><p>Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.</p>

The senior essay examines the geographical imaginations, notions of Self and community that were mobilized in the media and by the government in conjunction with an event, namely, the space voyage of Christer Fuglesang – the first Swedish astronaut in space on December ___ 2006. The study is a critical investigation of media discourses, representations of space, and geographical imaginations that were triggered by the event. The specific issues addressed by this study are (a) which representations of Sweden were mobilized in narrating the event? (b) In what ways has Fuglesang´s space voyage influenced the image of Sweden? (c) How was the event rallied vis-à-vis discourses of entrepreneurial culture and neoliberal growth by the government? (d) Which themes and clichés were mustered in the media dramaturgy of the event? (e) Which topics were excluded in media narratives and representation of the event? (f) Have familiar geographical imaginations, notions of Self and community been reconfigured? If so, how? The present study analyzes narratives of the event in the two largest newspapers in Sweden - Aftonbladet and Dagens Nyheter, as well the two biggest TV-channels – Swedish Television and TV4. The empirical material consists of textual and visual material and has been used to identify central themes, recurrent narratives and geographical imaginations. The theoretical thrust of the present study relies on Lefebvre’s trialectic conception of space, critical geopolitics, as well as media studies. Media narratives of space voyage of Christer Fuglesang centred on the following dominant themes: lofty/philanthropic ideals, risk/danger, adventure/excitement, and heroics/bravado. Moreover, with very few exceptions, the media angle on the event was upbeat (positive). Notwithstanding affectations of being the guardian of the truth, the media rarely if ever questioned and critically examined event. Issues of outer space, the space industry, and surveillance as well as neo-militarization are increasingly being drawn in daily or quotidian life in Sweden. Lofty ideals and philanthropic motives were indeed mobilized by the media to legitimize heightened surveillance and militarization of space. Thus, whatever experiments were made, in the name of military or civilian, the media presented these as for “the sake of mankind”. Fuglesang was represented as the epitome of Swedish notions of Self as peace loving, standing moral high ground, and philanthropy. The implication being that Fuglesang’s – and by extension Sweden - space voyage, heroics, and bravados are “for mankind’s best”. Now that Sweden has a place in space. Politicians, the space industry, and different kinds of actors also staked their hopes high on Fuglesang’s space voyage for growth, global competitiveness, to kindle Swedish youth to become scientists, engineers,and entrepreneurial innovators. Indeed, it was as if it was a life and death issue for Sweden itself. At issue is whether Sweden was going to be a successful country, or not. I other words, the media politicians, the space industry, and different kinds of actors were united under the banner in the name of Sweden. Keywords: representations and constructions of space, neo-militarism, surveillance, media dramaturgy and society of the spectacle, identity and imagined community, and power.

Denna studie har sitt fokus på det svenska internetforumet Flashback och syftet är att undersöka hur olika typer av gruppidentiteter kommer till uttryck på forumet. Genom en tematisk analys av en längre tråd på forumet utstakas viktiga och övergripande teman som alla har något relevant att säga om ämnet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i teorier kring just gruppbildningar och gemenskaper online. Social identitetsteori, anonymitet, stigmatisering och polarisering är alla viktiga begrepp som under undersökningens gång har visat sig vara mycket användbara. Flashback är för många känt som ett forum där många kvinno- och invandrarfientliga unga män samlas för att i skydd av anonymiteten och med yttrandefriheten i ryggen kunna prata och uttrycka sig om saker på sådana sätt som i det verkliga sociala livet sällan är socialt accepterade. Detta har gjort Flashback till ett forum som många gånger har utvecklas en stark ”vi mot dem”-mentalitet. Min tematiska analys visar också ett forum där gruppidentiteterna är starkt rotade. Det finns ett missnöje mot politiker och etablerad media vilket skapar en rebellanda på forumet. Vidare stämplas andra typer av människor lättvindigt in i i breda sociala grupper som många på Flashback sedan starkt särskiljer sig ifrån. Den egna gruppuppfattningen grundar sig alltså till stor del i relationen till andra utomstående grupper. Samtidigt är anonymiteten viktig i det avseende att en enskild medlem i sig är oväsentlig. Det är hela det anonyma kollektivet som tillsammans skapar och bibehåller dessa gruppidentiteter. Viktigt att påpeka är dock att analysmaterialet även visar på undantag som ifrågasätter bilden av Flashback som en enda stor homogen grupp. Flashbacks stora medlemsantal gör att en total polarisering med enbart samtyckande individer är en omöjlighet.

Tanken med satsningen Skolan som arena är att öppna upp skolan för aktiviteter utanför skoltid, vilketska ske genom samverkan mellan offentliga, privata och idéburna organisationer. Syftet med denna uppsats var att utforska hur Skolan som arena bidrar till socialpedagogiska utvecklings- och läroprocesser för professionella och boende i området kring skolan. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod. Fyra processledare för satsningen Skolan som arena intervjuades, de intervjuade hade samma yrkestitel men olika utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenheter. Informanterna valdes ut då de var de enda i staden som utifrån sin yrkestitel och arbete har kunskaper och erfarenhet att besvara den frågeställning uppsatsen utgick ifrån. Insamlade data analyserades genom tematisk analys ur vilket sex teman framkom: andras antagande, äkta behov, medskapande processer, bildningsprocesser, utmaningar och vuxna. I resultatet framträdde det tydligt att processledarna främjade bildningsgemenskaper genom att aktivt söka efter deltagarnas äkta behovgenom att kunna sortera bort andras antaganden och önskemål om målgruppens verkliga behov. Genom att skapa organiserade möten med människor som visat intresse för en aktivitet gav processledarna möjlighet för att få igång verksamheter som flera i området kunde vara i behov av. I diskussionen framkom att strävan efter att skapa engagemang hos individer och grupper var en viktig komponent i processen med att skapa en skola som arena. Utmaningen låg i att satsningen var ny för staden och att den skulle bli en hållbar och naturlig samlingsplats för närområdets invånare. Processledarna beskrev att nyckelfaktorerna var äkta behov och tillit oberoende av vem de mötte.

Denna studie har för avsikt att undersöka hur frånkoppling av sociala medier upplevs påverka vänskapsrelationer och kommunikationsmöjligheter. Studien genomförs med en kvalitativ forskningsansats med etnografi som metod. Vårt teoretiska ramverk innefattar nätverkssamhället, virtuella gemenskaper, social tillhörighet, ensamhet, ständig tillgänglighet samt frånkoppling. Studien utgår ifrån sju deltagare som under en veckas tid frånkopplar sig från sociala medier. Resultat bygger på empiri utifrån en förstudie i form av ett formulär för att kartlägga deltagarnas medievanor, en fältdagbok som skrivs dagligen under frånkopplade veckan samt kompletterande semistrukturerade intervjuer för att erhålla ett fylligare material. Studiens resultat pekar på mycket olika upplevelser av frånkoppling. Känslor som lättnad, befrielse, ensamhet och en rädsla av att gå miste om något är ett litet utdrag ur deltagarnas beskrivning av hur deras frånkoppling upplevs. Deltagarna anser inte att deras relationer påverkas av endast en veckas frånkoppling. Dock poängterar de att det hade fått påföljder om frånkopplingen gällde under en längre tidsperiod. / This study intends to investigate how disconnection from social media is perceived to affect relationships between friends and opportunities for communication. The study is conducted with a qualitative study approach with ethnography as a method. Our theoretical framework includes the network society, virtual communities, social belonging, loneliness, constant availability and disconnection. The study is based on seven participants who, during a week's time, disconnect from social media. Results are based on empirical data from a pilot study in the shape of a form for mapping the participants' media habits, followed by a field diary which is written daily during the disconnected week, and supplementary semi-structured interviews to obtain a fuller material. The study's results point to very different experiences of disconnection. Feelings such as relief, freedom, loneliness and a fear of missing out, are a small excerpt from the participants' description of how their disconnection is experienced. Participants do not believe that their relationships are affected by only one week of disconnection. However, they point out that the outcome had been affected differently if the disconnection applied for a longer period of time.

Studien analyserade nio intervjuer för att undersöka studenternas upplevelser och perspektiv på sina parasociala relationer. Med målet att dels undersöka den roll som parasociala relationer spelar i studenternas liv och hur de påverkar deras vänskapsrelationer och andra nära relationer, samt att analysera studenternas resonemang och perspektiv kring deras parasociala relationer för att förstå deras uppfattningar och känslor kring dessa interaktioner. Syftet är att ge en större förståelse för vilken roll de parasociala förhållandena har i studenternas liv och hur viktiga dessa relationer är för dem. Den kommer att bidra till en ökad förståelse för parasociala relationer och bidra till det socialpsykologiska och kommunikationsvetenskapliga området. Studiens frågeställningar är: Vilken roll spelar parasociala relationer i studenternas liv?, hur samspelar studenternas parasociala relationer med deras vänskapsrelationer och andra nära relationer?, och hur resonerar studenterna kring sina parasociala relationer? Resultaten visar att studenterna betraktar dessa relationer som tillfredsställande, värdefulla och skapare av en illusion av gemenskap. Istället för att omvandla parasociala relationer till verkliga interpersonella relationer strävar studenterna efter en fördjupad känsla av närhet inom den föreställda gemenskapen. Denna studie ger insikter i studenternas navigering av parasociala relationer och bidrar till en bättre förståelse av dessa relationers betydelse för individerna.

This paper seeks to answer how misogyny is expressed in the forum incels.is, a discussion board forum where incel users engage in threads to talk to each other about the difficulties of not having sexual or romantic relations. The method chosen is netnography, which helps when studying sensitive subjects and communities, and requires the researcher to be aware of any bias that they carry.  The netnography was conducted in the prefixes Ragefuel and Blackpill, which resulted in seven categories of misogyny and how they are manifested in the threads on the forum. By looking at previous research of incels, incel communities and misogyny, and with the theories of virtual communities, subcultures, participation and groupthink, the results of the study are discussed to understand how misogyny manifests on the forum. It is concluded that misogyny is manifested through seven categories on the forum, and how seeing incels as a subculture would allow their participation of misogyny to be observed more closely, as their virtual community serves as a function of upholding the cultural specificities Cottee (2020) claims are typical of incels. Further, future research is recommended to focus on how algorithms and the forum (serving as an echo chamber) indoctrinate new users to hate women. / Denna studie ämnar att svara på hur misogyni är uttryckt i forumet incels.is, ett diskussionsforum där incelanvändare deltar i trådar för att prata om svårigheterna om att inte ha några sexuella eller romantiska relationer. Den valda metoden är netnografi, som är fördelaktig när man studerar känsliga ämnen och gemenskaper, och den kräver att författaren är medveten om fördomar som de möjligtvis har. Netnografin genomfördes i prefixerna Ragefuel och Blackpill, vilket resulterade i sju kategorier av misogyni och hur de är manifesterade i trådarna på forumet. Genom att titta på tidigare forskning om incels, incelgemenskaper och misogyni och med hjälp av teorierna virtuella gemenskaper, subkulturer, deltagande och grupptänkande, diskuteras resultaten för att förstå hur misogyni manifesteras på forumet. Till sist blir slutsatsen att misogyni manifesteras i sju olika typer på forumet, och genom att se på incels som en subkultur ger möjlighet till att närmare granska hur deras deltagande i misogyni uttrycks, då deras virtuella gemenskap blir en funktion av att upprätthålla kulturella särdrag som Cottee (2020) menar är typiska av incels. Vidare rekommenderas framtida forskning att fokusera på hur algoritmer och forumet (i funktion av en ekokammare) indoktrinerar nya användare till att hata kvinnor.

The study aims to reveal companies' persuasion strategies on TikTok. TikTok has shown to be an effective marketing tool and today consumers feel like they often overspend their money on stuff they can't afford. This context birthed the idea to our study. This is a form of a case study since we have dug deeper into 3 companies communication on TikTok and how they use the platform convince the consumers to buy their products. The companies we have looked at are Joe &amp; the Juice, Ganni and Gymshark. We have combined Multimodal critical discourse analysis with a rhetorical analysis. We are analyzing both visual elements and the meaning of these and how power is used in this communication. A rhetorical analysis is all about persuasion and exposing persuasion, which is what the study is all about. We discovered that companies today build communities where they are the leaders and control the agenda of the participants of the community. We start off by determining the company's identity and how this is used to persuade the consumer to join their community. The companies use different techniques here that are well adapted to their brand. The premium fashion company wants people to join their community to reach a higher class in the society. The modern coffee shop and the Social Gym brand wants the consumer joining their communities because they are on the same level and the consumer should feel like they are friends with the voice behind the brand. The study ends with a discussion why this strategy may be effective and how it might be persuasive to the consumer. We found a lot of prior studies and theories that show that the human being has a desire in its core to feel like they belong to a group of people, they are drawn to that. The human also has a drive to express themselves and who they are, then we discussed that to show that they belong to the community created by these companies they can buy their products and show them off. This supports the thought of the community persuasive strategy as effective.