The objective of this study was to determine (1) if there is a difference between Baby Boomers, Generation X and Generation Y employees’ perceptions of organisational culture and if so, (2) to determine if generational sub-cultures are formed within an organisation as a result of these different perceptions. A quantitative research design was chosen, and employees (n = 455) in a large South African information and communication technologies (ICT) sector company, selected through proportionate, random, stratified sampling, completed the South African Culture Instrument (SACI). Descriptive and inferential statistics were used to analyse the data, and the results of this study indicate that generational sub-cultures can be identified in the organisation, based on significantly different perceptions of five of the seven dimensions of organisational culture examined. This study therefore contributes to the body of knowledge on organisational culture and the formation of sub-cultures at a generational level and can be used to enhance organisational talent and management strategies. / Industrial & Organisational Psychology / M.Com. (Industrial and Organisational Psychology)

Text in Afrikaans / Lofprysing en aanbidding, wat die kern behoort le vorm van elke erediens, omdat God sentraal staan daarin, en wat ook die middelpunt van die erediens van die !ewe behoort le wees, omdat dit die reaksie van dankbaarheid op God se goedheid is, word in die Gereformeerde tradisie heel dik els met groot skeptisisme bejeen. Deels gebeur dit omdat die begrippe "lofprysing" en "aanbidding" dalk nog nie duidelik gedefinieer is nie en daar dikwels baie subjektiewe betekenis daaraan gegee word. Dis 'n groat jammerte omdat dit baie van die vreugde, die hartlikheid en die warmte van byeenkomste van die geloofsgemeenskap ontneem. Verder het dit tot gevolg dat sommige lid mate - en veral jongmense - hulle heil elders gaan soek, waar hulle behoeftes aangespreek word. Aangesien hierdie 'n studie is wat fokus op die Skriftuurlike en teologiese begronding van lofprysing en aanbidding, asook die behoeftes van jongmense, word aandag geskenk aan belangrike tendense wat 'n invloed uitoefen op hulle behoeftes, voor- en afkeure en algemene lewensuitkyk. Sake wat aan die orde kom is onder andere kultuur - met verwysing na subkulture en pop-kultuur - die sogenaamde Generasieteoriee en spiritualiteitstipes. Laastens word aanbevelings gemaak oor hoe gemeentes en kerke, met in agneming van veral die behoeftes van jongmense, lofprysing en aanbidding op 'n Skriftuurlike en teologiese verantwoorde wyse kan beplan en aanbied, terwyl jongmense in die proses bemagtig word om mede-verantwoordelikheid daarvoor te aanvaar. / Praise and worship, central to every church service, as a grateful response to God's goodness and mercy, is frequently met with scepticism within the Reformed tradition. This is, partly, due to different definitions, resulting in a variety of subjective interpretations. It deprives the faith community of the joy and warmth expected to be experienced at gatherings. It furthermore results in youth having to seek alternative pastures for their specific needs. This research focuses on the Scriptural and theological foundation of praise and worship, as well as the needs of the youth, relevant trends influencing their needs, their preferences and dislikes as well as their attitude towards life in general. Aspects such as culture and the so called Generational theories and types of spirituality will come under scrutiny. Lastly recommendations are made for planning and presentation of Scriptural sound praise and worship, whilst, at the same time, empowering them to take joint responsibility. / Philosophy, Practical & Systematic Theology / M. Diac. (Jeugwerk)

Arbetslivet har gjort en förändringsresa från att tidigare präglats av en patriarkal kontroll av arbetstagarna till att idag handla om en ömsesidig relation mellan arbetsgivare och arbetstagare. Trots detta säger statistiska centralbyrån att allt fler yngre arbetstagare byter arbetsgivare med kortare intervall, när vi tidigare kunde stanna hela livet på en och samma arbetsplats. Detta har mynnat ut i ett syfte om att undersöka vad som motiverar anställda att stanna kvar hos en arbetsgivare mer än tre år samt om det föreligger skillnader mellan generationerna. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie där nio respondenter har intervjuats för att samla in det empiriska materialet där mönster har lokaliserats med hjälp av tidigare forskning och teori. Studien tar avsats i tidigare forskning där motiverande faktorer benämns utifrån generations tillhörigheter i kvantitativa enkätundersökningar. Med tidigare forskning som grund hittas en del svar i teorier såsom Herzbergs tvåfaktorteori, Alderfers ERG-teori samt employer branding. Resultatet i undersökningen visar att det förekommer skillnader mellan generationerna på arbetsmarknaden. Det vi sett mönster av är även att det inte varit fullt så tydliga skillnader mellan generationerna som tidigare forskning angett. Vad som däremot motiverar individerna har blivit tydliga och visat sig vara beroende av en mängd olika faktorer som samspelar snarare än fungerar var för sig. Att olika faktorer blir viktiga beroende på kontexten.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie ligger i bristen av mångfald i svenska företagsledningar. För att skapa en större förståelse för rekryteringen av individer till företagsledningen, kan det således vara av betydelse att studera de individer som tillsätter ledningen, det vill säga vd, styrelseordförande och styrelsen. Dessa ledande positioner förväntas påverkas av betydande händelser och erfarenheter i deras formativa år, och således bilda unika värderingar vilket kan påverka deras val av individer till företagsledningen. Det är därmed intressant att förstå om och i så fall hur ledande positioners generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen. Syfte: Studiens syfte är att förklara om och hur ledande positioner såsom vd:s, styrelseordförandens samt styrelseledamöters generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen.    Metod: Undersökningen utgår från befintlig teori och har en deduktiv ansats, med en teoretisk grund utifrån gruppkonfliktsteorin, sociala identitetsteorin, homosocial reproduktion, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Hypoteser formuleras utifrån vd:s, styrelseordförandens och styrelsens generationstillhörighet för att studera om olika generationer har skilda värderingar som i sin tur kan förklara mångfalden i företagsledningen. Uppsatsen är kvantitativ och studerar samtliga svenska börsnoterade företag på large-, mid- och small cap för åren 2007 respektive 2017.    Resultat och slutsats: Det kan konstateras att ledande positioners generationstillhörighet inte kan förklara mångfalden i företagsledningen. Denna studie ser istället tendenser av homosocial reproduktion vid rekrytering av individer till företagsledningen. / Background and problem: The background to this study lies in the lack of diversity in Swedish top management teams. In order to create a greater understanding of the recruitment of individuals to the top management team, it can thus be of importance to study the individuals who appoint the management, that is, the CEO, the chairman of the board and the board. These leading positions are expected to be influenced by significant events and experiences in their formative years, thus forming unique values which can affect their choice of individuals to the top management team. It is therefore interesting to understand whether and, if so, how leading positions' generation affiliation can explain the diversity in top management teams.  Purpose: Our purpose is to explain whether and how leading positions such as the CEO's, the Chairman’s of the Board and the Board of Directors generation affiliation can explain the diversity in top management teams.   Method: The study is based on existing theory and has a deductive approach, with a theoretical basis based on group conflict theory, social identity theory, homosocial reproduction, legitimacy theory and institutional theory. Hypotheses are formulated on the basis of the CEO's, the Chairman's and the Board's generation affiliation in order to study whether different generations have different values which in turn can explain the diversity of the top management team. The thesis is quantitative and studies all Swedish listed companies on large, mid and small cap for the years 2007 and 2017.    Results and conclusion: It can be concluded that the leading positions generation affiliation can not explain the diversity in top management teams. Instead, this study sees tendencies of homosocial reproduction when recruiting individuals to top management teams.

Bakgrund: Tidigare studier indikerar på en attitydförändring till konsumtionslån, där konsumtionslån blir en allt mer socialt accepterad lösning. Det vittnas även om att mängden konsumtionslån har ökat de senaste åren. En del av problemet som belysts, är även att aggressiv marknadsföring skulle kunna bidra till denna attitydförändring. Tidigare studier och rapporter vittnar om att ålder är en aspekt som spelar roll för hur utsatt olika grupper är, vilket gör det till ett viktigt ämne att undersöka. Med utgångspunkt i problembakgrunden formuleras frågeställningen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka kommunikationseffekter som kan urskiljas från  reklam om konsumtionslån, samt vilka attityder till konsumtionslån som kan urskiljas. Huruvida generationstillhörighet påverkar kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån samt konsumtionslån i sig. Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in, detta i form av 16 intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av konsumenter från Generation Y, Generation X och Generation Baby boomer. Slutsats: Studien visar att det finns variationer gällande hur de olika generationerna förhåller sig till reklam gällande konsumtionslån, samt dess attityder till att ta konsumtionslån. Generation Y verkar vara mer utsatta då de inte verkar ha en lika befäst attityd till ämnet, jämfört med de äldre generationerna. Hos de intervjupersoner som medverkar i studien finns inga direkta indikationer på att konsumtionslån skulle vara en accepterad lösning, vilket inte påvisar en attitydförändring. / Background: Previous studies indicate an attitude change to consumer loans, where consumption loans become an increasingly socially accepted solution. It is also testified that the amount of consumer loans has increased in recent years. Part of the problem highlighted, is also that aggressive marketing could contribute to this attitude change. Earlier studies and reports testify that age is an aspect that plays a role in how vulnerable different groups are, which makes it an important subject to investigate. Based on the problem background, the question is formulated. Purpose: The purpose of the study is to describe which communication effects that can be distinguished from advertising on consumer loans, and which attitudes for consumer loans that can be distinguished. Whether generation affiliation affects communication effects from advertising on consumer loans and consumption loans in itself. Method: Through a qualitative method, empirical data were collected, this in the form of 16 interviews. The interviewees consisted of consumers from Generation Y, Generation X and Generation Baby boomer. Conclusion: The study shows that there are variations regarding how the different generations relate to advertising regarding consumer loans and its attitudes towards taking consumer loans. Generation Y seems to be more vulnerable as they do not seem to have an equally strong attitude to the subject, compared to the older generations. In the interviewees who participate in the study, there are no direct indications that consumption loans would be an accepted solution, which does not indicate an attitude change.

Bakgrund: Det finns idag en problematik för kunskapsintensiva företag i Sverige att lyckas bibehålla medarbetare. Detta då den svenska arbetsmarknadens utveckling har resulterat i fler högutbildade medarbetare, vilka generellt känner lite lojalitet gentemot arbetsgivaren. Företags önskan om att bibehålla medarbetare grundar sig i deras strävan att uppnå en låg personalomsättning då det anses positivt för företaget ur flera aspekter. För att studera denna problematik studeras Employee Retention-faktorer utifrån ett generationsperspektiv. Detta då medarbetares jobbvärderingar och därmed preferenser kring viktiga faktorer enligt tidigare forskning till stor del påverkas av generationstillhörigheten. Syfte: Syftet med studien är att utforska vilka faktorer som får medarbetare i olika generationer att stanna inom kunskapsintensiva företag. Detta genom att belysa Employee Retention utifrån ett medarbetarskap- samt generationsperspektiv. Metod: Studien syftar till att undersöka medarbetarnas upplevda verklighet, därför utgår studien från en kvalitativ forskningsmetod. Fallstudiemetoden har tillämpats, då denna är lämplig för att förstå komplicerade sociala företeelser. Ett centralt drag i fallstudier är att kombinera olika datainsamlingsmetoder, därför har 10 semistrukturerade intervjuer samt 25 frågeformulär med medarbetare på valt fallföretag genomförts. En analys av insamlad data har därefter genomförts, vilket resulterat i studiens slutsats. Slutsats: Studien har identifierat de viktigaste Employee Retention-faktorerna inom respektive generation och bekräftar därmed att generationstillhörigheten påverkar de faktorer som får medarbetare att stanna inom kunskapsintensiva företag. Studien har också påvisat att de viktigaste faktorerna som identifierats i respektive generationerna har en tydlig koppling till det psykologiska kontraktet. Om kunskapsintensiva företag tar hänsyn till dessa faktorer och därmed det psykologiska kontraktet, resulterar det i lojalitet och bibehållande av medarbetare. / Background: In the last couple of years there has been an ongoing change in the Swedish labor market where the knowledge-intensive companies find it harder to retain employees. This because highly educated employees generally are less experience less loyal towards the employer. Why companies wish to retain employees is because they aim for a low employee turnover, which is considered to be important for companies in several aspects. The study focus on important variables for employees, which makes them stay at a company, using a generation perspective. This perspective is used because employee’s work values and preferences are found to be affected by generational belonging. Purpose: The purpose of this study is to explore which variables that make employees with different generation belongings stay at knowledge-intensive companies. This by illustrating Employee Retention from the employee’s perspective and using a generation perspective. Method: The study applies a qualitative approach since the purpose is to explore the employee’s experienced reality. A case-study method is also applied since it’s suitable for complicated social phenomenon. Fundamental for a case-study is to combine different data collection methods, which is why 10 semi-structured interviews and 25 questionnaires are made within the case-company. The analysis of the data was then made with directions of an analysis strategy, which lead to the conclusion of the study. Conclusion: This study has identified the most important Employee Retention-variables within each generation, which also acknowledge that the generational belonging affects the variables that the employees value and consequently makes them stay at a company. The study has also shown that the most important variables that are identified in the different generations, also are found in the psychological contract. If knowledge-intensive companies identifies these variables and thereby strengthen the psychological contract, the output will be organizational loyalty and Employee Retention.

The objective of this study was to determine (1) if there is a difference between Baby Boomers, Generation X and Generation Y employees’ perceptions of organisational culture and if so, (2) to determine if generational sub-cultures are formed within an organisation as a result of these different perceptions. A quantitative research design was chosen, and employees (n = 455) in a large South African information and communication technologies (ICT) sector company, selected through proportionate, random, stratified sampling, completed the South African Culture Instrument (SACI). Descriptive and inferential statistics were used to analyse the data, and the results of this study indicate that generational sub-cultures can be identified in the organisation, based on significantly different perceptions of five of the seven dimensions of organisational culture examined. This study therefore contributes to the body of knowledge on organisational culture and the formation of sub-cultures at a generational level and can be used to enhance organisational talent and management strategies. / Industrial and Organisational Psychology / M.Com. (Industrial and Organisational Psychology)

Text in Afrikaans / Lofprysing en aanbidding, wat die kern behoort le vorm van elke erediens, omdat God sentraal staan daarin, en wat ook die middelpunt van die erediens van die !ewe behoort le wees, omdat dit die reaksie van dankbaarheid op God se goedheid is, word in die Gereformeerde tradisie heel dik els met groot skeptisisme bejeen. Deels gebeur dit omdat die begrippe "lofprysing" en "aanbidding" dalk nog nie duidelik gedefinieer is nie en daar dikwels baie subjektiewe betekenis daaraan gegee word. Dis 'n groat jammerte omdat dit baie van die vreugde, die hartlikheid en die warmte van byeenkomste van die geloofsgemeenskap ontneem. Verder het dit tot gevolg dat sommige lid mate - en veral jongmense - hulle heil elders gaan soek, waar hulle behoeftes aangespreek word. Aangesien hierdie 'n studie is wat fokus op die Skriftuurlike en teologiese begronding van lofprysing en aanbidding, asook die behoeftes van jongmense, word aandag geskenk aan belangrike tendense wat 'n invloed uitoefen op hulle behoeftes, voor- en afkeure en algemene lewensuitkyk. Sake wat aan die orde kom is onder andere kultuur - met verwysing na subkulture en pop-kultuur - die sogenaamde Generasieteoriee en spiritualiteitstipes. Laastens word aanbevelings gemaak oor hoe gemeentes en kerke, met in agneming van veral die behoeftes van jongmense, lofprysing en aanbidding op 'n Skriftuurlike en teologiese verantwoorde wyse kan beplan en aanbied, terwyl jongmense in die proses bemagtig word om mede-verantwoordelikheid daarvoor te aanvaar. / Praise and worship, central to every church service, as a grateful response to God's goodness and mercy, is frequently met with scepticism within the Reformed tradition. This is, partly, due to different definitions, resulting in a variety of subjective interpretations. It deprives the faith community of the joy and warmth expected to be experienced at gatherings. It furthermore results in youth having to seek alternative pastures for their specific needs. This research focuses on the Scriptural and theological foundation of praise and worship, as well as the needs of the youth, relevant trends influencing their needs, their preferences and dislikes as well as their attitude towards life in general. Aspects such as culture and the so called Generational theories and types of spirituality will come under scrutiny. Lastly recommendations are made for planning and presentation of Scriptural sound praise and worship, whilst, at the same time, empowering them to take joint responsibility. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Diac. (Jeugwerk)

Syftet med studien är att undersöka respondenter från Generation X (1964 – 1979), Y (1980 – 1995) och Zs (1996 – 2012) behov och önskemål på arbetsplatsen, vilka positiva och negativa attityder de har mot motivation, relation och arbetsmiljö. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning, innehållsanalys i form av tematisering och genom att använda tidigare forskning kring generationer. Den kvalitativa metoden var intervjuer med 12 respondenter, varav fyra var från vardera generation. Modeller såsom Maslows behovstrappa, tvåfaktorteorin och förstärkningsteorin används i studien. Studien identifierade att ha kunskap kring komplexiteten kring generationsbaserade skillnaderna kan vara den avgörande faktorn för en framgångsrik organisation. På många vis finns det en konsensus mellan respondenterna men det finns även skillnader. Skillnaderna i attityder och behov mellan respondenterna har identifierats, som att respondenterna från Generation Z är drivna av inre motivation och arbetar mot ett syfte. De är driva för att skapa förändring i samhället genom deras arbete. Viktiga behov är familjära relationer och konstruktiv feedback. Respondenter från Generation Y drivs även de av ett syfte, men är även motiverade av yttre motivatorer som lön då de ser denna som ett erkännande för hårt arbete. Respondenter från Generation X däremot drivs mest av yttre motivation. Slutligen rekommenderar studien att organisationer skapar en kunskap kring områdets komplexitet för att förstå arbetarnas grundbehov kring arbetsplatsen. Om en förståelse skapas kan de utnyttja de anställdas kompetensen bättre och skapa framgångsrika team, för att främja en förberedelse för framtidens multigenerationella arbetsplats. / The purpose of the study is to research Generation X (1964 – 1979), Y (1980 – 1995) and Z´s (1996 – 2012) needs and wishes for the workplace, what they have for positive and negative attitudes towards motivation, relations and work environment. The study was conducted by conducting qualitative research, doing a content analysis, and using previous research of generations. The qualitative research was carried out by doing interviews with 12 persons, out of which four were from each generation. Models such as Maslow's hierarchy of needs, the Two-factor theory and Reinforcement theory has been used in the study. The study has found that having knowledge of the complexity of generational differences can be a deciding factor if an organisation is successful or not. In many ways there is a consensus between the generations, but there are also differences. Regarding the participants needs and attitudes it was identified that participants from Generation Z are very driven by inner motivation and working towards a purpose. They are driven to create change in society through their work. Important needs are familiar relationships and constructive feedback. Participants from Generation Y was also driven by a purpose but was also motivated by outer motivations such as a salary that can reinforce their hard work. Participants from Generation X were the most driven by outer motivations. In conclusion, the study recommends organisations to invest resources in the complexity of generational knowledge in the workplace to understand to understand the employees needs in the workplace. If an understanding is managed is it possible to make use of the employees’ competence better and create successful teams, as well to prepare the workplace for the future multigenerational workplace.

The aim of this study is to expand the knowledge regarding whether the riskperception among investors in different generations in the stock market differs, as well as how it differentiates. This study delves deeper in four different generations, consisting of an age range between 18-78 years. The four generations are the following: Baby Boomers, Generation X, Y and Z. This essay utilizes a quantitative research method, which includes a survey, along with a deductive approach. The survey study involves questions that are intended to differently measure riskperception. Furthermore, the empirical basis is based on relevant statistical methods, containing descriptive statistics, a two-sided unpaired t-test, a regression analysis, and a correlation analysis with the purpose of answering our hypotheses nuancedly, as well as correctly. A 95% confidence interval is applied. With respect to the empirical evidence of the study, a discussion is also made, which thereby is connected to the theories and previous research that are presented in this study. Lastly the essay concludes that there is enough statistical evidence in order to confirm that the riskperception among shareholders between different generations differs in the stock market. Additionally, the study also leads to the conclusion that differences specifically manifest between Generation Baby Boomers and Generation Z. Following that, with the help of the correlation analysis, the empirical evidence confirms that Generation Baby Boomers riskperception is higher in comparison with Generation Z. All and all, the study did not result in any significant differences regarding the rest of the generations. / Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida samt hur riskperception hos investerare inom olika generationer på aktiemarknaden skiljer sig. Generationerna som denna uppsats tittar på är Baby Boomers, Generation X, Y och Z, vilket föranleder till att åldersintervallet är 18-78 år. Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi i form av en enkätstudie samt är av deduktiv karaktär. Enkätstudien involverar frågor som på olika sätt är ämnade att mätariskperception. Det empiriska underlaget är baserat på relevanta statistiska tester som innefattar t-test, regression och korrelation som tillsammans besvarar hypoteserna. Dessa tester förutsätter ett 95 procentigt konfidensintervall. Med hänsyn till resultaten studien kommit fram till, förekommer även en diskussion rörande resultatet. De resultat som uppsatsen genererat diskuteras med koppling till de teorier och den tidigare forskning som finns. Slutsatsen som kan dras är att det finns tillräckligt med statistiskt belägg för att säkerställa att riskperceptionen hos aktiesparare skiljer sig mellan olika generationer inom aktiemarknaden. Därtill föranleder studien att skillnader specifikt förekommer mellan Generation Baby Boomers respektive Generation Z. Med hjälp av korrelationsanalysen, gårdet även att konstatera att Generation Baby Boomers riskperception är högre i jämförelse med Generation Z. I allmänhet resulterar studien inte i signifikanta skillnader rörande resterande generationer.