This essay is written in the context of a master exam project at Konstfack university of arts, crafts and design. I have explored what I, in the capacity of a designer, can do to raise awareness about ageism. The proposal, called “the generations choir”, is an interactive installation that will see the light of day during the spring exhibition at Konstfack in May 2018. It aims to give space to reflect upon our own actions and standpoint in relation to the topic of ageism. The structures of the choir system, often with age divided groups, stands as a metaphor for our age-segregated society. The human voice is the material I have used to work with in my quest to promote change, the idea of new ways of living: enabling interaction with different generations in a meaningful way. Apart from the recording of singing voices of all ages, I have worked with sensors and programming to create a functioning interactive sound installation. I have focused on making an installation that invites visitors independent of age or disabilities (except the hearing impaired) to move freely and explore harmonies. My aim is to show that together with our differences, whether it’s a new voice, a broken voice or a frail voice, we can create something strong, lasting and beautiful. I want to remind us not to fall into the trap of age segregation and forget about all the good things that come with sharing references, experiences, stories and knowledge. Let us harmonies more! With whom do you sing?

Syftet med studien har varit att genom observationer studera barn och äldres generationsöverskridande relationer utifrån ett aktörsperspektiv inom två omsorgsinstitutioner. Studien har undersökt det sociala samspelet mellan yngre barn och äldre i den fjärde åldern när de möts i gemensamma aktiviteter på ett omsorgsboende för äldre, med särskilt intresse för deras aktörskap av de sociala strukturer som begränsar det. 30 deltagare ingick i studien. Barn och pedagoger från en mobil förskola samt äldre och personal från ett omsorgsboende. Genom att studera generationsöverskridande relationer har studien visat på att barnen och de äldre haft möjligheter till att i aktiviteterna agera tillsammans i samspelet med varandra. I deras handlingsutrymme har barnen och de äldre begränsats utifrån deras omsorgsinstitutioner som de befinner sig inom. Studien har visat på att både barn och äldre har möjlighet att använda och delvis omförhandla sitt begränsade handlingsutrymme i aktiviteterna genom både verbal och ickeverbal kommunikation. Det empiriska materialet visar på att det ofta var materiella resurser som deltagarna kommunicerade kring. Studien har även studerat vilka förutsättningar som behövs för att skapa generationsöverskridande relationer och aktiviteter. Studiens resultat visar på att enkla aktiviteter såsom att sjunga, måla, läsa böcker och fika är lämpliga aktiviteter för generationsöverskriande program.

I forskning, rapporter och medier framgår att upplevd ensamhet är vanlig i gruppen äldre. Syftet med denna studie är att undersöka ensamboende pensionärers upplevelse av sin sociala situation med fokus på umgänge och relationer mellan olika generationer utifrån ett livsloppsperspektiv. Som metod har den kvalitativa halvstrukturerade intervjuformen används för att kunna fokusera på enskilda individer. Fyra stycken ensamboende pensionärer har intervjuats och resultatet av intervjuerna har framlagts i studiens empiri och slutdiskussion. Resultaten visar att de pensionärer som intervjuades i denna studie upplevde sina respektive sociala situationer som goda i och med att samtliga fann gemenskap och hade ett socialt umgänge med familjemedlemmar och övrig släkt samt med grannar och andra vänner. Gemenskap kunde också uppstå genom intressen, hobbys och ideell verksamhet. Umgänge och gemenskap med andra yngre generationer upplevdes som positivt och skedde främst inom familj eller släkt. Samtliga informanter var även positiva till generationsöverskridande verksamhet för äldre och barn även om ingen av dem sade sig vara personligt intresserade.

Bakgrund - Generationer är grupper av människor födda under specifika tidsperioder medgemensamma erfarenheter och värderingar. Ledare behöver vara medvetna omgenerationsskillnader och vara flexibla i sitt ledarskap för att främja produktivitet ochmotivation på arbetsplatsen. Ledarskapets utveckling har gått från auktoritära till merinkluderande och deltagande stilar. Ledarskap innefattar egenskaper som kommunikation,beslutsfattande, empati och konflikthantering, och kan utövas av personer på olika nivåer i enorganisation. Ledarskap är en dynamisk process som kräver anpassning till olika situationeroch människor. Syfte - Studiens syfte är att ta reda på och öka förståelsen kring hur ledare agerar för att ledagenerationsöverskridande grupper av medarbetare. Metod - Studien är gjord med en kvalitativ forskningsmetod i form av semistruktureradedjupintervjuer. Studien baseras på tidigare forskning och 12 respondenter frånsemistrukturerade djupintervjuer. En tematisk analys har använts för att skriva analysen. Empiri - Studiens empiri bygger på tre områden, ledarskap, motivation och anpassning tillgenerationer. Empirin synliggör att ledarskap och motivationsmetoder påverkargenerationerna olika, vilket reflekterar att ett anpassat ledarskap för generationer kan geväntat bättre resultat i form av motivation och engagemang hos medarbetare. Vidarepresenterar studiens empiri svårigheter att anpassa sitt ledarskap strikt eftergenerationstillhörighet när det är generationsöverskridande grupper, där agerar ledare frånolika generationer annorlunda. Begränsningar - Antalet respondenter i studien var 12 ledare vilket utgjorde ett större behovav generalisering i studien. Även tidigare litteratur om generation Z på arbetsmarknaden varbristfällig vilket påverkade vår förmåga att analysera. Originalitet/värde - Studien bidrar till ökad förståelse för hur ledare från olika generationerkan hantera och leda generationsöverskridande grupper. Ledare bör vara medvetna omgenerationsskillnader, vara flexibla i sitt ledarskap och kunna identifiera närgenerationstillhörighet inte överensstämmer med individuell identitet, vilket kan främjaproduktivitet, motivation och harmoni på arbetsplatsen. Begrepp - Generation X; Generation Y; Generation Z; Ledarskap; Motivation; Generationellaskillnader; Generationsöverskridande grupper; Transaktionellt ledarskap; Utvecklandeledarskap; Visionärt ledarskap. Uppsatstyp - Magisteruppsats

Bakgrund: Idag är det brist på utbildade lärare och pedagoger i svenska skolor, därtill ärarbetsmiljön och arbetsbelastning bidragande faktorer för att de lämnar yrket. Unga saknarvuxna förebilder i dagens samhälle och det relationella samspelet är viktigt men däremotbristande i skolmiljön. Forskning visar att generationsöverskridande samarbeten har positivpåverkan på både den fysiska och psykosociala hälsan. Syfte: Att undersöka betydelsen av generationsöverskridande samarbeten i skolan. Frågeställningar: Hur upplever äldre och personal betydelsen av generationsöverskridandesamarbeten? Vilket är den upplevda effekten av generationsöverskridande möten i skolanenligt äldre och personal? Vilken påverkan upplever äldre och personal att generationsöverskridande relationer har på skolans verksamhet? Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design tillämpades fördjupgående förståelse för klassförfäders och personalens upplevelser och erfarenheter ombetydelsen av generationsöverskridande arbete i skolan. Empirin samlades in genom niosemistrukturerade intervjuer via Zoom med deltagare från tre skolor i Sverige. Deltagarnavaldes genom ett avsiktligt urval av äldre och personal. Intervjuerna transkriberades ochanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Social inlärningsteori och ekologisksystemteori är studiens teoretiska referensramar. Resultat: Generationsöverskridande samarbeten i skolan har betydelse för skolan, vilket differentieras genom två dimensioner av påverkan där den ena handlar om verksamheten ochpedagogiken, och den andra är den psykosociala påverkan. Den första kategorin visar attklassförfäder i skolan bidrar till ett positivt förhållningssätt och perspektiv sinsemellangenerationerna, ömsesidigt kunskapsutbyte mellan generationerna och, sociala relationer ochgemenskap. Den andra kategorin visar att klassförfäder fungerar som ett hälsofrämjandekomplement i skolan som stöd för personal, elever och vårdnadshavare vilket har främjatutökade kreativitetszoner med tryggt utforskande för elever. Slutsats: Relationella samspel bör prioriteras för att främja elevernas välmående och framtidautveckling. Skolornas resursbrister och lärarnas ökade arbetsbelastning bidrar till mindrefokus på kunskapsinlärning, vilket påverkar möjligheterna för elever att skapa goda relationertill vuxna. / Background: Today, there is a shortage of trained teachers and educators in Swedish schools.Additionally, the work environment and workload are contributing factors to their leaving theprofession. Young people lack adult role models in today's society, and relational interactionis important but lacking in the school environment. Research shows that intergenerationalcollaborations have a positive impact on both physical and psychosocial health. Purpose: To investigate the importance of intergenerational collaborations in schools. Research Questions: How do older adults and school staff perceive the significance ofintergenerational collaborations? What is the perceived effect of intergenerational meetings inschools according to older adults and staff? What impact do older adults and staff perceivethat intergenerational relationships have on the school's operations? Method: A qualitative method with an inductive approach and descriptive design was appliedto gain an in-depth understanding of the experiences and perceptions of class elders and staffregarding the significance of intergenerational work in schools. Data were collected throughnine semi-structured interviews via Zoom with participants from three schools in Sweden.Participants were selected through purposive sampling of older adults and staff. Theinterviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Social learningtheory and ecological systems theory serve as the theoretical frameworks for the study. Results: Intergenerational collaborations in schools are significant, differentiated through twodimensions of impact: operational and pedagogical, and psychosocial. The first categoryshows that class elders in schools contribute to a positive attitude and perspective amonggenerations, mutual knowledge exchange, and social relationships and community. Thesecond category indicates that class elders act as a health-promoting complement in schools,providing support for teachers, students, and guardians, which has fostered expanded zones ofcreativity and safe exploration for students. Conclusion: Relational interactions should be prioritized to promote the well-being andfuture development of students. Resource shortages in schools and increased teacherworkload contribute to less focus on knowledge acquisition, affecting students’ opportunitiesto establish good relationships with adults.