<p>Människor bedöms ibland enbart utifrån sitt kön och denna studie syftade till att undersöka dessa könsstereotypa värderingar. Deltagarna, 172 högskolestudenter (129 kvinnor, 43 män) i Sverige, fick på Schein Descriptive Index skatta antingen sig själva, kvinnor eller män i allmänhet på 92 egenskaper. Detta för att utreda om kvinnor och män bedömdes olika av andra och/eller sig själva, om bedömningen av könen stämde överens med kvinnors respektive mäns självskattningar samt om den egna könstillhörigheten påverkade skattningarna. Resultatet visade att kvinnor och män skattades som mer olika jämfört med vad självskattningarna visade samt att deltagarna var mer ense om kvinnors egenskaper än om mäns egenskaper. Vissa resultat stämde överens med tidigare forskningsresultat och andra inte, vilket ger motivation för utökade studier.</p><p>Key words: gender-stereotypes, stereotypes, in-group, out-group, Schein Descriptive Index.</p>

<p>Syftet med vår studie var att undersöka om lärares uppmärksamhet fördelas olika mellan pojkar och flickor, vilken slags uppmärksamhet läraren gav eleverna och om ämnet hade någon inverkan på hur uppmärksamheten fördelades. Vi utförde klassrumsobservationer som datainsamlingsmetod för att kunna se hur interaktionen mellan lärare och elev såg ut i dess naturliga miljö. Observationerna gjordes på två skolor i Mellansverige, varav den ena var grundskolan för senare år och den andra skolan var ett gymnasium. Resultatet av studien visar att lärare oftare uppmärksammar pojkar både på grundskolan och på gymnasiet. Det är vanligare att läraren riktar sin uppmärksamhet i form av tillsägelser på grundskolan än på gymnasiet. Slutsatsen man kan dra är att det som lärare är viktigt att låta eleverna räcka upp handen under gemensamma diskussioner och genomgångar då det annars är stor risk att pojkar hinner ta ordet före flickorna</p>

<p>Syftet<strong> </strong>med denna uppsats är att granska det engelska läromedlet <em>Wings</em> ur ett genusperspektiv. En innehållsanalys har gjorts av två böcker ur läromedelsserien <em>Wings</em>; Base book och Activity book i årskurs 7, detta genom att använda en checklista där bland annat antalet kvinnor respektive män som förekommer i texterna i de båda böckerna har räknats. Resultatet visar att männen statistiskt sett dominerar i texterna och att det också finns en snedfördelning vad gäller variationen av egenskaper, yrken och fritidsintressen mellan kvinnor och män. Slutsatsen som nåtts är att författarna till läromedlet <em>Wings åk 7</em> inte aktivt har arbetat för att skapa ett jämställt läromedel, vilket märks tydligt bland annat på fördelningen av huvudrollsinnehavare i texterna i Activity book.</p>

<p><p>Detta examensarbete handlar om att göra ett utställningsförslag om lekmiljöer och genus med hänsyn till god informationsdesign. Utställningen kommer att utföras i en av Faktorimuseets lokaler som tillhör Eskilstuna Stadsmuseum. Min kontaktperson på Faktorimuseet har varit Åsa Egeld som är museepedagog. Dessutom handlar examensarbetet om varför pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med och hur genus påverkar dem. Samt varför det görs skillnad mellan pojkar och flickor när färgerna, rosa som anses vara en flickfärg och blå som är en pojkfärg väljs. Målgruppen var främst barn i åldrarna tre till tio år. Fem tänkta lekmiljöer har utformats utifrån genusperspektiv. Lekmiljöerna är skapade för att barnen ska kunna vara aktiva och leka men samtidigt lära sig någonting om könsroller. I examensarbetet har den kvalitativa metoden med intervjuer använts. Syftet med denna lekutställning var att ändra barnens syn på lekmiljöer och leksaker. Barnen kan lära sig se på lekmiljöer och leksaker på ett helt annat sätt än de gjorde tidigare.</p></p>

<p>Denna studies syfte är att belysa hur kvinnligt och manligt framställs i nya bilderböcker som riktar sig till barn i förskoleåldern, om de förmedlar stereotypa genusmönster eller utmanar rådande ideal. Syftet är även att undersöka pedagogers i förskolans medvetenhet om genus och barnlitteratur. För att uppnå syftet har sex bilderböcker analyserats utifrån genusperspektiv, och intervjuer med sex förskollärare och lärare i förskolan har genomförts. I studien har det framkommit att de analyserade bilderböckerna både utmanar och befäster stereotypa könsmönster. Starka och aktiva tjejer finns det gott om, vilket även tidigare forskning styrker. Även identifikationsobjekt för lugnare pojkar har identifierats bland de analyserade böckerna, något som efterlystes i tidigare forskning. Genom intervjuerna framkom att förskollärarna och lärarna i förskolan tycker att de saknar kunskap om genus men har viljan att förändra sitt arbetssätt till ett mer genusmedvetet.</p>

<p>Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.</p><p> </p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder.</p><p>Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.</p>

<p>Det är viktigt för alla som arbetar som pedagoger att ta reda på vad elever vet om jämställdhet och hur vi lärare kan göra det bättre för dem. I dagens skola ställer fler sig frågan, hur ser ungdomarna på jämställdhetsarbetet som vi pedagoger utför i klassrummet?</p><p>Syftet är att belysa ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattning om de lika villkoren i skolan (Lpf 94). Studien fokuseras på ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattningar om jämställdhet och individuella erfarenheter från grundskola och gymnasium.</p><p>Den metod som har använts för min informationsinsamling är kvalitativ intervju, halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visar på tio elevers osäkerhet på vad jämställdhet betyder och om deras individuella syn på uppmärksamhet, bestämmande och inflytande i klassrummet. Även deras negativa skolupplevelser från högstadiet väcker funderingar hos dem om deras egna och andras bemötande i jämförelse med den positiva individuella skillnaden som nu råder på Barn- och fritidsprogrammet. Det kan bero på en mer målmedvetenhet inför deras framtida yrken samt en personlig mognad. Denna studie pekar också på några ungdomar som tycker sig ha blivit orättvist behandlade på högstadiet.</p>

<p>I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning. Populationen i undersökningen har överlag goda kostvanor. En tydlig signifikant skillnad som påvisades mellan pojkar och flickor var deras sallad/grönsaksintag. Flickor äter mer sallad/grönsaker än pojkar. En relation mellan kostvanor och välmående kan även presenteras i denna studie. Arbetets grund vilar på KASAM – känslan av sammanhang. Ett gott välmående är grundläggande för barn och ungas utveckling i skolan.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.</p>