The aim of this two years master's thesis is to examine whether there are any gender based differences in the waymale and female researchers within library and information science publish and reference to other researchers.This within the Swedish context. Further, the aim is to examine the probability of gender playing a part in choiceof subject, which thereby also would effect the act of referencing. This is achieved through an analysis ofreference lists in the journal Svensk Biblioteksforskning between the years 1989 to 2009. The journal containsboth peer reviewed articles, as well as articles of a more popular scientific kind. As guidance during the study, ahandful of questions were used. The main three being; How is gender related to the act of giving references?;How is gender related to the choice of research subject?; Is it possible to find signs of homosociality within theswedish library and information communication, and if so, how is it manifested? To answer these questions acombination of bibliometric methods – the main one being citation analysis – and the theory of homosociality isused. Studies in the same vein, have been carried out before this, but not within a Swedish context or with thisspecific combination of bibliometric methods and analyses. Even though this study shows an increase in femaleauthors during the examined period, the references made to articles written by women are still lower than theequivalence to articles written by men. This might be due to the existance of male homosociality, where menprefer articles written by other men. Or it might be because of lagging. This in turn due to the fact that there arenot as many articles by female authors to make references to.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö. Detta kan förstås genom värnpliktens roll för den manliga hegemonin och sammanblandningen mellan soldatskap och manlighet, som leder till ett systematiskt missgynnande av militära kvinnor.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten. Genusteori med ett intersektionellt perspektiv har verkat som teoretiskt redskap för att analysera resultatet. Intervjupersonerna i fråga arbetar inom Kriminalvården med ett av frivårdens behandlingsprogram vars målgrupp är män som blivit dömda för sexualbrott. Resultatet visade sig gå emot mycket av den tidigare forskningen utförd inom ämnesområdet klientrelaterat våld och trygghet. Personalen som intervjuats upplever sig ha ett stort utrymme och känner trygghet i sin roll som yrkesutövande programledare. Däremot framgår att programledarna besitter en ständig riskmedvetenhet som tar sig uttryck genom anpassningar i vardagen.

No description available.

The purpose of this work has been to illustrate the career of executive women working in the organization Church of Sweden. Nine female directors where interviewed by using qualitative method. Seven were vicars working as head director or managing director. Two worked as administrative directors. The issue was about possibilities in the work and obstacles along the journey to the position. How did the women view their career to executive?The theoretical perspective in this work was leadership and gender theory.Some themes appeared: to trust your own competence, empowerment, developing the organizational work, to review and responsibility, challenge and learning and to have dared the career step may continue the career. The result showed that a person who is encouraged by others gets a stronger desire to apply for an executive position. Also, the female executives saw possibilities in working ‘as a we’, together with the coworkers. They had experienced that self confidence is necessary for a woman working as a director in an organization where the norm has been male. This work may contribute to the aim in organizations to get a diversity and a parity in executive positions. The scientific and pedagogical aim of the studie is to develop and deliver knowledge about obstacles and possibilities in career advancement to executive.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och på högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga språk. Andelen män inom ämnesområdena data och teknik är ofta betydligt större än andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhället går miste om en stor del potentiella begåvningar. En jämnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor ändrat utbildningsformer och innehåll. Några har även utformat särskilda program som vänder sig till kvinnor. Vi har i vårt kandidatarbete inriktat oss på tre utbildningar av den karaktären: Datateknisk utbildning för kvinnor (DUK), Datavetenskapligt program företrädesvis för kvinnor (DUR) och Datateknisk ingång för kvinnor (DTI). De viktigaste frågeställningarna som vi kommer att besvara och de slutsatser som vi har fått fram i rapporten är: Frågeställningar: Ø Finns det idag ett behov av högre tekniska utbildningar som är riktade till kvinnor? Ø Har kvinnor behov av en speciell pedagogik i högre tekniska utbildningar och vad är i så fall innebörden av den? Ø Ska man ha undervisning i klass med bara kvinnor hela utbildningen, eller är en senare integrering med program som är öppna för båda könen att föredra? Slutsatser: Ø I dagens samhälle finns det ett behov av högre tekniska utbildningar som bara är riktade till kvinnor. Ø Att studera i en kvinnlig klass resulterar i en pedagogik som anses vara av stor betydelse Ø Vikten av en integrering med andra mixade program någon gång under utbildningstiden är stor. / Carolina Bergman 0730-661251 Ann Wilhelmsson 0736-803539

Den här studiens syfte var att fördjupa kunskaper om hur åtta förskollärare upplever förskolans jämställdhetsuppdrag samt hur de arbetar med genus och jämställdhet i förskolans praktik. Genom kvalitativa intervjuer eftersträvades en förståelse för hur arbetet gick till på förskollärarnas olika förskolor. Hirdmans genusteori användes för analys och tolkning. Resultatet visade att förskollärarna hade olika grader av medvetenhet och att arbetet prioriterades olika i verksamheterna vilket gav barnen olika förutsättningar till jämställdhet i verksamheten. Studiens slutsats är att förskollärarnas kunskaper gällande genus och jämställdhet påverkar huruvida de förstärker traditionella könsroller eller arbetar för jämställdhet i förskolans verksamhet.

Med rätten till hälsa menas att alla ska ha rätt till god och säker vård på lika villkor. Däremot finns det forskning som visar att så inte är fallet idag och diskriminering sker inom vården. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeutens syn på betydelsen av genuskunskap samt ta reda på om patientens kön påverkar valet av aktivitet i samband med en intervention. Detta arbete var en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Den metod som användes var en kvalitativ webbenkätstudie med öppna frågor som besvarades av kommunalt anställda yrkesverksamma arbetsterapeuter. De öppna frågorna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys för att få fram textens budskap. Resultatet visade att patientens kön skulle kunna ha en viss påverkan av arbetsterapeutens val av aktivitet i samband med intervention. Det framkom även i resultatet att arbetsterapeuter har en delad syn på genus. Studiens slutsats betonar att en förbättrad kunskap inom genus kan både komplettera och förankra arbetsterapeutens teorier om människan.

Hur talar vi om ensamstående mödrar? Hur framställs och artikuleras de? Syftet med denna studie är att utforska vilket mönster som existerar i diskursen kring ensamstående mödrar. Genom politisk diskursteori samt ett genusteoretiskt ramverk beskriver denna studie hur ensamstående mödrar artikuleras.  Det empiriska materialet består av artiklar från den svenska tidningen Mama. Dessa artiklar har genom en undersökning, inspirerad av kritisk diskursanalys, metodologiskt undersökts, sammanställts samt analyserats utifrån genusteori samt politisk diskursteori.   Sammanfattningsvis så artikuleras den ensamstående mamman som sämre stående inom diskursen. Hon blir synonymt med fattigdom, sämre barndom och som en påminnelse om att mammor kan göra bestående påverkan på sitt barn. De får stå till skuld för sin psykiska ohälsa och placeras som rivaler mot varandra; exempelvis den unga mamman kontra den äldre.

The purpose of this study is to analyze the political debate that arose during the development of a municipal art policy in Sunne municipality. This is based on how Sunne municipality has previously worked with public art and how the debate might change it. The study also discusses and analyzes how the local culture plan and art policy work with the national cultural policy goals. The method for the study is a descriptive argumentation analysis. The arguments presented are then further analyzed in the light of the theory of Linda Nochlin about women's misrepresentation in art history. The analysis is also illustrated by theoretical concepts that deal with public art, gender equality and artistic quality. The result shows two different sides of the argument where gender equality goals are set against the idea of an intrinsic value of art.