Uppsatsen innehåller en läroboksanalys av tre böcker i ämnet Samhällskunskap. Syftet är att undersöka hur genus och kön framställs i tre läroböcker i gymnasiekursen Samhällskunskap 1a1. Frågeställningen är: Hur presenteras, gestaltas och konstrueras genus och kön i tre läroböcker i kursen Samhällskunskap 1a1 för gymnasiet? Bakgrunden behandlar läroböckers historiska utveckling, dess syfte och funktion vilket kan sammanfattas med att läroböcker historiskt har haft och fortfarande innehar en stark position i skolans verksamhet. De genusvetenskapliga teorierna som ligger till grund för uppsatsens analys inkluderar Judith Butlers uppdelning av genus och kön. Det övergripande genussystemet förklaras och det genuskontrakt som de båda könen efterföljer påvisas. Manligt och kvinnligt är ett performativt beteende som återskapas dagligen genom att hänvisa till differensen mellan upplevd maskulinitet och femininitet. Metoden befinner sig inom text- och bildanalys och syftar till att använda sig av hermeneutik. De tre lärobokstitlar är: Samspel: samhällskunskap A (2009), Arena 50p: samhällskunskap för gymnasiet (2012) och Samhällskunskap 1a1(2012). Resultatet visar en övervägande manlig presentation av både personnamn samt bilder/illustrationer. Analysen exemplifierar genom att visa på texter som tar upp fakta kring kön och genus och diskuterar deras innebörd. Det framkommer att stereotypiseringar, främst när det gäller sysselsättningar och aktiviteter, är vanligt förekommande trots den könsneutrala behandlingen av språket i läroböckerna. Värdegrunden ska genomsyra alla delar av skolans verksamhet och att den manliga diskursen agerar som norm i de studerade läroböckerna följer inte dess syfte.

Syftet med uppsatsen är undersöka fem ungdomsböcker med kvinnliga huvudkaraktärer genom genusvetenskapliga teorier. Den litteraturvetenskapliga metoden har sin grund inom hermeneutiken och använder sig av textanalys vid läsningen av böckerna. De genusvetenskapliga teorierna som analysen använder sig av är fyra till antalet och består av: (1) en modell skapad av Maria Nikolajeva kring könsstereotyper i litteratur, (2) teorier kring det performativa kö- net som bygger på Judith Butlers forskning, (3) fokus på sökandet av respektabilitet som Beverly Skeggs gjort en lon- gitudinell etnografisk studie inom, (4) Fanny Ambjörnssons skamstrategi som behandlar hur negativa händelser eller tillmälen vänds till en fördel. De utvalda böckerna är: Hungerspelen av Suzanne Collins (2012), Blunda och hoppa av Sarah Dessen (2013), Ego woman av Carolina Gynning & Ingrid Carlqvist (2009), Linas Kvällsbok del 1 av Emma Hamberg (2007) och Kodnamn Verity av Elisabeth Wein (2013). Dessa fem böcker är utvalda på premisserna att de ska finnas tillgängliga för högstadieelever, de tillhör olika genrer och de ska vara böcker som ungdomarna har ett in- tresse av att läsa på sin fritid. I analysen framkommer att det finns tydliga tendenser att de kvinnliga huvudkaraktärer- na blir behandlade och beskrivna på ett särskilt sätt på grund av sitt kön. Teorierna tar fram konkreta exempel på hän- delser som sker på grund av eller igenom deras könstillhörighet. De kvinnoroller som speglas inom dessa fem ung- domsböcker är starka på olika vis men de har en sak gemensamt, de är unga kvinnor som själva väljer sin identitet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur män respektive kvinnor framställs i tre svenska mattidningar: Elle Mat & Vin, Buffé samt Allt om Mat. Endast bildmaterial av redaktionell karaktär har undersökts. Detta har utförts med hjälp av kvantitativ innehållsanalytisk metod, där ett egenkonstruerat kodschema använts för att analysera det valda bildmaterialet. Uppsatsen tar sitt teoretiska avstamp i genusforskning på medier, med böcker av bland andra Linda Fagerström och Maria Nilson, Gunilla Jarlbro samt Kjell Nowak och Gunnar Andrén. Utöver de teorier som framförs av dessa författare har ett antal artiklar och uppsatser som behandlar genus och matlagningsprogram varit till hjälp. Huvudfrågeställning: På vilket sätt framställs kvinnor respektive män i bildmaterialet hos tidningarna Elle Mat & Vin/Buffé/Allt om Mat? Hypoteser: -    Män kommer i framställas i professionella sammanhang i högre grad än kvinnor, där deras yrke har en tydlig koppling till mat och matlagning.  -          Kvinnor kommer i större utsträckning än män medverka i form av statist i bild- samt receptreportage. Efter genomförd analys kan uppsatsförfattaren konstatera att tidningarna till viss del reproducerar könsstereotypa bilder av kvinnor och män: kvinnorna som syns i tidningarna är fler än männen till antalet, men de förekommer klart oftare än männen inom kategorin statist i bildreportage.

<p>Riksdag och regering har gett Arbetsmarknadsverket till uppdrag att bryta könsmönster i arbetslivet. Som ett resultat av detta uppdrag pågår olika Brytprojekt runt om i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen vill genom Brytprojektet medverka till en mer jämställd arbetsmarknad. Man menar att Arbetsförmedlingen som institution medverkar till den rådande könssegregeringen i samhället och har därmed även möjligheten att förändra dessa förhållanden.</p><p>Min uppsats belyser detta jämställdhetsmål utifrån arbetsförmedlarens perspektiv. Syftet med uppsatsen är att beskriva arbetsförmedlarnas syn på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv. Delsyftet är att problematisera arbetsförmedlarnas möjlighet att i sitt arbete bryta könsmönster. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört intervjuer med fyra arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingarna i Karlstad och Kristinehamn. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om kön och genus.</p><p>Resultatet av studien visar att kunskaperna om könsmönster och jämställdhet varierar kraftigt mellan de intervjuade arbetsförmedlarna och även inställningen till jämställdhet i allmänhet. Man ser en tydlig skillnad mellan de båda kontoren, där arbetsförmedlarna i Kristinehamn verkar ha ägnat mer tid åt Brytprojektet och är också mer insatta i problematiken kring jämställdhet. De visar på kunskaper om genus och könsmönster och ser Arbetsförmedlingens del i jämställdhetsproblemet. De ser ett behov av att arbeta för en mindre könssegregerad arbetsmarknad och menar att de har ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.</p><p>Arbetsförmedlarna i Karlstad visar i intervjuerna inga kunskaper om genussystemet, dvs. hur könsmönster skapas och upprätthålls och de ser inte jämställdheten som ett problem. Man förklarar könssegregeringen med tradition och individens egna val och är inte medveten om genussystemets könsindelande struktur. En av intervjupersonerna visade på ett essentialistiskt tänkande, vilket inte kan sägas vara förenligt med gällande jämställdhetsmål. Intervjupersonerna i Karlstad såg varken behov av eller möjlighet att i sitt arbete verka för jämställdhet, varför man kan ifrågasätta om de har ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete.</p><p>I studien konstateras att arbetsförmedlarna visade olika grad av intresse och engagemang i Brytprojektet, vilket kan ha påverkat deras inställning till jämställdhet. Man kan tolka det som att kunskap om genussystemet och inställningen till jämställdhet har betydelse för hur arbetsförmedlarna ser på att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv. Har man inte kunskaper om hur könsmönster skapas och varken ser behov eller möjlighet att som arbetsförmedlare arbeta med jämställdhet, kan jag se svårigheten i att bryta könsmönster och därmed bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad.</p>

No description available.

I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger såmånga företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna ärandelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idagrådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. Påstora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade påinformations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller påVD-stolen. Enligt en magisteruppsats, skriven under våren 2007 vid Högskolan i Borås,stötte författarna till uppsatsen på ett påstående som lyder: ”Kvinnor lånar mindre änmän då de startar ett företag.” Författarna gav som förslag till fortsatt forskning attutreda om det ligger någon sanning i detta påstående. Vi är intresserade avföretagsekonomi men även av genusvetenskap och med anledning av detta väcktes vårtintresse för att forska vidare på ovanstående påstående.Syftet med vår uppsats var att undersöka vad kvinnliga och manliga företagare i Markskommun anser om livet som företagare och om de stött på problem när de skaffatkapital till sin företagsstart. Vi har i vår studie utgått ifrån det hermeneutiska synsättetoch vi har haft ett genusperspektiv. Detta fokuserar på män och kvinnors verklighet ochförutsättningar där beaktande tas till olika livserfarenheter, möjligheter och ansvar. Vihar genomfört en kvalitativ undersökning där fyra informantintervjuer gjorts medaffärsbankerna Swedbank, SEB och Nordea samt ALMI Företagspartner. I vårkvalitativa undersökning har vi även genomfört fyra respondentintervjuer med eninredningsbutik, en redovisningsbyrå och två hotell- och konferensanläggningar.Det svar som vi fick från informanterna och respondenterna, om att kvinnor lånarmindre pengar än män när de startar företag, visar att kvinnor som startar företag ärförsiktigare än männen. Detta kan bero på att kvinnorna är räddare för att misslyckas.En av våra respondenter sade också att företagande är en manlig tradition som kan bidratill att kvinnliga företagare blir försiktigare. Enligt vår teoretiska referensram är det storskillnad mellan att vara kvinnlig och manlig företagare. En kvinna har merförväntningar på sig att lyckas med det hon tar sig an och att det finns vissa svårighetermed att ha ett tidskrävande jobb som företagande innebär och vara kvinna. Vårakvinnliga respondenter har stött på problem när de velat låna pengar. Bankerna har haften restriktiv inställning till deras företagande och kvinnorna har verkligen fått kämpa.Den ena kvinnan hade visserligen en kvinnlig bankman som enbart fick fatta beslut isamråd med sina manliga kollegor. Det var dessa manliga kollegor som vår kvinnligaföretagare var tvungen att övertyga. Den andra kvinnliga respondenten fick kämpa medbanken för att övertyga dem att tro på hennes affärsidé. Kvinnan övertog, tillsammansmed sin syster, en hotell- och konferensverksamhet som haft många ägare de senasteåren. De fyra respondenter som deltagit i vår undersökning anser att det en stor frihetatt vara företagare men att det många gånger är jobbigt. Företagandet blir dock enlivsstil som de anser vara mer angenäm för dem än att vara anställda. / Uppsatsnivå: C

ABSTRAKT Media har mycket makt och inflytande över människor samt stor frihet i att framställa vissa kroppar på vissa sätt. Tolkningen är alltid vår egen men utan ett kritiskt perspektiv osynliggörs de hegemoniska diskurser som media producerar där generaliseringar och stereotypiseringar används för att bygga upp en viss bild. I debatten om vad som är kunskap blir en kritisk blick viktig för att kunna ifrågasätta kunskapsproduktion. I denna studie granskas, genom diskursanalys som metod, media som kunskapsproducent utifrån ett populärvetenskapligt program med just Upplysningen som tema. Upplysningen, som kan ses som en början till en kritiskt tanketradition anses vara hotad. Den här studien går ut på att försöka förstå vem eller vad som skulle kunna vara hotet och på vilket sätt hotet tar sig uttryck. En slutsats är att genusvetenskapen som vetenskap kan ses som hotet. Att ifrågasätta de manliga upplysningsfilosofernas tankar och idéer samt deras upphöjdhet ses som hotfullt. Förnuft står i kontrast till känslan. Identitetspolitik som bygger på erfarenhet ses som motupplysning där vissa grupper ges tolkningsföreträden och därmed frikort från den förnuftiga argumentationen och samtalet. Nyckelord: kunskapsproduktion, upplysningen, genusvetenskap, identitetspolitik

The gender theory of Judith Butler is based on both philosophical and psychoanalytic notions of the self. Although greatly inspired by both early and contemporary psychoanalytic thinking, Butler has also questioned some of its core notions such as the meaning of gender complementarity and conceptions of desire. In a dialogue in Studies in Gender and Sexuality she discusses these and other theoretical and ethical issues with the influential psychoanalyst and gender theorist Jessica Benjamin. The exchange is a unique example of an attempt at dialogue and theoretical reflection between a prominent contemporary gender theorist and psychoanalyst. It reveals disagreements and theoretical difficulties I will show to be directly attributable to radical differences between Butler's and Benjamin's conceptions of the self. In a direct comparison, the two perspectives on the self seem to be irreconcilable. Only in reference to a third perspective, that of psychoanalyst Donald Winnicott, emerges a potential possibility of congruity. I will describe how Winnicotts conception of the self comprises two irreconcilable aspects, and then suggest that one of them has consistently been the essential focus of Butler's interest and attention, while the other has remained the main focus of Benjamin's. In light of this analysis I will discuss the notion of congruity and mention the potential relevance of Butler's philosophy for an expanded understanding of Winnicotts conception of the self.

Syftet med denna studie är att undersöka hur folk från landsbygden förhåller sig till begreppet och positionen som lantis. Studien har sin utgångspunkt i den fenomenologiska forskningstraditionen som tar avstånd från den i övrigt dominerande vetenskapstraditionen att eftersträva objektiv kunskap, och menar snarare att kunskap i första hand är något vi får genom kroppen och den levda erfarenheten. Hur vi upplever ett fenomen kommer vidare variera beroende på den kroppsliga och sinnliga erfarenhet vi har av fenomenet. Tillsammans med fem informanter som likt mig vuxit upp på landsbygden menar jag därför att undersöka hur den i övrigt belastade termen ”lantis” förstås när det kommer från en subjektiv plats, och hur denna förståelse påverkas av den kroppsliga och sinnliga erfarenheten som informanterna har av landsbygden. Det sammanfattade resultatet för studien är att ”en lantis” mer ofta än sällan könas till en man, vilket har gett informanterna olika upplevelser av att identifiera sig som det. Men viljan att identifiera sig som lantis påverkas även av vart informanterna befinner sig, där de menar att ”en lantis” i vissa rum, som exempelvis det akademiska rummet, är reserverat för en negativ stereotyp. Ett sätt att passera obemärkt blir då att dis-identifiera sig med den lantliga härkomst som man i andra rum menar är mer tillåtna. Även om informanterna har en splittrad relation till att identifiera sig som lantisar i och med att deras självbild inte alltid stämmer överens med omgivningens bild av en lantis, så finns det en annan och mer positiv förståelse för lantisen som är återkommande i deras berättelser. Min tolkning av detta presenteras vidare under de tre analyskapitlen den könade upplevelsen, den rumsliga upplevelsen samt den genuina upplevelsen.

The following essay begins with analyzing how the man can be assigned the role as submissive by using a gender perspective on Islam, Christianity and Hinduism. The result suggests that submission is what each human, regardless of gender, takes in relation to a religious authority. Furthermore the essay investigates why the role of submission only has come to be associated with women in earlier studies of religion with a gender focus. This suggests that submission is a result of contemporary researchers who maintain the role as female, which has come to influence how gender roles are constructed and interpreted within religious traditions.