Gone Girl är den bästsäljande romanen av Gillian Flynn. Trots försäljningssiffrorna så har inte mottagandet varit genomgående positivt. I denna studie analyseras Gone Girl på de nivåer som sträcker sig utanför deckarens ramar. Syftet med studien är att studera hur genus dels porträtteras i romanen men även hur den påverkar den heteronormativa tvåsamheten mellan Amy och Nick som är romanens huvudkaraktärer. Utöver detta kommer även karaktären Amy att analyseras för att studera hur hon framställer sig själv genom sitt skrivande. Den använda metoden för analysen är en närläsning av romanen med fokus på utvalda scener. Analysen kommer främst att fokusera på heteronormen, genuskonstruktion, stereotypa könsroller men även vad normen för deckare och kriminalromanen är och hur den porträtteras i Gone Girl. Till analysen används dels Judith Butlers performansteori och teorin om den heterosexuella matrisen men även genusforskning av Heléne Thomsson och Ylva Elvin-Nowak. Min studie leder mig till att porträtteringen av genus och en heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl är psykiskt skadlig för huvudpersonerna Amy och Nick men även fysiskt farlig för Desi som får offra livet för idén om kärnfamiljen. Studien fokuserar även på flera händelseförlopp i romanen som målar upp Amy som en pastisch snarare än den kvinnliga psykopat medier anklagat henne för att vara.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.

I denna studie granskas science fiction-serietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit. Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet”, “Den manliga hjälten - om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster & avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.

The aim of this thesis is to examine patterns in the way young adultschoose the literature they read, and to assess the importance of genderas a factor. Using qualitative methods, the empirical material has beenbased on research on gender and reading, and on three group interviewswith participants aged between 16 and 18 years old; there were betweenfour and six participants in each group. The participants were allstudents at the same school and the interviews were carried out in theschool library. The theoretical framework focuses on literature onreading and gender. In the analysis, the study is related to the theoriesof Louise M. Rosenblatt and Yvonne Hirdman.The conclusion is that young adults read for a variety of reasons, butfirst and foremost to find the meaning of their lives and to learn how tobecome good and successful adults.The majority of girls in the study are interested in reading aboutother young adults who live lives they can identify with. Those whoclaim to be readers, read to escape from reality; they love to betransported to a world which is totally different from the one theyknow.The boys read to find out things, their reading has a purpose. They readboth fiction and non-fiction. The boys are in the process of developingtheir male genus, and have no wish to be associated with female values.All the young adults claim that it is important to be oneself. In real life,however, it proves very difficult to live up to this ideal. / Program: Bibliotekarie

Previous research shows how music presents gender in different ways depending on the genre, and that music can affect the listeners' behaviour. There is also research that shows how gender is constructed in different social arenas and through people's way of expressing themselves and communicating. The purpose of this study is to investigate how lyrics within Swedish reggae and hip hop can express and construct gender by analysing artists' lyrics from a gender perspective. Based on a social constructivist perspective characterized by gender theories by Yvonne Hirdman, Raewyn Connell, Judith Butler, Candace west and Don H. Zimmerman, the results of the text analysis can be investigated as a source of construction, reproduction and maintenance of gender and gender stereotypes. The study also takes a didactic perspective where a reflection describes how the results of the study can influence the teaching in the school. The result shows that Swedish hip hop and reggae can be a source of both construction and reproduction and maintenance of sex and gender. Lyrics within hip hop constructs an ideal image of men as successful in the music industry, independent and as a drug user while the image of women can be described as an object owned by the man and also compared to other physical objects, such as money and weapons. Lyrics within reggae constructs an ideal image of men as charming, the promotion of equality and cannabis smoking while women are portrayed as and communicates that the women should be powerful, beautiful and equal or superior to men.

<p>Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i</p><p>tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från</p><p>de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som</p><p>ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan</p><p>kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare</p><p>det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare</p><p>forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens</p><p>koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den</p><p>kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet,</p><p>undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras.</p><p>Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som</p><p>är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga</p><p>vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik</p><p>och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.</p>

Gender equality is a political issue that has gained a lot of support in the last decades. Researchers have however pointed out that gender equality has a wide variety of understandings. SKL (Sveriges kommuner och landsting) is an organization that looks after the interests of local authorities and county councils in Sweden. SKL has by the government been granted 145 million Swedish crowns to support gender mainstreaming at a local level. During a period of three years, 2008-2010, funding has been given to 89 projects for this purpose. The aim of this study is to examine what meanings are given to the term “gender equality” in these projects. Is there a dominant understanding of the term? What can be said about the meanings that are identified? The method used is Carol Bacchis What´s the problem approach. The main question asked to the material is “what is the problem with gender (in)equality represented to be?” The analysis shows that the understandings of gender equality are identified in five general themes. Four of them are connected to a liberal philosophy, thus forming a dominant liberal discourse on gender equality. The remaining one has quite the opposite ideas underpinning it: one that understands gender inequality as a consequence of societal structures, norms and an asymmetrical distribution of wealth and power. To conclude I elaborate on what the liberal discursive dominance means for the question of gender equality. The risk with strategies built upon liberal ideas is that it eliminates conflicts in politics – thus depoliticizing gender equality.

Det här examensarbetet består av två delar som syftar till att generera en metod för hur man marknadsför dataspel till en målgrupp av tjejer mellan 16-18 år. Den reflekterande texten visar den teoretiska grunden för metoden, och verksdelen, en marknadsplan för ett fiktivt actionspel, exemplifierar den. Marknadsföringen behöver rikta sig till målgruppen om den skall kunna locka fler tjejer till att spela. Att inkludera dataspel i befintliga normer, som t.ex. att actionspel är spel som spelas tillsammans med vänner, samt visa avatarer målgruppen kan identfiera sig med, är två viktiga aspekter för en lyckad marknadsföring. Om tjejerna fångas upp när de enligt statistiken skulle sluta spela dataspel, finns det potential att bredda målgruppen för fler dataspelsgenrer. Branschen får fler personer att sälja spel till, och fler kvinnor får ta del av de positiva effekter dataspelande bidrar till. / This bachelor thesis has two parts to generate a method on how to market video games to a target group of girls ages 16 through 18. The reflecting text provides a theoretical ground for the method, and the second part a marketing plan for a fictional action game, exemplifies the method. In order to entice more girls to play games, the marketing needs to address the target group. Two important aspects in succeeding with marketing to girls are to include video games in the norm surrounding the female gender, like telling that action games are games you play with friends, and to advertise with avatars the target group can identify with. If the girls begin or continue to play when they statistically should stop, there exists a potential to widen the target group for more video game genres. The industry gets more people to sell games to, and more young women can take part of the positive effect of playing video games.

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet, undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras. Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.

Syftet med den här uppsatsen är att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka hur kvinnligt genus skapas och reproduceras inom nutida kommersiell amerikansk film. Fiktiva karaktärer framställs som binära och dikotoma könskategorier vilka formar, förstärker och speglar rådande könsnormer i det västerländska samhället. I min analys beskriver jag hur kvinnor och kvinnlighet framställs (i kontrast till män och manlighet) i filmen Djävulen bär Prada, som ett exempel på populär amerikansk nutida film. Därutöver beskriver jag tematiskt återkommande likheter i fyra andra filmer inom genren för att därigenom förtydliga analysen. Med slutsatserna ämnar jag att illustrera och konkretisera hur media konstruerar ett för samtiden ”önskvärt” kvinnligt genus.