I den här studien har jag fokuserat på unga tjejers bloggande. Det har tidigare varit ett åsidosatt ämne i Sverige, även om internationella studier finns. Jag har velat ge en bild av den diskurs som finns kring tjejers bloggande i Sverige idag, samt få några tjejers eget perspektiv på sitt bloggande och bloggläsande. För att uppnå detta har jag genomfört en medieanalys där ett antal tidningsartiklar granskats, samt genomfört en fokusgruppintervju med fem bloggande tjejer. Ur medieanalysen framkom att den övergripande diskursen kring tjejers bloggande är ogiltigförklarande och ofta nedsättande, men med vissa öppningar där tjejerna får agens och trovärdighet. Ytlighet i form av mode och intimiteten i den privata sfären konstrueras som något tjejer är bra på, samtidigt som dessa egenskaper blir starkt kritiserade i media eftersom det ytliga anses onödigt och det intima allt för privat. En anledning till detta är att bloggar har en publik potential då deras innehåll är synligt för alla, vilket strider både mot normer kring att fina flickor inte ska dra till sig uppmärksamhet, samt den äldre generationens tolkningsföreträde när det kommer till vad som ska hållas privat. Fokusgruppen upprepar en stor del av den diskurs som media förmedlar, vilket resulterar i att tjejerna nedvärderar sitt eget bloggande. Samtidigt finns det ett motstånd där tjejerna ifrågasätter vem som sätter agendan för statushierarkin där de själva återfinns längst ned, samt ser positiva aspekter av kvinnliga bloggare, så som deras mod och individualitet, som media ofta ignorerar.

<p>Det här examensarbetet består av två delar som syftar till att generera en metod för hur man marknadsför dataspel till en målgrupp av tjejer mellan 16-18 år. Den reflekterande texten visar den teoretiska grunden för metoden, och verksdelen, en marknadsplan för ett fiktivt actionspel, exemplifierar den.</p><p>Marknadsföringen behöver rikta sig till målgruppen om den skall kunna locka fler tjejer till att spela. Att inkludera dataspel i befintliga normer, som t.ex. att actionspel är spel som spelas tillsammans med vänner, samt visa avatarer målgruppen kan identfiera sig med, är två viktiga aspekter för en lyckad marknadsföring.</p><p>Om tjejerna fångas upp när de enligt statistiken skulle sluta spela dataspel, finns det potential att bredda målgruppen för fler dataspelsgenrer. Branschen får fler personer att sälja spel till, och fler kvinnor får ta del av de positiva effekter dataspelande bidrar till.</p> / <p>This bachelor thesis has two parts to generate a method on how to market video games to a target group of girls ages 16 through 18. The reflecting text provides a theoretical ground for the method, and the second part a marketing plan for a fictional action game, exemplifies the method.</p><p>In order to entice more girls to play games, the marketing needs to address the target group. Two important aspects in succeeding with marketing to girls are to include video games in the norm surrounding the female gender, like telling that action games are games you play with friends, and to advertise with avatars the target group can identify with.</p><p>If the girls begin or continue to play when they statistically should stop, there exists a potential to widen the target group for more video game genres. The industry gets more people to sell games to, and more young women can take part of the positive effect of playing video games.</p>

Denna uppsats har undersökt könsstereotypisering och representationen av kvinnor och män i läromedel i italienska på gymnasieskolan. De analyserade läromedlen till antalet fyra (Prego 1, Ciao 1, Comunicare 1 och Amici 1). De är utgivna av Sveriges största läromedelsförlag och utgår från att läsaren talar svenska (i exempelvis inledningar, grammatikavsnitt, gloslistor och anvisningar). Läromedel har i allmänhet ett stort inflytande att forma elevers föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Den svenska läroplanen för gymnasieskolan fäster stor vikt vid värden om jämställdhet och möjligheten att eleven själv ska få skapa sin identitet utan att vara bunden till traditionella könsmönster. Studiens frågeställningar syftar till att utforska synligheten av kvinnor och män, representationen av deras givna yrkesroller och hur karaktärerna framställs utifrån genusstereotyper. Metoden som används är både kvantitativ och kvalitativ för att kunna besvara på uppsatsens frågor på ett lämpligt sätt. Resultaten visar att skillnaden mellan manliga och kvinnliga karaktärer vad gäller synlighet är marginell, men männen är alltid i majoritet. Det stämmer även gällande yrken: Män tilldelas fler yrkesroller än kvinnor. Trots det finns det något enstaka normbrytande exempel. Slutligen visar analysen på att läromedlen till en viss del ger uttryck för genusstereotyper.

Denna genusvetenskapliga uppsats syftar till att undersöka hur kvinnor som har barn representeras i populärkulturella dramaserier. Genom ett postfeministiskt perspektiv analyseras serierna i en kvalitativ tolkningsanalys. Resultatet redovisas sedan med inspiration från Erving Goffmans teori om vardagsdramatik, utifrån vilka inramningar kvinnorna befinner sig i och hur de framträder. Karaktärernas äktenskap, moderskap samt åldrande är av stor betydelse i analysen av kvinnlig representation. Slutligen presenteras vilka olika kategorier från Rosalind Gills teori om postfeministisk medvetenhet som kan utläsas i serierna. Resultatet visar att representationen av kvinnorna i serierna är övergripande likt den rådande idealbilden av kvinnan och att femininiteten kan anses vara en till stor del kroppslig egenskap. Resultatet visar också att representation av moderskap framställs kräva olika mycket engagemang och omtanke beroende på om kvinnorna är hemmafruar eller karriärkvinnor.

No description available.

I Uppsala är studenthistoria ett hett ämne för såväl unga som gamla, och denna uppsats har tittat på vilka de kvinnliga studenterna i Uppsala var runt åren 1900-1930, vilka rum de befolkade och från vilka de blev utestängda, samt vad som kan sägas om de sociala relationerna kvinnliga studenter emellan och därefter mellan kvinnliga och manliga. För att besvara dessa frågor har arkivmaterial från främst Uppsala kvinnliga studentförening och tidigare forskning. Materialet har visat att kvinnliga studenter i många avseenden levde ett studentliv separat från deras manliga gelikar, men att det innefattade flera av samma funktioner, såsom fester, aktiviteter och en vardaglig social gemenskap. / In Uppsala the history of the University and the student life is a well studied research field, and this thesis has looked at who the female students were between the years 1900-1930, what rooms and spaces they inhabited and from which they were excluded, as well as what can be said about the relationships between female students and after that between female and male students. These questions have been answered with help from the archive belonging to the Student association for female students in Uppsala, as well as scholarly literature. The material has shown that the female students lived in many aspects a very seperate student life from their male counterparts, although it consisted of many of the same functions, such as dinners, activities and an everyday social context.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur science fiction skulle kunna användas i undervisning på gymnasiet i svenskämnet samt det mer övergripande värdegrundsarbetet. Frågorna som ställs är: Vilka teman kring genus och könsnormer tas upp i verken och vad är budskapet som presenteras? Hur kan innehållet i verken kopplas till läroplanen och implementeras i litteraturundervisningen i gymnasieskolan? För att genomföra undersökningen har jag använt mig främst av diskursanalys och hermeneutik och analyserat materialet med hjälp av filmteoretisk och genusvetenskaplig litteratur. Resultatet som presenteras är att de tre filmer som analyseras har de faktorer som behövs för att kunna användas i klassrummet och att innehållet kan bidra till att utveckla värdegrundsarbetet med fokus på kön och genus.

The aim of this study is to contribute to the research about the role of rituals in the construction of social identity of women in Newar society. By studying the Kumari tradition, I explore how religious traditions play a role in maintaining social values and gender roles. Following this, I analyze how this role contributes to the continuation of the practice in the face of calls for its abolition in recent years. Of central importance is the controversy surrounding the Kumari tradition fueled by criticism from the UN and western media alleging that the religious practice of Kumari worship is a violation of children’s rights. This study also discusses changes in the Kumari tradition between 1996-2008, resulting in greater acknowledgement of the child’s social needs, both during and after her rule. The issue of the ‘anomalous’ position of former Kumari and how Nepalese society attempts to deal with it is also brought to light.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

Uppsatsens syfte är att undersöka Jämställdhetsmyndighetens styrdokument. Undersökningen görs på två sätt, och de svarar mot var sin frågeställning: det ena är en diskursanalys, som utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori och begrepp. Den ska svara på frågan om vilka diskursiva begrepp som används i styrdokumentet. Det andra är Carol Bacchi’s sex frågor, som används för att analysera policydokument. Metoden kallas What’s the problem represented to be, WPR-metoden. WPR-metoden svarar på frågan om vad styrdokumentets problembeskrivning leder till. En kort sammanfattning av resultaten kan vara: de viktigaste diskursiva begreppen som används av Jämställdhetsmyndighetens styrdokument, är ”jämställdhet”, ”mäns våld mot kvinnor”, könen ”kvinna” och ”man”. Och styrdokumentets problembeskrivning leder till ett jämställdhetsarbete i myndigheter som kallas för jämställdhetsintegrering.