No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv. I det andra temat diskuteras betydelsen av bröst, både för informanternas kroppsliga bekvämlighet och deras förmåga att passera, och skapandet av ett så kallat "linjärt kön", samt hur denna syn på kön orsakar en konflikt mellan informanterna och deras lä̈kare. I det tredje temat diskuteras tanken om ett linjärt kön ytterligare, med fokus på informanternas upplevelser av läkarnas förväntan på deras sexuella läggning och hur denna korrigeras i takt med könet. Det fjärde temat redogör sedan fö̈r hur könskorrigering kan ses som en klassresa för informanterna och hur passerande kan innebära såväl trygghet som ett förlorande av ens förmåga att genusbråka och störa.

Uppsatsen undersöker attityder och erfarenheter av jämställdhet kopplat till kön bland kvinno-identifierade studenter inom en teknisk utbildning. Genom kvalitativ intervjumetod och en tematisk analysmetod visar intervjudeltagarna på en manligt dominerad kultur i form av språk och praktiker samt mönster av homosocialt beteende. Grundat i organisationsteori och teori kring heterosocialitet visar studien på olika strategier och förhållningssätt som tjejer på utbildningen kan ta sig an i form av heterosocialt beteende, tystnad, anpassning men även bejakande av kvinnliga sammanslutningar, motstånd och ifrågasättningar. Erfarenheterna som uppsatsen grundar sig på visar även på mönster av olika normer kopplat till kön som studenterna möter och därmed måste förhålla sig till. Utifrån socialpsykologins teorier om begreppen roll och identitet belyser uppsatsens analys hur olika rollinträdesprocesser möjliggörs eller begränsas beroende på de rådande normerna. Uppsatsens resultat visar hur jämställdhetsarbete har potential för förändring men att kultur och dominerande handlingsmönster är djupt cementerade och speglar samhällets normer. I förhållande till idén om normativ jämställdhet påvisar uppsatsens diskussion dock potential för normbrytande processer. I förhållande till de rådande normerna belyser uppsatsen en möjlighet för normkritiskt pedagogik för att föra arbetet framåt. Baserat på uppsatsens slutsatser, diskussion, samt vidare forskningsområden råder goda möjligheter för KTH:s vidare jämställdhetsarbete.

Women in the Armed Forces all over the world are in minority in general. In the Swedish Armed Forces only 7% of the officers are female and for every hierarchal step the percentage decreases. The aim of this study is to increase the knowledge of genderrelations in maledominated organizations where a pressure exists to change these relations. The study focuses on how these relations influence women´s oppertunitys in making a career. The study is conducted through a survey where women and men are asked questions designed after Joan Acker´s theory of “Doing gender” and Rosabeth Moss Kanter´s theory of empowerment.  The result of this study shows that women and men choose to make a career for mostly the same reasons but have different opinions of the possibilities for men and women. According to Kanter´s theory of empowerment this can be explained by the social networks that men have but women are excluded from. Also the opinions of equal presuppositions diverse between men and women and through the lens of Acker´s theory of gendered organizations this is due to the day-to-day practices where women are deviant from the male norm and also from being absent from work when having children.

I denna studie undersöker vi den rådande situationen inom förlossningsvården i Stockholm. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi, i form av semistrukturerade intervjuer, har intervjuat barnmorskor kring deras erfarenheter av arbetet på förlossningsavdelningar. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera resultatet är den feministiska kritiken av New Public Management, Hochschilds teori om känsloarbete samt begreppet moralisk ekonomi. Utifrån intervjuerna, och med hjälp av teorierna, har vi utläst tre teman som vi sedan låtit strukturera analysen. Dessa är “Det ny(liberal)a arbetslivet”, “Moralisk ekonomi” och “Känsloarbete”. Resultatet av undersökningen visade att barnmorskornas arbetssituation idag präglas av stress och underbemanning och att de upplever att de inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Trots detta fann vi att barnmorskornas yrkesstolthet och tillgivenhet till kvinnosjukvården gör att de tenderar stanna kvar och “anpassa” sig till förhållandena snarare än att göra motstånd.

Internationella undersökningar har under flera år visat att flickor presterar bättre i svenskämnet än vad pojkar vid samma ålder gör. Detta examensarbete grundar sig därför på hur lärare upplever och förhåller sig till dessa kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Syftet med undersökningen är att få en inblick i lärares förhållningssätt gentemot kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella lärandet. Centrala begrepp för arbetet är literacy, genus och genusvetenskap. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lärare där fokus låg på hur de upplever och förhåller sig till kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor i svenskämnet. Vad som framkom i intervjuerna var att alla lärare inte upplever dessa kunskapsskillnader, som tydligt finns dokumenterade i flera undersökningar. Av de lärare som upplever kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor menar flertalet av dem att det kan bero på att pojkarnas kunskapsutveckling begränsas, vid skrivning, av deras bristande finmotorik. Dessutom framkom det att en del av lärarna upplever att materialet, främst surfplattor, är betydelsefullt för att gynna elevernas, kanske främst pojkarnas, kunskapsutveckling.

Bisexualitet är ett ämne som skaver i forskningen och lider i sociala sammanhang av sin brist på definition samt svårighet att uppträdas begripligt. Det är en sexuell orientering som ständigt måste kompromissa språkligt och förklara sig enligt diskurser som inte räcker till. Denna studie är baserad på intervjuer med fyra bisexuella kvinnor som vittnar om de hinder och möjligheter de har för att kunna förklara sin bisexualitet – både för sig själva och för andra. Genomgående är diskrepansen som uppstår när deras egen förståelse av sig själva inte är möjlig att enkelt kommunicera med omvärlden. Bristen på diskurser som ger utrymme för sexualitetens simultana flytande och fasta potential skapar en verklighet dessa bisexuella kvinnor måste förhålla sig till istället för en förmåga att förmedla sin egen verklighet. Därför är denna studie baserad på empiriskt material. Det är ett försök att låta den bisexuella verkligheten förmedlas och på så sätt skapa mer utrymme för variation och förståelse av bisexualitet som fenomen.

Syftet med studien är att undersöka sex kvinnors kroppsliga upplevelser av att ha ADHD i relation till föreställningar kring femininitet. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt och undersöker hur könade kroppar upplever ADHD i relation till omgivningens förväntningar och krav på kroppsliga rörelser.  Metoden för studien har varit kvalitativa intervjustudier med sex personer som identifierade sig med kategorin ”kvinna med ADHD”. Jag har undersökt informanternas upplevelser av att ha ADHD i relation till upplevelser av att vara ”för mycket”, att betraktas som vuxen samt att umgås med killar respektive tjejer.  I uppsatsen kommer jag fram till att ADHD kan upplevas som (miss)riktande i relation till olika sociala rum där informanterna upplever sig själva som för mycket, vilket kan resultera i stoppade och omförhandlade kroppsscheman. Jag kommer fram till att informanterna upplevde svårigheter att uppfattas som vuxna i relation till sin ADHD och könade föreställningar om vuxna kvinnor. Jag även kommer fram till att informanterna föredrog att göra vissa fysiska aktiviteter med killar än med tjejer, samt kunde uppleva annorlundaskap från andra tjejer. Slutligen analyserar jag hur vissa av informanterna inte upplevde omgivningens förväntningar som ett hinder för deras egna intentioner.  Uppsatsen avslutas med ett konstaterande att ”kvinna med ADHD” inte är en stabil kategori och inte utgörs av en gemensam upplevelse. Att vara en ”kvinna med ADHD” innebär snarare en förhandling mellan kategorierna ”kvinna” och ”ADHD” i olika sociala rum och sammanhang.

Abstract   Autobiographies by politicians are growing as a genre in Sweden and since 1991 female politicians have gradually become active writers in the genre. This thesis is concerned with the effect of gender on how autobiographies by politicians are being received in editorials and reviews in Swedish daily press. By using theories by Judith Butler, Paulina de los Reyes, Raewyn Connell and John Chr. Jørgensen both a quantitative and a qualitative study are carried out. Based on an analysis of editorials and reviews of all political autobiographies published 1991–2013, I find that male politicians get both a higher number of and longer editorials and reviews than female politicians. This difference is growing over time. In addition to the quantitative study, the thesis also provides an intensive study of editorials and reviews from six selected autobiographies. The specific focus in this part is how questions of gender and gender-equality are treated; how and to what extent the background and personal life of the writing politician are described and if the autobiography is valued based on literary values and/or the reviewers personal opinions. I find that gender does have an impact on all these subjects and that it intersects with mainly class concerning the background and personal life of the politician.

Denna uppsats syftar till att, genom kvalitativa intervjuer, lyfta fram och undersöka fyra nyanlända kvinnliga akademikers erfarenheter av arbetsintegration i Sverige. Vilka hinder och möjligheter det innebär samt hur dessa förstås i relation till föreställningar om ’svenskhet’? Studien vilar på ett postkolonialt feministiskt teoretiskt ramverk med fokus på materiellt skillnadsskapande och ’svensk’ identitet samt en forskningsbakgrund som belyser utlandsfödda kvinnor som en marginaliserad grupp på svensk arbetsmarknad. Materialet visar på många dimensioner av hinder och möjligheter där informanterna upplever svårigheter att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Identifierade hinder är: att inte kunna svenska, att inte ha ett ’svenskt’ socialt nätverk, att inte känna till relevant information gällande arbetsmarknadens funktioner och att inte ha en utbildning och erfarenhet som värdesätts. Materialet visar tendenser till att svensk arbetsmarknad är uppbyggd och anpassad efter en önskvärd och normativ ’svenskhet’ som omöjligen alla kan uppnå. De som inte passar in i mallen, ’de andra’, förväntas anpassa sig och inta andra ’svenska’ identiteter och positioner i arbetsmarknadens periferi. Detta som en del av ett reproducerande strukturellt skillnadsskapande.