Forskning visar att klimatoro är utbrett hos ungdomar i samhället vilket gav upphov till denna kvantitativa studie vars syfte är att undersöka hur utbredd elevers klimatoro är. Dessutom undersöks huruvida eleverna upplever att skolan och geografiundervisningen är relevant och stöttar dem i att påverka klimatet positivt. Arbetets studie är genomförd med hjälp av en elevenkät där eleverna bland annat fick svara på vilka orsaker de anser bidrar till oro samt om de upplever geografiundervisningen som relevant. Resultatet visade att det är ett komplext ämne att undersöka där det är svårt att dra tydliga slutsatser, men att klimatoro hos elever i det stora hela inte var lika utbredd som förväntat. Eleverna ansåg att andra orsaker hade större inflytande över deras oro än klimatet. Arbetet kom även fram till att man inte bör se oroskänslorna som något negativt utan som något som kan framkalla engagemang och förändring. Skolan och geografiundervisningen bör därför uppmärksamma eventuella oroskänslor kopplade till klimatet hos eleverna för att hjälpa till att vända det till något positivt. / Research shows that climate worry is rife among youths in society which gave rise to this quantitative study whose purpose is to explore the level of concern over climate change among students. Furthermore, the students’ feelings are examined whether school and more importantly, geography education, is relevant and if they consider that it is helping them positively affect the climate. The study has been produced using a student survey where the students got to answer which factors they considered contributed to their concern, along with if they consider the education they have received is relevant to such. The results of the study showed that this is a complex topic to examine where it is difficult to draw any clear conclusions but we could deem that there is indeed climate concern among students, even though not as rife as expected. The students deemed that concern over climate change was not as important as other factors in their overall daily concerns. Additionally, this paper came to the conclusion that feelings of concern connected to climate change should not be seen as something negative but as something that can evoke both commitment and change among students. School and geography education should therefore pay attention to any feelings of concern or worry connected to climate change among students in order to help turn it into something positive.

Denna studies syfte är att, utifrån ett ramfaktorteoretiskt tänkande, undersöka hur lärare upplever att läroplanen och elevgruppen påverkar geografiundervisningen som behandlar Sverige, Norden och Europa i årskurs 4-6. Studien behandlar vilka tillgångar och hinder lärare upplever att läroplanen utgör i geografiundervisningen, samt vilka anpassningar lärare upplever att de gör utifrån elevernas bakgrund och erfarenheter.   Studien är baserad på analys från fyra verksamma lärare i årskurs 4-6. Två lärare är verksamma i mångkulturella klassrum och två lärare i homogena klassrum, detta för att jämföra lärares anpassningar utifrån elevgrupp.   Samtliga lärare i studien anser det vara en tillgång att centrala innehållet behandlar Sverige, Norden och Europa i geografiundervisningen i årskurs 4-6 på det sätt att man börjar i närområdet och utvidgar ämnesinnehållet därifrån. Liknande menar lärarna att en mångkulturell elevgrupp utgör en tillgång i geografiundervisningen då eleverna kan bidra med perspektiv från olika delar av världen Däremot upplever lärarna att läroplanen kan utgöra ett hinder då det blir svårt att följa upp elevernas intressen som ofta kan ligga utanför Europa. I analysen framkommer det att elevernas intressen påverkas av elevgruppens härkomst, tidigare erfarenheter av ämnet, medieanvändning samt resor eleverna gjort. Utifrån dessa intressen hävdar lärarna att de gör anpassningar på olika sätt. Ytterligare en aspekt som framkom av denna studie är att lärare kan utveckla sin interkulturella kompetens vidare för att vara verksamma i de rådande klassrummens geografiundervisning i årskurs 4-6. Studien visar inga stora skillnader kring lärarnas åsikter hos de verksamma i multikulturella kontra homogena klassrum.

I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål.

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur.   Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och lärare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen på gymnasieskolor i Uppsala. Två separata studier har genomförts, en med tydligare fokus på lärares undervisning med GIS samt en elevstudie där deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in från semistrukturerade intervjuer där elever och lärare på fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel på hur lärare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat. Studiens resultat påvisar att de geografiska informationssystemen inte har någon dominerande roll i undervisningen och kunskaper kring detta område är inte alltid tillräckliga för att nå målen som finns i kursplanen för geografi. De slutsatser man kan dra av det empiriska materialet är att GIS ofta marginaliseras då lärare ifrågasätter de geografiska informationssystemens funktion i geografiundervisningens centrala innehåll.

<p>I detta arbete undersöks huruvida svenska skolan når de mål som är satta för geografiundervisningen i år 5 och i år 9. Litteraturgenomgången tar upp vad kursplanen i geografi anger samt lite om geografiundervisning och om hur man bedömer elevers egenhändigt ritade kartor. Fältundersökningarna som gjorts i år 5 och i år 9 redovisas, analyseras och diskuteras utifrån kursplanens mål.</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers uppfattning om geografiämnet, samt ställa detta mot det innehåll ämnet ska utgöras av enligt kursplanen för Geografi 1. En enkätunder- sökning genomfördes i en gymnasieklass där eleverna svarade på tre frågor gällande deras uppfatt- ning om geografiämnet. Uppsatsens resultat stämmer överens med en tidigare studie från 2006, som visar att geografiämnet tenderar att domineras av ett naturgeografiskt innehåll. Till skillnad från en annan studie genomförd 1987 uppfattade inte denna uppsats respondenter geografiämnet utgöras av namngeografi och kart- kunskap utan nämnde ofta begrepp som jordens uppbyggnad, endogena- och exogena processer samt klimatologi. Jämförelsen mellan gymnasieelevernas svar och kursplanen för Geografi 1 genomfördes för att visa eventuella likheter och skillnader mellan dessa. Syftet och det centrala innehållet i kursplanen visar att ämnet utgörs av både ett kulturgeografiskt och naturgeografiskt innehåll vilket framgår av föl- jande citat i syftet för Geografi 1 “undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utveck- lar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur”. Elevernas svar stämmer till viss del överens med det innehåll geografiämnet ska utgöras av enligt kursplanen. Ma- joriteten av eleverna beskrev i sina svar särskilt naturgeografiska processer och begrepp vilka där- med dominerar, men även de andra arbetsområden som anges i kursplanens syfte och centrala inne- håll nämndes. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs av Lena Molins fem didaktiska typologier som har an- vänts i jämförelsen av ämnesinnehållet mellan Lpf 94 och Gy 11. Detta då de dominerande typlogi- erna formar geografiundervisningens innehåll och inriktning. Vidare har förekomsten av Molins typlogier studerats i uppsatsens resultat för att se om samma typologier dominerar idag som när Molins studie genomfördes.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 ser på ämnet geografi. För att studera detta har vi genomfört intervjuer med sju lärare, vilka är verksamma inom, för studien, aktuella årskurser. Läroplansteorin och tidigare forskning har varit verktyg för vårt arbete, genom att vi har tolkat kursplanen i geografi. Geografi upplevs och förstås vara ett ämne som ses svårtolkat då det är ett tvärvetenskapligt ämne och uppfattas tillhöra både naturvetenskapen och samhällsvetenskapen, vilket vidare leder till en viss osäkerhet hos lärarna för vad geografiundervisningen ska innehålla.

Studien efterfrågar en förståelse om lärares arbete med de utmaningar som finns inom geografiundervisningen i klasser där det går nyanlända elever. Vidare även kunskap om hur klassens undervisning påverkas samt hur lärarens lektioner genomförs när de här förutsättningarna existerar. För att förstå hur lärares utmaningar ser ut och vidare vilka strategier de har för att bedriva undervisningen inom geografi med efter dessa förutsättningar, genomfördes tre semistrukturerade djupintervjuer på grundskolor i Uppsala. Resultatet och innehållet visar de dilemman som rör klasser med nyanlända elever inom svenska skolan och berättar hur lärarnas strategier fungerar under de här lektionstillfällena. Strategierna som lärare använder syftar till att ge alla elever den undervisning de har rätt till enligt svensk lag. De arbetar för att få eleverna att förstå grundläggande kunskaper och olika begrepp, vilket de gör genom att arbeta mycket med begreppsförklaring och repetition. Ibland i den grad att andra elever i klassen ges undervisning på ett sätt som de inte tycker är tillfredsställande. Resultatet visar att i klasser som undervisas i geografi som har nyanlända elever, kan andra elever blir understimulerade och efterfrågar mer dynamik i undervisningen. Lärare påtalar att undervisningstakten stagnerar och att de inte hinner med efterfrågat kursplansinnehåll.