• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 41
  • 1
  • Tagged with
  • 42
  • 17
  • 14
  • 14
  • 10
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Rum, frirum och moral : en studie av skolgeografins innehållsval /

Molin, Lena, January 2006 (has links)
Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.
2

En studie om utomhuspedagogikens och fältstudiernas roll i geografiundervisningen / A study about teaching outdoors and the role of fieldwork in geography

Sjöström, Malin January 2015 (has links)
Denna uppsats fokuserar på att undersöka utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen. Lärarna inkluderade i undersökningen är fyra lärare från två skolor i samma kommun varav två är lärare på högstadiet och två är mellanstadielärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att utomhuspedagogik och fältstudier är något som de väldigt gärna vill inkludera i deras undervisning. Trots detta så används fältstudier relativt sällan av lärarna, där bland annat hinder som tid spelar en avgörande roll. De ser potentialerna med lektionstid utomhus men det har blivit en del inom undervisningen som inte aktivt används.
3

En skola i förändring : Hur påverkar Lgr11 geografiundervisningen på högstadiet?

Sandberg, Petter January 2011 (has links)
No description available.
4

Vad är geografi? : Gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning om vad som ingår i ämnet geografi

Svensson, Johanna January 2014 (has links)
No description available.
5

Dags att sätta geografiundervisningen på kartan : En studie av skolgeografins förändring

Robinson, Jonathan January 2016 (has links)
Den här uppsatsen analyserar hur geografiämnets identitet framträder i den svenska gymnasieskolans geografiundervisning i syfte att studera på vilket sätt skolämnet geografi har förändrats över tid. Undersökningens fokus har riktats mot de statliga styrdokument som innehåller skrivningar om skolämnens syften, innehåll och kunskapskrav, nämligen kursplanerna. Det empiriska material som använts för att studera förändringen av skolgeografin är alltså de tre senaste kursplanerna för geografi på gymnasienivå sedan ämnet återintroducerades i och med 1994 års läroplansreformer. För att analysera materialet har jag tagit hjälp av den tidigare forskningens teoretiska utgångspunkter gällande begrepp som didaktik, läroplansteori och geografiska traditioner. Jag har sedan använt mig av en kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Resultaten av studien visar att det skett förändringar men att det dominerande syftet med geografiundervisningen kan kopplas till den samhällsvetenskapliga traditionen av geografi. Jag finner därmed att skolgeografin har en sammanhållen identitet.
6

Hållbar utveckling i geografiundervisningen : Lärares inställningar och undervisningsmetoder

Wiggen, Frida January 2017 (has links)
Den här studien undersöker hur undervisningen i hållbar utveckling ser ut i geografi i årskurs 7–9. Syftet var att undersöka hur lärare arbetar mot och tolkar hållbar utveckling gentemot läroplanen och kursplanen i geografi för skolans årskurs 7–9. För att ta reda på syftet och besvara frågeställningarna utfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma inom SO-ämnena i Eskilstuna. Resultatet visar att lärare till viss del tolkar begreppet hållbar utveckling olika, något som kan tyda på bristande information och en avsaknad av tydliga riktlinjer. Begreppet definieras i hög grad utifrån ett ekologiskt perspektiv, medan andra aspekter av begreppet såsom sociala och ekonomiska nämns mer implicit. Undervisningen inom hållbar utveckling kan se mycket olika ut, men många arbetar med fältstudier och temaarbeten. Samtliga respondenter ansåg att det är både möjligt och fördelaktigt att arbeta ämnesövergripande inom hållbar utveckling. I resultatet belyses eventuella brister i lärares kunskaper inom ämnet, vilka också efterfrågar fortbildningar kring ämnet. Detta förhindras dock av en brist på både tid och pengar inom skolan.
7

Hållbar utveckling i geografiämnet inom Lpf94 och Gy2011 : En studie av hållbar utveckling i geografiundervisningen på svenska gymnasieskolor

Sandberg, Erik, Kristin, Forsberg January 2010 (has links)
Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649
8

Hur gymnasieelevers världsbild påverkas av erfarenheter från skolans geografiundervisning, egna resande och inflytande från populärkultur / How high school students worldview is influenced by experiences from school`s Geography education, their own travels and influence from popular culture

Widnemark, Linn January 2018 (has links)
Undersökningens syfte är att ta reda på hur gymnasieelevernas världsbild påverkas av erfarenheterna som erhålls genom det egna resandet, skolans geografiundervisning samt populärkulturens påverkan på elevernas uppfattning av världen. Med hjälp av följande tre frågeställningar har syftet uppfyllts. Vad beskriver eleverna att de lärt sig av skolans geografiundervisning? Hur framträder erfarenheter från egna resor i ungdomars världsbild? På vilket sätt påverkas ungdomars världsbild av inflytandet från populärkultur?  Studien kommer delvis använda samt utgå från tidigare forskning som har gjorts inom ämnet för att sedan kombinera detta med en egen kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som har gjorts med tre gymnasieelever. Resultatet redogörs sedan genom en tematisk analys. Tidigare forskning inom geografididaktik påvisar att populärkulturella fenomen som TV, film, populärmusik och internet är viktiga element i elevers lärande. Genom att integrera dessa element i lärandet och klassrummet skapar man förutsättning för lärande genom en teori som kallas kulturpedagogik (Morgan 2010. s. 294).  Undersökningens resultat bekräftar likheter med den tidigare forskningen som har gjorts inom ämnet om hur elevernas världsbild och uppfattning om världen påverkas av skolans geografiundervisning, det egna resandet samt populärkulturen. Några av undersökningens resultat visar att ungdomarna har sämre kunskap om länder som media rapporterar mindre om och av svaren framgår också att respondenterna menar att det främst är en negativ bild som massmedia förmedlar om länder i Afrika. Länder och världsdelar som ungdomarna hade mest kunskap om var platser som de bor eller har bott i, semestrat i eller som de mött genom olika populärkulturella element som tv, internet eller sport.
9

Geografi i de tidigare skolåren

Basic, Vildana January 2010 (has links)
Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras- undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin,- användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och- attityd gentemot geografi som undervisningsämne.Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden äninriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling.
10

Hur lärare, elever och vårdnadshavare använder läroboken i geografiundervisningen

Skowron, Katarina Agneta January 2010 (has links)
Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner. Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan. Vårdnadshavare använder läroboken främst för förhör samt diskussion av innehållet.

Page generated in 0.1087 seconds