No description available.

Enligt tidigare studier så lever gamla undervisningstraditioner kvar från tidigare läroplaner för grundskolan och kursplaner i ämnet geografi. Forskning har även visat att pedagogers utbildning är av stor betydelse när det gäller att komma ifrån selektiva undervisningsmetoder. Studier lyfter även hur det akademiska ämnet har förändrats över tid och hur detta kan ha påverkat lärarutbildningen. Denna studie har undersökt på vilket sätt och vilket innehåll som bearbetas i geografiundervisningen för årskurs 4-6 för att ta reda på om selektiva undervisningstraditioner fortfarande kvarstår i undervisningen. Studien har tagit avstamp i ämneslitteratur och tidigare forskning i ämnet och genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var sex stycken till antalet och informanterna är från olika delar av Sverige, har olika lång arbetslivserfarenhet samt olika typer av lärarutbildning. Studiens resultat och slutsats kan påvisa att geografiundervisningen i årskurs 4-6 är på väg bort från selektiva undervisningstraditioner men resultatet visar även att det behövs en gemensam tolkning av vad kursplanen vill att pedagogerna ska förmedla. Resultatet visade även att det saknas kunskaper i att genomföra fältstudier och att vidareutbildning är ett behov hos flera av informanterna. / <p>2021-06-15</p>

Vi har undersökt hur den mentala världskartan ser ut för ett antal elever på tre skolor i södra Sverige. I undersökningen har vi använt oss av ett genusperspektiv och dessutom sett till elevernas geografiska härkomst. Förutom detta undersökte vi vilka kartprojektioner som användes i skolorna samt hur dessa påverkade elevernas mentala världskartor. Utöver dessa frågeställningar utgick vi från ett antal hypoteser angående faktorer som vi trodde skulle påverka elevernas mentala världskartor. För att besvara dessa frågor användes enkäter och studier av tidigare forskning inom området. Resultatet visar att vi kunde se att det förelåg skillnader både ur ett genusperspektiv samt från elevernas geografiska härkomst. Resultatet visade även att de projektioner som används i skolundervisningen oftast återspeglades i elevernas mentala världskartor.

Vårt arbete består av en empirisk undersökning där vi med kvalitativ intervju som metod velat undersöka hur sju lärare i grundskolans tidigare år tolkar kursplanen i geografi, och hur de omsätter denna i praktiken. Vi har tagit avstamp i kursplanen i geografi, tidigare forskning och litteratur. Dessa visar alla på geografiämnets bredd och möjligheter. Geografiämnet har en särställning då det är tvärvetenskapligt och står med ett ben i samhällsvetenskapen och ett ben i naturvetenskapen. De exempel vi har fått diskuteras också utifrån en sociokulturell kunskapssyn. Vårt resultat visar att delar av innehållet vi får exempel på bygger på kursplanen i geografi men att det finns en variation i hur kursplanen tolkas och realiseras. Vi ser också geografiundervisning som bygger på tradition snarare än kopplingar till kursplanen.

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer från tidigare undersökningar som visat att skolorna har svårt att nå upp till det nytänkande som kursplanen i geografi kräver.Syftet med min undersökning är att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar på att stärka skolämnet geografi.Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 – 2008 i kommunen inte lägger stor vikt att satsa på geografiämnet som helhet i skolan. Däremot har jag fått fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen får extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jämställdhet. Positivt är även att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar på just de geografiska begrepp som många elever enligt tidigare forskning anser svåra, nämligen de naturvetenskapliga.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken geografisk omvärldsbild elever har, dvs. vilken inre karta de har av världen, och hur den formas. Vi har använt oss av en metod bestående av en enkät med både allmänna frågor om elevens erfarenheter samt tre kunskapsbaserade uppgifter om kartan. Den första av dessa tre är en öppen uppgift där eleven ombeds rita världskartan på ett blankt papper. Det görs sedan kopplingar mellan elevernas erfarenheter, kunskaper och den mentala kartan. I resultatet såg vi att eleverna har brister i sin geografiska omvärldsbild och kunskaper om var olika platser ligger i Sverige och världen. Tidigare forskning i ämnet visar att många av våra hypoteser och slutsatser kan bekräftas. Till exempel hade eleverna en geocentrisk och etnocentrisk världsbild. Det märktes tydligt att eleverna formade sin geografiska omvärldsbild utifrån tidigare erfarenheter och attityder till olika platser. Eleverna i vår undersökning har en begränsad geografisk omvärldsbild och behöver därför arbeta mer med att utveckla den.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11. Detta har lett till slutsatsen att lärarnas åsikter om namngeografi påverkar hur mycket de kommer att arbeta med det med sina elever.

The overall purpose of this thesis is to study, in relation to geography education and with a historical perspective, the challenges of knowing and understanding the world. The cases are all from Sweden. In the first paper, educational ideas in the nineteenth and early twentieth centuries are studied, and the results indicate that some of the previously criticised educational ideas that were perceived as resulting from the ideas of nineteenth century regional geography in fact can be observed in earlier centuries and were criticised during the nineteenth century. In the second paper, school children’s ability to locate geographical names on outline maps is compared with children’s ability to complete the same task 45 years earlier. A total of 1,124 students were included in the latter study, and the results were compared with those from a study of 1,200 students from the same town conducted in 1968. The results raise questions regarding the picture of the continuous decline in children’s school results and show, for example, that children today are better at locating continents on a world map. The final paper identifies a new aspect of map reading difficulties. These difficulties in map reading are increasingly important in our global society, i.e., how the edges of the world map cohere. The paper shows that many map readers, children and adults, respond according to the idea of linear peripheral continuity, which indicates that the proposed continuation is along the straight line that continues tangentially to the original route when it crosses the edge. In general, this understanding leads to incorrect interpretations of the continuation of world maps. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted.</p>

SAMMANFATTNING  I den globala värld vi lever i idag behöver vi geografiska kunskaper i såväl samhället som på individnivå, för att på bästa sätt kunna bemöta en värld i ständig förändring. För att vuxna och framförallt unga människor av vår tid skall kunna se världen ur ett geografiskt perspektiv behöver vi ha en bra undervisning i geografi i vår svenska skola.   Tidigare forskning visar på vikten av att ha en bra balans mellan ämnet (geografi), läraren och eleven, samt av vilken betydelse lärares uppdateringar inom ämnet har för att ämnesinnehållet skall vara relevant i det samtida samhället. För att undersöka lärarnas val av innehåll och syn på framtiden utfördes en kvalitativ intervju med fyra gymnasielärare. En induktiv ansats användes vid intervjuanalysen för att finna det unika i lärarnas svar. När en analys av resultaten utfördes användes en deduktiv ansats för att se hur resultaten förhåller sig till olika geografididaktiska typologier. Analysen visar att geografiundervisningen gått från att, under tidigare kursplaner, ha varit baserad på faktakunskaper, naturdeterminism och delvis samhällsvetenskap, till ett i dagsläget mer sammanhållet geografiämne med dynamik, pluralism och konfliktperspektiv som grundar sig i aktuella händelser och samhällsdebatter. Resultaten i denna studie visar i stor utsträckning att dagens geografiundervisning handlar om att ge eleverna förutsättningar och kunskaper att bemöta framtidens utmaningar och för att möjliggöra en önskad framtid.   Nyckelord  Ämnesinnehåll, curriculum-making, geografiundervisning i framtiden, förmågor. / Abstract In the global world we live in today we need geographical knowledge of society, as well as from an individual perspective to be able to meet a world in constant change. For adults but especially for young people of today to be able to see the world from a geographical perspective there is a need for relevant education of the subject within the Swedish school system.  Previous studies show how important it is to have a good balance between the subject (geography), the teacher and the students, and the importance of the teacher’s up to date practice within the topic to be able to teach relevant subject matter. To study the teachers´ choices of content and their vision about the future, qualitative interviews were completed with four geography teachers at upper secondary level. An inductive approach was chosen for the analysis of the interviews to find unique qualities within their answers. When the analysis was conducted, and results gathered, a deductive approach was used to correlate the findings and how they may relate to different didactical typology within geography education.  The analysis deduces that geography education has moved away from being based on factual knowledge, nature- determinism and partly social science to a more cohesive geographical subject with dynamic, pluralism and conflict perspective that is based on current affairs and social debates. To conclude, the results in this study show that the geography education today, is fundamentally based around providing an education that will give students a clear framework, to build knowledge that will meet the challenges of the future and enable them to achieve a desired outcome. Keywords Subject content, curriculum-making, future geography education, capabilities

Avsikten med denna studie Språk- och kunskapsutvecklande undervisning med fokus på geografi i det flerspråkiga klassrummet är att undersöka om vilka faktorer som kan påverka arbetssätten i klassrummet av ökningen av flerspråkiga elever. Hur flerspråkiga elever ska kunna inkluderas på det mest effektiva sättet, men även hur lärarna ska kunna utveckla ett lärande som utvecklar flerspråkiga elever på bästa sätt, med fokus på elever som studerar geografi i årskurs 7 - 9. Dessutom ska studier visar hur läraren arbetar för att  undervisningen ska se ut för att gynna ämnesutveckling och språkutveckling för flerspråkiga elever. Metoden som används i den här studien är baserad på en kvalitativ metod. Den teoretiska delen och studiens analytiska verktyg utgår från detta teoretiska och sociokulturella perspektiv av flerspråkigt lärande. Studien visar att arbetet med begreppsuppfattning av flerspråkiga elevers samtal, kodväxling, transspråkande, digitala verktyg i undervisning, men även att arbeta med inkludering och stöttning kan bidra till gynnsamma arbetssätt och språkutveckling. Denna undersökning baseras på intervjuer med fem geografilärare. Urvalet är relevant för den här kvalitativa undersökningen och verkar vara anpassat till att illustrera studiens frågeställning. ​Studien bygger sina resultat också på de fem geografilärarnas uppfattning och refererar till olika typer av språkliga resurser som kan visa vikten av hur lärare bör vara medvetna om vad som kan påverka flerspråkiga elevers användning av sina språk så att denna kunskap kan bidra till språk- och kunskapsutveckling samt stärkta positiva attityder. Resultaten i mitt arbete visar att det är viktig att geografiundervisning använda språket som en tjänst för att flerspråkiga elever ska kunna förstå innehållet och att själv språket viktig än innehållet. Ett anpassat arbetssätt som används av geografilärare kan gynna flerspråkiga elever, där lektionen planeras för att språket ska kunna reflekteras över. Det anses som ett sätt att förenkla språket till alla elever och identifiera elevernas språkkunskaper i geografi. I min studie visar också att det är viktigt att arbeta med tidigare kunskap, eftersom ämneskunskaper redan finns hos flerspråkiga elever från tidigare undervisning. Men det är de specifika ämnesbegrepp som de saknar på undervisningsspråket, vilket gör att ämnesinnehållet fördunklas. Därför är elevers tidigare erfarenheter mycket viktiga som de framtida stegen.