Den här uppsatsen analyserar hur miljö och utveckling framställs i de svenska läroplanernas allmänna del (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11) samt kursplanerna för ämnet geografi i årskur 7-9. Syftet är att se de svenska läroplanernas framställning av miljöproblematik och förändringar över tid. Det empiriska material som används för analysen är läroplanerna för grundskolan och dess kursplaner i geografi för årskurs 7-9. Jag har använt mig av textanalys för att ta fram explicita miljöbegrepp och formuleringar och en diskursanalys för att ta fram de underförstådda betydelserna av miljöproblematik och utveckling. Resultatet av studien visar att det skett förändringar i hur miljöproblematik framställs och särskilt från att begreppet hållbar utveckling myntades 1987 och infördes i läroplanerna från Lpo 94. Resultatet visar också att FN och UNESCO har varit av stor betydelse för utvecklingen av undervisning i miljövård.

Hamid, VT. 2021. “Geografiundervisning och nyanlända elever utifrån lärarperspektiv”. Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö universitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie med geografilärare i grundskola. Studien belyser utmaningar som geografilärare möter i klassrummet under sitt arbete med nyanlända elever. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar, vilka anpassningar de gör för att främja lärandet samt vilka konsekvenser detta kan ha för geografiundervisningen. Studien har en teoretisk grund i ett interkulturellt perspektiv. För att klargöra vilka utmaningar lärare kan ha beroende på förutsättningar för undervisningen genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer med tre SO-lärare som undervisar på olika grundskolor i Skåne.  Resultatet visar ett klassrelaterat problem med nyanlända elever och beskriver lärarens åtgärder under dessa lektioner. De anpassningarna som lärare gör under lektionen syftar till att garantera att alla elever som går i den svenska skolan får den undervisning som de har rätt till enligt det som står i skollagen. Lärarna strävar efter att göra det möjligt för eleverna att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper genom att repetera, förklara, rita på tavlan osv.  Resultatet visar att de andra eleverna kan bli understimulerade och behöver mer dynamik under lektioner. Med nyanlända elever i en ordinarie klass finns risk för att det blir en långsam undervisningstakt och brist på tid för det innehåll som krävs.

Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och svårigheter som geografilärare upplever, när de undervisar nyanlända elever samt belysa de potentiella konsekvenserna av detta. Dessutom syftar studien att vissa lärarnas språkutvecklande undervisningens roll på att nyanlända uppnå målen. Våra frågeställningar var vilka utmaningar och svårigheter upplever geografilärare när de undervisar nyanlända elever? vilka är konsekvenserna för geografiundervisning i en klass med nyanlända elever? och hur kan språkutvecklande undervisning ur lärarens erfarenheter hjälpa nyanlända elever att nå målen i ämnet geografi?.  I bakgrunden beskrivs de viktiga aspekterna av geografiundervisningen samt kursplansförändringar för att belysa förändringarna i geografiämnet och läroplanens innehåll som kräver en hög språknivå av eleverna idag. Vi förklarar några begrepp som används i vår studie som nyanlända elever, kartläggning, förberedelseklass. Vi förankrar vår studie i Deweys teori om “Learning by doing” och elevernas tidigare erfarenheter. Sociokulturell teori av Lev Vygotskij genom begrepp stöttning, mediering, ZPD och social interaktion utöver det didaktiska perspektivet genom geografiska modeller och didaktiska frågor har varit vägledande också. Vi samlade in studieinformation genom kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer med sex SO- lärare. Resultatet visar att lärarna följer olika strategier för att utforma undervisningen, så att den passar de nyanlända eleverna. Men det finns fortfarande svårigheter och utmaningar som  ibland hindrar deras arbete och får dem att ändra sin planering och undervisning. Detta visar att akut behov av att öka medvetenheten hos dessa lärare och ytterligare kunskap om hur man  handskas med nyanlända elever.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på vad lärare väljer att ta med i sin geografiundervisning, vad som styr lärare och vad som ingår i geografiämnet. Dessa svar har vi fått genom enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i geografi. Våra resultat har visat på liknande resultat som tidigare forskning har gett. Det innehåll som lärarna väljer att ta med i sin geografiundervisning har främst riktat sig mot regionalgeografi, det vill säga studier av landskap, regioner och länder, studerade som en egen enhet. Främst pekar våra resultat på att traditioner styr lärarnas val av innehåll i geografiundervisningen. Vi har också sett att lärarna har utelämnat mycket av det innehåll geografiämnet består av och att kartan är ett viktigt redskap, men att få lärare kopplar detta till ett innehållsstoff.

Denna studie syftar till att belysa gymnasielärares erfarenheter i omställningen från traditionellklassrumsundervisning till distansundervisning under coronapandemin. Med särskilt fokus på geografiämnetundersöks hur denna förändring påverkade lärares undervisningsmetoder samt lärarnas förmåga att nå målen iläroplanen och deras upplevelser av den nya undervisningsformen som de blev tvingade till. Genom intervjuermed geografilärare på olika gymnasieskolor har data samlats in och analyserats för att få en djupare förståelse förhur lärare anpassade sin undervisning till distansformatet. Frågeställningarna kretsar kring vilka delar avgeografiämnet som påverkats mest, lärarnas förmåga att säkerställa att eleverna når betygskriterierna ochlärarnas personliga uppfattningar om distansundervisning. Resultaten från studien visar på betydande utmaningarsåsom anpassningen av bedömningsmetoder, svårigheter att bibehålla interaktiv och praktisk undervisning samten ökad arbetsbelastning och stress bland lärarna. Dessa resultat bidrar till en ökad förståelse för de komplexakonsekvenserna av pandemin inom geografiundervisningen och kan användas som en grund för vidareutveckling av distansundervisningsmetoder.

Detta arbete riktar sig till lärare och lärarstudenter inom geografiämnet. Syftet med arbetet är att belysa olika aspekter av utomhuspedagogik, detta för att kunna förbättra lärares och lärarstudenters arbete med utomhuspedagogik. Frågeställningen som arbetet kommer att besvara är “Vad säger forskningen om positiva och negativa aspekter av utomhuspedagogik i geografiundervisningen?”. Frågeställningen väcktes under vår verksamhetsförlagda utbildning, då vi reagerade på att lärarna inte använde sig av utomhuspedagogik. Genom databaserna ERC, ERIC och Swepub har vi sökt fram vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Detta har gjorts med relevanta sökord utifrån vår frågeställning.   Utifrån resultatet har vi kommit fram till att det främst finns positiva aspekter på utomhuspedagogik, men att det även förekommer få negativa aspekter. Med detta resultat kan vi dra slutsatsen att utomhuspedagogik ger övervägande positiva effekter för elevernas utveckling och lärande.  Detta kan gynna oss i vår framtida yrkesroll då denna kunskapsöversikt har gett oss en medvetenhet om hur viktig utomhuspedagogik är. Men även hur viktigt det är att vi som lärare skapar en välplanerad utomhuslektion då dåligt planerade utomhuslektioner missgynnar elevernas lärande.

Fältstudier är en obligatorisk del i den svenska kursplanen för geografi i årskurs 4–6 och årskurs 7–9. Trots detta undviker många svenska lärare fältstudier i sin undervisning. Samma företeelse återkommer även i flera länder utanför Sverige. Litteraturstudiens syfte är därför att med utgångspunkt i tidigare forskning, undersöka och öka kunskapen om faktorer som kan påverka förekomsten av fältstudier som metod inom geografiundervisningen. Litteraturstudien utgör en forskningsöversikt, där aktuell forskning från olika delar av världen har analyserats och sammanställts. Resultatet visar att det finns flera påverkansfaktorer såsom tidsbrist, begränsade ekonomiska resurser och selektiva undervisningstraditioner. Vidare framkommer hur lärares bristande erfarenhet och kompetens kan kopplas till lärarutbildningars förutsättningar och eftersträvan att bedriva fältstudier. Sammanfattningsvis fastslås att det finns faktiska hinder som är svåra att påverka för den enskilda läraren men att läraren samtidigt har en viktig roll i att undvika dåliga ursäkter som skäl till att inte kunna bedriva fältstudier. Slutligen diskuteras behovet av fortsatt svensk geografididaktisk forskning, i synnerhet för årskurs 4–6.

Climate change is a current problem in the news and something that is happening in our society; thus, geography teachers must educate students about it. According to my past teaching experience, many high school students lack a deep understanding of climate change, and many geography teachers are unsure of how to educate students on climate change. To raise students' knowledge of climate change, geography teachers need evaluate how they can achieve effective geography lessons that increase students' comprehension of climate change. Yet, consider the obstacles that geography teachers have when educating students about it. Lack of resources, limited time, and opposition from students who may not believe in the science behind climate change are some of the obstacles that geography teachers encounter while teaching about it. In addition, geography teachers also face the challenge of presenting complex scientific concepts in a way that is accessible and engaging for students. They must find creative ways to make the topic relevant and relatable to their students' lives. Furthermore, it’s crucial for geography teachers to foster a safe and inclusive classroom environment where students feel comfortable discussing their thoughts and opinions on climate change. Additionally, three high school geography teachers participate in a qualitative research approach, namely an interview where they explain their experiences with climate change education. Furthermore, the goal of this study is to figure out how geography teachers teach their students about climate change.  By understanding the challenges that may arise, geography teachers can tailor their teaching methods to effectively engage students in learning about climate change. This study aims to identify effective strategies and approaches that can be used by geography teachers to make the topic more interesting and accessible to students.  This study is significant because it can offer important insights into the difficulties faced by geography teachers when teaching climate change and offer practical solutions to improve students' understanding. By interviewing experienced high school geography teachers, we can gain valuable perspectives on the strategies and approaches that have been effective in teaching climate change. Additionally, by comprehending the difficulties encountered by the interviewed teachers, we can improve climate change education and ensure that future geography teachers are equipped with the knowledge and skills necessary to address this pressing global issue. Moreover, the purpose of this study is to help geography teachers better teach students about climate change. As a prospective geography teacher, I aim to learn more about how to educate about climate change through this work and apply these findings in my future classroom.  Lastly, teaching students about climate change, in my opinion, is critical in developing their perspective of the world and their part in it. By teaching students about climate change, geography teachers can help them understand the causes and consequences of this global issue. This knowledge will empower them to become responsible citizens who can make informed decisions and take action to reduce the effects of climate change. In the end, providing students with information about climate change will not only help them better understand the world, but it will also motivate them to take active steps to create a greener future. Nyckelord: Geografiundervisning i gymnasiet, Klimatförändring, ämnesdidaktik, pedagogisk, lektionsplanering, Geografiundervisning i gymnasiet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om hållbar utveckling. Fyra lärare i geografi i årskurserna 6-9 har intervjuats för att få reda på hur de utformar undervisningen så att eleverna kan visa på resonemang för hållbar utveckling, en textanalys av läroböcker har gjorts för att undersöka om de är utformade så att eleven tränas i att resonera om hållbar utveckling samt så har provfrågorna i nationella provet i geografi för årskurs 9 analyserats för att hitta samband mellan konstruktionen av provfrågor och lärarnas sätt att undervisa i hållbar utveckling. Undersökningen har visat på att elever får träning i att resonera om hållbar utveckling genom väl utvecklade metoder och övningar, att nationella proven fungerar som måttstock för geografiundervisningen och provfrågorna ger lärare förslag på uppslag till hur hållbar utveckling kan arbetas med i undervisningen  samt att läroböcker skiljer sig åt i hur mycket de uppmanar eleverna att resonera och analysera beroende på om de är skrivna innan eller efter införandet av den nya läroplanen. Undersökningens resultat analyseras med hjälp av två teorier om lärande, behavorism och konstruktivism, vilka handlar om vad lärande är och hur lärande sker.