Följande examensarbete ämnar undersöka och förmedla en djupare bild av kvinnliga ledares upplevelse av att leda i den svenska bygg- och anläggningsbranschen. Uppsatsen är en kvalitativ studie där åtta kvinnliga ledare djup-intervjuats om deras personliga upplevelser gällande de utmaningar som de navigerat sig genom under sitt avancemang i arbetslivet. Dessa utmaningar är i denna studie uppdelade i fem kategorier för att skapa en tydlighet för läsaren genom uppsatsen. Syftet är att generera en större förståelse för de utmaningar som kvinnliga ledare förhåller sig till, vilket i sin tur kan bidra till att utvecklingen går framåt inom branschen. Samt att undersöka om tidigare forskning kring de metaforer som används för att beskriva dessa utmaningar går att tillämpa på kvinnornas upplevelser av bygg- och anläggningsbranschen. Urvalet till studien omfattar åtta kvinnliga ledare med befattningar som platschef och arbetsledare, där majoriteten av den grupp som de leder består av män. Resultatet av studien visade att tidigare forskning gällande teorin om glaslabyrinten passar in på upplevelserna kvinnorna hade från sina karriärsliv, och andra föregående metaforer anses mindre relevanta i sammanhanget. Inledningsvis uttryckte flertalet av intervjupersonerna att de inte upplevde några svårigheter att leda i branschen. Under intervjuerna uppdagades dock flera faktorer som kvinnorna tidigare inte upplevt som utmaningar, men som författarna till studien tolkar som svårigheter de fått förhålla sig till. Detta uppfattar författarna till uppsatsen vara en del av en copingstrategi för att hantera den rådande kulturen och således bli accepterad och respekterad av sina medarbetare. Dock framkom det i studien att den svenska bygg- och anläggningsbranschen på senare tid haft en positiv utveckling, men för att ytterligare förbättringar ska kunna genomföras behöver dessa utmaningar fortsätta att uppmärksammas i samhället. / This thesis aims to investigate and convey a deeper picture of female leaders' experience of leading in the Swedish construction industry. The essay is a qualitative study in which eight female leaders were interviewed in depth about their personal experiences regarding the challenges they navigated around during their advancement in working life. These challenges are in this study divided into five categories to create clarity for the reader through the essay. The aim is to generate a greater understanding of the challenges that female leaders face, which in turn can contribute to progress in the industry. As well as investigating whether previous research on the metaphors used to describe these challenges can be applied to women's experiences of the construction industry. The sample for the study includes eight female leaders with positions such as site manager and supervisor where the majority of the group they lead consists of men. The results of the study showed that previous research regarding the theory of the glass labyrinth fits the experiences the women had from their career lives and other preceding metaphors are considered less relevant in the context. Initially, the majority of the interviewees expressed that they did not experience any difficulties in leading in the industry. During the interviews, however, several factors were discovered that the women previously did not experience as challenges, but which the authors of the study interpret as difficulties they had to deal with. The authors perceive this to be part of a coping strategy to deal with the prevailing culture and thus be accepted and respected by their employees. However, it emerged in the study that the Swedish construction industry has recently had a positive development, but in order for further improvements to be implemented, these challenges need to continue to be noticed in society.

No description available.

Bakgrund och problemdiskussion: Prissättningen av revisionsarvodet är komplext och kan påverkas av faktorer såsom klientens storlek och risk eller vilken revisionsbyrå som har anlitats. Tidigare forskning har visat att könsskillnader bland revisorer kan påverka revisionsarvodets storlek, där kvinnliga revisorer kan associeras med högre arvoden på grund av bland annat deras egenskaper, personlighetsdrag alternativt externa krav på mångfald från klienternas sida. Det finns en föreställning om att Sverige är mer jämställt jämfört med andra länder i Europa. Trots detta tyder forskning på att andra länder, som inte har ett lika högt jämställdhetsindex, har kommit längre gällande jämställdhet inom revisionsbranschen. Frågan som kan ställas är: påverkar den kvinnliga påskrivande revisorn revisionsarvodets storlek i Sverige och finns det således en kvinnlig premie på revisionsarvodet? Syfte: Syftet med studien är att förklara den kvinnliga påskrivande revisorns eventuella effekt på revisionsarvodet, i svenska börsnoterade bolag. Metod: Denna studie utgår från en deduktiv forskningsansats där tidigare forskning om revisionsarvodet samt befintlig teori om genus har legat till grund för studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har sedan använts för att skapa en teoretisk modell, där förväntade samband om kvinnans direkta och indirekta samt bestämningsfaktorernas påverkan på revisionsarvodet presenteras. Denna teoretiska modell har sedan testats genom en kvantitativ forskningsmetod med empiriska data från svenska börsnoterade bolag. Datainsamlingen kommer från databaser såsom Datastream, Holdings, Business Retriever men även årsredovisningar, med fokus på år 2022. Slutsats: Det kan konstateras att den ojämna fördelningen, mellan kvinnliga och manliga påskrivande börsbolagsrevisorer, fortsatt består i Sverige. Trots detta finner vi inga signifikanta samband för kvinnans direkta och indirekta påverkan på revisionsarvodet. Med andra ord kan det konstateras att det inte finns någon skillnad i revisionsarvode mellan kvinnor och män och således existerar det ingen kvinnlig revisionspremie i Sverige. Däremot finner denna studie flertalet betydelsefulla samband mellan bestämningsfaktorerna och revisionsarvodet. Detta bekräftar att tidigare forskning om dessa bestämningsfaktorer till viss del även gäller i den svenska kontexten. / Background and problem: The pricing of audit fees is complex and can be influenced by factors such as client size and risk, or the choice of audit firm. Previous research has indicated that gender differences among auditors can impact the size of audit fees, where female auditors are associated with higher fees due to their attributes, personality traits, or external demands for diversity from clients. There is a perception that Sweden is more gender-equal compared to other European countries. However, research suggests that other countries, with lower gender equality indices, have made more progress in gender equality within the audit industry. The question that arises is: does the qualified female auditor affect the size of audit fees in Sweden, and thus, is there a female premium on audit fees? Purpose: The purpose of the study is to explain the potential effect of the qualified female auditor on the audit fee, in Swedish listed companies. Method: This study is based on a deductive research approach where previous research on audit fees and existing gender theory forms the theoretical framework of the study. The theoretical framework is then utilized to construct a theoretical model, presenting expected relations regarding the direct and indirect influence of women and determinant factors on audit fees. This theoretical model is subsequently tested using a quantitative research method with empirical data from Swedish listed companies. Data collection is sourced from databases such as Datastream, Holdings, Business Retriever, as well as annual reports, focusing on the year 2022. Conclusion: It can be noted that the uneven distribution, between female and male qualified auditors in listed companies, persists in Sweden. Despite this, we find no significant correlations for the direct and indirect influence of women on audit fees. In other words, it can be concluded that there is no difference in audit fees between women and men, and thus, there is no female audit premium in Sweden. However, this study finds several significant correlations between determinant factors and audit fees. This confirms that previous research on these determinant factors applies, to some extent, in the Swedish context.